Nebo runt - ren förströelse
Vilken enorm känsla att veta att man har en hel dag utan måsten och planerade aktiviteter. Inledde med att aldrig slå igång väckarklockan och hoppades att hundarna skulle fatta vinken. Gick över förväntan, det var lugnt och stilla ända fram till 7 på morgonen, men sedan blev det frukost och rastning för samtliga.
Sedan en lugn och slö förmiddag, till stor del spenderad i hundbäddarna, även det för samtliga!
Jag hade ju sett skylten som meddelat att cyklingen runt Neboträsket skulle vara mellan 12 och 15 på söndagen. Utan något speciellt att göra så kändes ju detta som en utmärkt förströelse under söndagen. Speciellt med tanke på det verkligen perfekta vädret för fysiska aktiviteter. Knappa 15 grader "varmt", molnigt och en lätt vind.
Först hade jag tänkt cykla, som arrangörerna avsett, men jag insåg att vädret och det tomma dagsschemat gav mig en kanonmöjlighet att istället snöra på mig löparskorna och ta ett lugnt långpass. Sagt och gjort, letade fram min camelback, drog på mig tightsen, skorna och en lämplig T-shirt och drog bort till Föreningshuset i Södra Åbyn, där jag avsåg att starta.
När jag bad att få lämna plånbok och bilnycklar där istället för att släpa dem runt träsket så blev jag också erbjuden en våffla. Kändes dock inte riktigt som läge med en rejäl löptur framför mig, men jag hade inte riktigt hjärta i kroppen nog att säga att jag skulle springa runt banan, så jag skyllde på att jag precis ätit frukost istället... ;-)
Hittade ganska snabbt ett riktigt behagligt tempo som jag kämpade för att behålla utan att börja rusa iväg. Det gick över förväntan, tog mig ganska enkelt genom Norra Åbyn upp till Järvtjärn efter grusvägen. Att sedan få svänga ut på en slät asfaltsväg var ganska skönt, för grusvägen var tämligen ojämnt. Att sedan den första halvmilen av asfaltssträckan är ganska tråkig (mitt i skogen och ganska långa raksträckor) gjorde i det läget inget.
Mötte en hel del cyklister, bland annat ett jättegäng från Södra Åbyn. På vägen in i Södra Åbyn, just före Linds grisfarm hade jag en rejält skön period då det verkligen rullade lätt undan. Bortanför korsningen till Ljusvattnet och uppför förbi Walhbergs gick det dock ganska segt, men väl jag kom uppför den lilla backen så kändes det som att allt jobbigt var gjort. Bara backen förbi Hultmans kvar, och den gick av bara farten, för längst uppe där började jag kunna se Föreningshuset i Södra Åbyn (dvs målet) igen!
Fick någon känning på utsidan av höger knä just innan jag svängde ner mot Burälven och Föreningshuset, men i det läget var det ju inget att bry sig om. Våfflan och kaffet hägrade!
Underbart skön tur, och vilken känsla att med väl förrättat värv kunna sitta och mumsa nygräddad våffla och dricka kaffe i govädret!
Sedan en lugn och slö förmiddag, till stor del spenderad i hundbäddarna, även det för samtliga!
Jag hade ju sett skylten som meddelat att cyklingen runt Neboträsket skulle vara mellan 12 och 15 på söndagen. Utan något speciellt att göra så kändes ju detta som en utmärkt förströelse under söndagen. Speciellt med tanke på det verkligen perfekta vädret för fysiska aktiviteter. Knappa 15 grader "varmt", molnigt och en lätt vind.
Först hade jag tänkt cykla, som arrangörerna avsett, men jag insåg att vädret och det tomma dagsschemat gav mig en kanonmöjlighet att istället snöra på mig löparskorna och ta ett lugnt långpass. Sagt och gjort, letade fram min camelback, drog på mig tightsen, skorna och en lämplig T-shirt och drog bort till Föreningshuset i Södra Åbyn, där jag avsåg att starta.
När jag bad att få lämna plånbok och bilnycklar där istället för att släpa dem runt träsket så blev jag också erbjuden en våffla. Kändes dock inte riktigt som läge med en rejäl löptur framför mig, men jag hade inte riktigt hjärta i kroppen nog att säga att jag skulle springa runt banan, så jag skyllde på att jag precis ätit frukost istället... ;-)
Hittade ganska snabbt ett riktigt behagligt tempo som jag kämpade för att behålla utan att börja rusa iväg. Det gick över förväntan, tog mig ganska enkelt genom Norra Åbyn upp till Järvtjärn efter grusvägen. Att sedan få svänga ut på en slät asfaltsväg var ganska skönt, för grusvägen var tämligen ojämnt. Att sedan den första halvmilen av asfaltssträckan är ganska tråkig (mitt i skogen och ganska långa raksträckor) gjorde i det läget inget.
Mötte en hel del cyklister, bland annat ett jättegäng från Södra Åbyn. På vägen in i Södra Åbyn, just före Linds grisfarm hade jag en rejält skön period då det verkligen rullade lätt undan. Bortanför korsningen till Ljusvattnet och uppför förbi Walhbergs gick det dock ganska segt, men väl jag kom uppför den lilla backen så kändes det som att allt jobbigt var gjort. Bara backen förbi Hultmans kvar, och den gick av bara farten, för längst uppe där började jag kunna se Föreningshuset i Södra Åbyn (dvs målet) igen!
Fick någon känning på utsidan av höger knä just innan jag svängde ner mot Burälven och Föreningshuset, men i det läget var det ju inget att bry sig om. Våfflan och kaffet hägrade!
Underbart skön tur, och vilken känsla att med väl förrättat värv kunna sitta och mumsa nygräddad våffla och dricka kaffe i govädret!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Kul att läsa din blogg. Du missade kaffet,saften
och kakan i Norra Åbyns föreningshus. men bättre
lycka nästa år.
Postat av: Hairfoot
Jag får se till att planera bättre då!! Såg att ni fikade, men vågade inte stanna, då jag var rädd för att dra på mig "håll" om jag skulle stanna och fika.
Trackback
