Hairfoot - En bloggande Burträskare

Idag skulle Milito lämna ett blodproc för att se så att hans medicinering är rätt doserat. Hade en tid bokad till 12:00, och hade infunnit mig i rätt tid. Efter betalning så kom inte vår vanliga veterinär, utan en rödklädd, tämligen tjock, "surkärring" (finns ännu grövre uttryck som bättre förmedlar hur hon betedde sig). Hon bad oss följa med till undersökningsrummet, men på vägen stötte vi på vår vanliga veterinär (som jag dessutom tror rår om hela kliniken). Hon undrade givetvis hur han mådde nu, och jag svarade "mycket bra". Då ropar "surkärringen" från andra änden av korridoren surt att "ni får prata sedan, se till att komma hit nu". Nåväl, gick dit och lyfte upp lillen på undersökningsbordet. Vår normala (på mer än ett sätt!) veterinär kom då in och gick över till datorn varvid hon efterfrågade vilken medicin och dosering som han får. När jag räckte över papperen till henne så utbrister "surkärringen" riktigt surt något i stil med "ska jag göra undersökningen, eller ska du? Ska vi köra eller?". Jag blev så paff att jag inte ens kom mig för att påpeka hur vidrigt otrevligt hon betedde sig, dels mot mig och dels mot sin arbetskollega/chef.

Nå, sista ordet är inte sagt ännu. Jag ska meddela vad jag tycker i samband med att de ringer om provresultaten (i morgon förhoppningsvis), så får vi se vad de säger då, men det är ju inte värre än att man går till en annan veterinär nästa gång.