In i dimman!
Igår slog arrendatorn några lägdor i kanten av byn. Jag har väntat på detta tillfälle (vilket han vetat om, så han har faktiskt hållit mig väl uppdaterat angående körschemat för denna andra skörd, klart schysst gjort!) för att sätta mig och vaka lite utifall att någon räv skulle ta tillfället i akt och söka lite föda på den nyslagna åkern.
Jag hade ursprungligen tänkt sitta sent på kvällen, men det visade sig att man råkat ut för ett litet maskinhaveri, så strängläggningen och själva "bollningen" senarelades så pass att man fortfarande höll på att stränglägga när jag sent om sider kröp till kojs.
Istället vaknade jag brutalt tidigt av en pipande väckarklocka. Lite nedslående väderstatus tyvärr - DIMMA! Men när jag ändå kravlat mig upp och alla prylar (utom bössan) redan låg framlagda så kändes det synd att inte testa trots allt. Hoppade i jaktkläderna och hämtade bössan ur vapenskåpet. Drog sedan ner på åkern och sökte position med den blivande morgonsolen i ryggen, bekvämt sittande på marken, med ett "traktorägg" som ryggstöd.
Efter någon stund så visade det sig att beslutet trots allt var riktigt korrekt, för dimman började lätta där jag satt. Efterhand så blev det en riktigt underbar morgon, med en ytterst svag vindfläkt som sakta förflyttade dimslöjorna och en klarblå himmel. UNDERBART! Tror dessutom att jag bara såg två myggor på hela morgonen, vilket var skönt då jag struntat i att ta med något myggmedel.
Ingen räv visade sig tyvärr på hela morgonen, men efter någon timme, vid 5-tiden gissar jag, så kom det istället en liten råbock travande förbi där jag satt. Alltför långt håll för ett skott på löpande djur (om det nu hade varit jakttid för bock förstås), men jag fick i alla fall sitta och titta på honom. Han stannade till ett 20-tal meter före skogskanten invid foderborden och då hade det varit en klar skottchans givet att vi befunnit oss 11 dagar längre fram i kalendern. Efter en liten stund travade han vidare in i skogen och försvann. En prydlig liten 4-taggare såg det ut som. Inte speciellt stor i kroppen, men i alla fall den första bocken som studerats genom kikarsiktet!
Satt och njöt av denna upplevelse en god stund samtidigt som jag fortsatte att spana efter någon räv. Fåglarna började så smått vakna till liv, och själv tyckte jag livet var ganska gott att leva just då.
Med träsmak i baken och domnade ben i kombination med den brutala uppstigningstiden så var det kanske inte någon skön upplevelse rent kroppsligt, men rent själsligt gick det inte av för hackor minsann. Gäller att komma ihåg dessa stunder när vardagen i övrigt känns jobbig!
Jag hade ursprungligen tänkt sitta sent på kvällen, men det visade sig att man råkat ut för ett litet maskinhaveri, så strängläggningen och själva "bollningen" senarelades så pass att man fortfarande höll på att stränglägga när jag sent om sider kröp till kojs.
Istället vaknade jag brutalt tidigt av en pipande väckarklocka. Lite nedslående väderstatus tyvärr - DIMMA! Men när jag ändå kravlat mig upp och alla prylar (utom bössan) redan låg framlagda så kändes det synd att inte testa trots allt. Hoppade i jaktkläderna och hämtade bössan ur vapenskåpet. Drog sedan ner på åkern och sökte position med den blivande morgonsolen i ryggen, bekvämt sittande på marken, med ett "traktorägg" som ryggstöd.
Efter någon stund så visade det sig att beslutet trots allt var riktigt korrekt, för dimman började lätta där jag satt. Efterhand så blev det en riktigt underbar morgon, med en ytterst svag vindfläkt som sakta förflyttade dimslöjorna och en klarblå himmel. UNDERBART! Tror dessutom att jag bara såg två myggor på hela morgonen, vilket var skönt då jag struntat i att ta med något myggmedel.
Ingen räv visade sig tyvärr på hela morgonen, men efter någon timme, vid 5-tiden gissar jag, så kom det istället en liten råbock travande förbi där jag satt. Alltför långt håll för ett skott på löpande djur (om det nu hade varit jakttid för bock förstås), men jag fick i alla fall sitta och titta på honom. Han stannade till ett 20-tal meter före skogskanten invid foderborden och då hade det varit en klar skottchans givet att vi befunnit oss 11 dagar längre fram i kalendern. Efter en liten stund travade han vidare in i skogen och försvann. En prydlig liten 4-taggare såg det ut som. Inte speciellt stor i kroppen, men i alla fall den första bocken som studerats genom kikarsiktet!
Satt och njöt av denna upplevelse en god stund samtidigt som jag fortsatte att spana efter någon räv. Fåglarna började så smått vakna till liv, och själv tyckte jag livet var ganska gott att leva just då.
Med träsmak i baken och domnade ben i kombination med den brutala uppstigningstiden så var det kanske inte någon skön upplevelse rent kroppsligt, men rent själsligt gick det inte av för hackor minsann. Gäller att komma ihåg dessa stunder när vardagen i övrigt känns jobbig!
Kommentarer
Trackback
