Två fågeltagningar
Mot kvällen igår så avtog den kraftiga blåsten och då passade jag på att köra lite fågelträning. Satte ut en rappis, som direkt flög iväg ett hundratal meter ner mot "bäcken". Hämtade efter en stund Milito och vi begav oss ner dit, letade bra vindriktning och startade sedan själva söket.
Det blev inledningsvis ganska mycket springande åt och fram, ett par gånger tämligen nära förbi där rapphönan sedan visade sig trycka i ett djupt dike med mycket gräs/ris. Till sist så nöp Milito i alla fall fast och frös till i stramt stånd. Han fick då stå en liten stund, men istället för att skicka på honom för att köra upp fågeln så satte jag honom istället med kommandot Stanna och gick själv fram för att försöka upptäcka rapphönan. Såg den till sist längst ner i dikesbotten där den försiktigt förflyttade sig i vattnet. Jag ställde mig i bättre läge för att kunna stoppa Milito och gav sedan ett försiktigt Varsågod! En kort avancé ner i diket, upp på åkerkanten, ner i diket igen, och sedan iväg efter dikesbotten. Upp kom rapphönan, fram kom Militos huvud. Ett Stanna, och tro't eller ej, men denna gång stannade han! Gissa om det blev mycket beröm?!!! Turligt (?) nog så hade jag tagit med ett paket korv, och det gick mycket sådan efter detta.
Ingen aning hade jag om vart fågeln tagit vägen, annat än att den korsat "bäcken". Tyckte dock att det kunde vara värt att test ytterligare lite sök, så vi körde vidare en stund på en angränsande åker. Ingen lycka, men dock fungerade Stanna-kommandot denna gång på längre håll än det någonsin gjort (det gick lite mer korv!).
På vägen tillbaka tog vi andra sidan av ett stort dike som rinner ner mot bäcken. Jag hade i princip avskrivit möjligheterna att hitta rappisen igen eftersom vi började komma ganska nära där vi hittat den första gången. Glad blev jag när jag kom runt ett litet hallonsnår och fick se Milito i stramt stånd IGEN.
Jag avvaktade i några minuter, och till sist såg jag Millito snegla bort mot mig, liksom för att fråga vad tusan vi höll på med. Ett försiktigt Varsågod! resulterade i att rapphönan, som låg rakt framför honom ungefär vid stenens vänstra kant, kördes upp. Ett Stanna! fick honom att bli kvar på ställe. Nu tog korven slut!!!
För någon dag sedan hade han varit billig att köpa efter några BRUTALA eftergångar, men igår kväll var han minsann inte till salu!!
När jag idag var nere på affären för att handla så visade det sig att det var extrapris på korv, så nu har det bunkrats upp för både älgjaktsfika och massor med hundträning.
Det blev inledningsvis ganska mycket springande åt och fram, ett par gånger tämligen nära förbi där rapphönan sedan visade sig trycka i ett djupt dike med mycket gräs/ris. Till sist så nöp Milito i alla fall fast och frös till i stramt stånd. Han fick då stå en liten stund, men istället för att skicka på honom för att köra upp fågeln så satte jag honom istället med kommandot Stanna och gick själv fram för att försöka upptäcka rapphönan. Såg den till sist längst ner i dikesbotten där den försiktigt förflyttade sig i vattnet. Jag ställde mig i bättre läge för att kunna stoppa Milito och gav sedan ett försiktigt Varsågod! En kort avancé ner i diket, upp på åkerkanten, ner i diket igen, och sedan iväg efter dikesbotten. Upp kom rapphönan, fram kom Militos huvud. Ett Stanna, och tro't eller ej, men denna gång stannade han! Gissa om det blev mycket beröm?!!! Turligt (?) nog så hade jag tagit med ett paket korv, och det gick mycket sådan efter detta.
Ingen aning hade jag om vart fågeln tagit vägen, annat än att den korsat "bäcken". Tyckte dock att det kunde vara värt att test ytterligare lite sök, så vi körde vidare en stund på en angränsande åker. Ingen lycka, men dock fungerade Stanna-kommandot denna gång på längre håll än det någonsin gjort (det gick lite mer korv!).
På vägen tillbaka tog vi andra sidan av ett stort dike som rinner ner mot bäcken. Jag hade i princip avskrivit möjligheterna att hitta rappisen igen eftersom vi började komma ganska nära där vi hittat den första gången. Glad blev jag när jag kom runt ett litet hallonsnår och fick se Milito i stramt stånd IGEN.
Jag avvaktade i några minuter, och till sist såg jag Millito snegla bort mot mig, liksom för att fråga vad tusan vi höll på med. Ett försiktigt Varsågod! resulterade i att rapphönan, som låg rakt framför honom ungefär vid stenens vänstra kant, kördes upp. Ett Stanna! fick honom att bli kvar på ställe. Nu tog korven slut!!!
För någon dag sedan hade han varit billig att köpa efter några BRUTALA eftergångar, men igår kväll var han minsann inte till salu!!
När jag idag var nere på affären för att handla så visade det sig att det var extrapris på korv, så nu har det bunkrats upp för både älgjaktsfika och massor med hundträning.
Kommentarer
Trackback
