Till sist ett löppass
I lördags så hade jag egentligen planerat ett långdistanspass på morgonen, innan dagsvärmen skulle slå till. Strul med bilens stötdämpare gjorde dock att detta fick skjutas upp, men på eftermiddagen så fick jag så till sist tid att ge mig ut.
Jag tog en mycket lugn tur, och valde att köra uteslutande på grus denna gång. Jag ställde inledningsvis kosan utefter landsvägen mot Renbergsvattnet. Vägen var riktigt bra. Lite mjuk här och där, och nyligen skrapad med lastbil (dvs inte så hårt skrapad, men dock löst grus på ytan). Underbart väder, men något för varmt för de långa tights som jag valt. Tur jag tänkte på att ta med vatten!
När jag kom till sågen i Renbergsvattnet så fortsatte jag bort mot Forsnäs. Här var vägen betydligt mer ojämn, men ännu så verkar den inte ha hunnit mjukna, så löpningen gick även här riktigt bra. Väl framme i Forsnäs så vek jag av mot Åbyn, och här väntade passets verkliga utmaning, uppförsbacken från Forsnäs upp på Åbysberget. Den inledande, och rejält branta, delen är ungefär 1.2 kilometer, och följs tack och lov av ett flackare parti om en knapp kilometer innan den sista stigningen på 600--800 meter tar vid. Totalt så stiger det mer eller mindre i det närmaste oavbrutet i omkring 3 kilometer.
Den stora behållningen av denna uppförsbacke är ju dels den mentala känslan av att klara av den, och dels känslan att få springa utför ner mot Åbyn efteråt!
Nere på Åbysvägen så vek jag av mot Naturbruksgymnasiet och sedan hem mot Bergviken. Dock valde jag (då den "övre" vägen fortfarande är ganska blöt och mjuk) att istället springa den nedre vägen förbi Risnäs.
Sammantaget en riktigt trevlig tur i skönt väder och lugnt tempo.
Jag tog en mycket lugn tur, och valde att köra uteslutande på grus denna gång. Jag ställde inledningsvis kosan utefter landsvägen mot Renbergsvattnet. Vägen var riktigt bra. Lite mjuk här och där, och nyligen skrapad med lastbil (dvs inte så hårt skrapad, men dock löst grus på ytan). Underbart väder, men något för varmt för de långa tights som jag valt. Tur jag tänkte på att ta med vatten!
När jag kom till sågen i Renbergsvattnet så fortsatte jag bort mot Forsnäs. Här var vägen betydligt mer ojämn, men ännu så verkar den inte ha hunnit mjukna, så löpningen gick även här riktigt bra. Väl framme i Forsnäs så vek jag av mot Åbyn, och här väntade passets verkliga utmaning, uppförsbacken från Forsnäs upp på Åbysberget. Den inledande, och rejält branta, delen är ungefär 1.2 kilometer, och följs tack och lov av ett flackare parti om en knapp kilometer innan den sista stigningen på 600--800 meter tar vid. Totalt så stiger det mer eller mindre i det närmaste oavbrutet i omkring 3 kilometer.
Den stora behållningen av denna uppförsbacke är ju dels den mentala känslan av att klara av den, och dels känslan att få springa utför ner mot Åbyn efteråt!
Nere på Åbysvägen så vek jag av mot Naturbruksgymnasiet och sedan hem mot Bergviken. Dock valde jag (då den "övre" vägen fortfarande är ganska blöt och mjuk) att istället springa den nedre vägen förbi Risnäs.
Sammantaget en riktigt trevlig tur i skönt väder och lugnt tempo.
Kommentarer
Trackback
