Pappersälgar
Mycket sent om sider så har jag i 11 timmen inlett den mycket eftersatta träningen av älgskyttet. Jag har gjort några besök på banan i Bureå tidigare i somras, men hade då så pass otur att man vid samtliga besök hade stora problem med att få älgfiguren att röra på sig.
I torsdags hade jag dock bättre tur. Det kändes vanvettigt nervöst, dels då jag inte är någon kulskytt att tala om, och dels då det var första gången för året, dessutom första gången på den banan, första gången det skulle skjutas stå/löp (dvs att älgen börjar springa efter första skottet) och dessutom känner jag ingen av "gubbarna" på älgbanan.
Gick ganska snabbt att räkna ut hur det fungerade, och snart var jag igång med skyttet. Första serien gick bäst, men även de två följande blev godkända.
Mycket trevlig liten anläggning de har. Den enda synpunkten jag har är att det inte finns något klart och uttalat system för köhanteringen. Nu är det upp till skyttarna själva att försöka hålla koll på vem som ska skjuta. Känns lite kymigt att komma dit och försöka hitta en plats i rotationen. I mitt tycke skulle det allra bästa vara om man anmälde sig till skjutledarna, fick sitt namn noterad, och sedan blev uppropad när det var ens tur i rotationen.
Nu på lördagsmorgonen har jag varit en sväng till banan uppe i Ljusvattnet för att i lugn och ro skjuta några serier stående. Dels för träningen och dels för att jag inte hade så mycket jaktmatch-ammo kvar, så nu blir det till att ladda fler smällar.
Även idag så gick första serien riktigt bra. Sköt två serier i taget, en på vardera halvan av dubbelfiguren, innan jag markerade. Började kännas i axlarna efter några serier, och resultatet började också visa vikande tensender. Gick i alla fall skapligt även nu. På sju serier så var det bara ett skott i den sista som slank iväg. I övrigt såg det bra ut.