Hagelskytte i Drängsmark
Vilken osannolikt trevlig kväll det blev. Efter en lång och stressfylld arbetsdag så lastades bilen med lerduvor, patroner, hagelbössa, lerduvekastare och unghund. Iväg till Drängsmark för en skyttekväll med "gänget". Vi är några som träffats på olika vägar, men som i de flesta fall dessutom sammanstrålat i samband med skyttekurser hos Leif i Drängsmark. Sedan dess brukar vi försöka träffas någon eller några gånger per vår/sommar för att dels "avrosta" oss lite, och även få tillfälle till lite trevligt umgänge och en del skytteträning.
Det går ju alltid bättre att variera och blanda övningarna om man är några personer, så att man kan köra med olika kastare och positioner. Så även igår kväll!
Vi körde en del utgående duvor i olika varianter, med och utan doublé, och med doublé från både handkastare och olika kastare. Går variera i det oändliga.
Efter någon timmes skjutande tog vi en (som vanligt) efterlängtad och trevlig fikarast.
Sedan blev det en övning som nog närmast kan liknas vid "hela havet stormar". Vi körde med två doublékastare och en handkastare samtidigt. 2 -- 4 skyttar (emellanåt med någon halvautomat dessutom). I och med att det är kastaroperatörerna som bestämmer när och hur duvorna kastas så måste skyttarna vara koncentrerade. I och med att det kan komma ända upp till 5 duvor på en och samma gång så gäller det dessutom att (precis som när en ripkull går upp på fjället och man är mer än en skytt) att välja ut vilken duva man verkligen ska skjuta på och sedan fokusera på den. Det gäller ju dessutom att välja "rätt" duva så att man i möjligaste mån inte skjuter på samma duva som någon annan (blir ju inte mycket till matvilt annars). Otroligt roligt i alla fall, och många skott blev det bara under denna övning. En välbehövlig uppstädning avslutade skyttepasset.
Unghunden då? Jodå, han låg i bilen och sov. Det är bara tredje gången han är med när det smäller, men redan första gången (för ungefär en månad sedan) så visade han sig mycket lugn. Den gången började vi 400 meter från skytten (i samband med rastning) och jobbade oss succesivt närmare och närmare tills vi befann oss bara 30 meter från skytten utan att hunden reagerade på smällarna. Igår låg han lugnt och sov i bilen på uppskattningsvis 40 meters håll - otroligt skönt att se.
Det går ju alltid bättre att variera och blanda övningarna om man är några personer, så att man kan köra med olika kastare och positioner. Så även igår kväll!
Vi körde en del utgående duvor i olika varianter, med och utan doublé, och med doublé från både handkastare och olika kastare. Går variera i det oändliga.
Efter någon timmes skjutande tog vi en (som vanligt) efterlängtad och trevlig fikarast.
Sedan blev det en övning som nog närmast kan liknas vid "hela havet stormar". Vi körde med två doublékastare och en handkastare samtidigt. 2 -- 4 skyttar (emellanåt med någon halvautomat dessutom). I och med att det är kastaroperatörerna som bestämmer när och hur duvorna kastas så måste skyttarna vara koncentrerade. I och med att det kan komma ända upp till 5 duvor på en och samma gång så gäller det dessutom att (precis som när en ripkull går upp på fjället och man är mer än en skytt) att välja ut vilken duva man verkligen ska skjuta på och sedan fokusera på den. Det gäller ju dessutom att välja "rätt" duva så att man i möjligaste mån inte skjuter på samma duva som någon annan (blir ju inte mycket till matvilt annars). Otroligt roligt i alla fall, och många skott blev det bara under denna övning. En välbehövlig uppstädning avslutade skyttepasset.
Unghunden då? Jodå, han låg i bilen och sov. Det är bara tredje gången han är med när det smäller, men redan första gången (för ungefär en månad sedan) så visade han sig mycket lugn. Den gången började vi 400 meter från skytten (i samband med rastning) och jobbade oss succesivt närmare och närmare tills vi befann oss bara 30 meter från skytten utan att hunden reagerade på smällarna. Igår låg han lugnt och sov i bilen på uppskattningsvis 40 meters håll - otroligt skönt att se.
Kommentarer
Trackback
