Knäbesvären ÄNTLIGEN identifierade
Snart två år har gått sedan mina knän började krångla första gången. Upprepade besök på vårdcentralen här i Burträsk har bara gett upprepade besked att "sluta träna", "du börjar bli för gammal, kroppen pallar inte" och så vidare. Inte speciellt upplyftande, tvärtom. Det senaste sådana beskedet kom i våras, och det har känts rejält deppigt hela sommaren. Dock lyckades jag denna gång undvika ytterligare en omgång sjukgymnastik och tjatade mig istället till en remiss på Sports Medicine (tidigare Idrottsmedicin) nere i Umeå.
Har precis återkommit därifrån, och vilket skillnad i attityd. "Att be någon sluta träna, det gör vi nog nästan aldrig, möjligen att vi ber dem byta träningsform" var första kommentaren till min besvärshistoria. Sedan blev det av med byxorna och en inledande undersökning för att utröna var smärtorna satt.
Sedan kördes en rejäl ultraljudsundersökning på BÅDA knäna. Bara det, dels att göra mer än att bara fråga och klämma lite, och dessutom på båda knäna.
Fick med mig ett par bilder hem, som nu ska upp på kylskåpet så att alla kan undra VEM det är som väntar barnet...
;-)
Om jag uppfattade det korrekt så kallas mitt problem "tendonit". Knäskålssenan, dvs senan från knäskålen ner till smalbenet är dels tjockare än normalt och har dessutom fått inväxt av blodkärl/nerver. Vid senfästet i höger skenben så finns dessutom en bentagg (syns inringad i översta högra ultraljudet).
Det är de dåliga nyheterna!
De bra är att det finns en behandlingsprognos (även om utdragen), att jag sannolikt kan fortsätta springa, att problemen sitter i knäsenan (och inte i leden) och att det faktiskt FANNS något som förklarade smärtan.
Behandlingsmässigt finns tydligen två vägar att gå. Dels med hjälp av injektioner (3 stycken med 8 veckors mellanrum) och dels med kirurgi.
Jag har blivit rekommenderad att först testa med injektionerna. På grund av jakten ;-) så kommer den första att utföras på tisdagsmorgonen den 5:e oktober. Det tar tydligen ungefär en timme och utförs med hjälp av ultraljud för att vara säker på att träffa rätt. Första veckan efteråt ska jag tydligen i alla fall få prommenera lite, andra veckan cykla (om jag kom ihåg rätt) och tredje veckan vill man att jag ska testa att springa. Efter 8 veckor blir det ytterligare en omgång på samma sätt och sedan ytterligare en efter ytterligare 8 veckor.
Skulle det visa sig vara otillräckligt så finns alltså också ett kirurgiskt alternativ då man tydligen helt enkelt lossar knäskålssenan från underlaget och skrapar undersidan. Skulle detta behöva utföras på höger knä så kommer även bentaggen förstås att avlägsnas. Efter ingreppet är det 8 veckors träningsförbud.
Jag har nu mentalt börjat ladda för en process som omfattar injektioner i början av oktober, december och februari, med träning enligt anvisning. Dessutom riktar jag in mig på att efter det sannolikt behöva få ett ingrepp utfört i alla fall på höger knä. Om så skulle ske drygt 8 veckor efter den tredje injektionen så är jag inne i någon gång i april, och kan förhoppningsvis börja träna försiktigt någon gång under nästa sommar.
Så vid denna tid nästa år har jag förhoppningsvis två knän som fungerar bättre och en betydligt bättre kondition än nu!
Har precis återkommit därifrån, och vilket skillnad i attityd. "Att be någon sluta träna, det gör vi nog nästan aldrig, möjligen att vi ber dem byta träningsform" var första kommentaren till min besvärshistoria. Sedan blev det av med byxorna och en inledande undersökning för att utröna var smärtorna satt.
Sedan kördes en rejäl ultraljudsundersökning på BÅDA knäna. Bara det, dels att göra mer än att bara fråga och klämma lite, och dessutom på båda knäna.
Fick med mig ett par bilder hem, som nu ska upp på kylskåpet så att alla kan undra VEM det är som väntar barnet...
;-)
Om jag uppfattade det korrekt så kallas mitt problem "tendonit". Knäskålssenan, dvs senan från knäskålen ner till smalbenet är dels tjockare än normalt och har dessutom fått inväxt av blodkärl/nerver. Vid senfästet i höger skenben så finns dessutom en bentagg (syns inringad i översta högra ultraljudet).
Det är de dåliga nyheterna!
De bra är att det finns en behandlingsprognos (även om utdragen), att jag sannolikt kan fortsätta springa, att problemen sitter i knäsenan (och inte i leden) och att det faktiskt FANNS något som förklarade smärtan.
Behandlingsmässigt finns tydligen två vägar att gå. Dels med hjälp av injektioner (3 stycken med 8 veckors mellanrum) och dels med kirurgi.
Jag har blivit rekommenderad att först testa med injektionerna. På grund av jakten ;-) så kommer den första att utföras på tisdagsmorgonen den 5:e oktober. Det tar tydligen ungefär en timme och utförs med hjälp av ultraljud för att vara säker på att träffa rätt. Första veckan efteråt ska jag tydligen i alla fall få prommenera lite, andra veckan cykla (om jag kom ihåg rätt) och tredje veckan vill man att jag ska testa att springa. Efter 8 veckor blir det ytterligare en omgång på samma sätt och sedan ytterligare en efter ytterligare 8 veckor.
Skulle det visa sig vara otillräckligt så finns alltså också ett kirurgiskt alternativ då man tydligen helt enkelt lossar knäskålssenan från underlaget och skrapar undersidan. Skulle detta behöva utföras på höger knä så kommer även bentaggen förstås att avlägsnas. Efter ingreppet är det 8 veckors träningsförbud.
Jag har nu mentalt börjat ladda för en process som omfattar injektioner i början av oktober, december och februari, med träning enligt anvisning. Dessutom riktar jag in mig på att efter det sannolikt behöva få ett ingrepp utfört i alla fall på höger knä. Om så skulle ske drygt 8 veckor efter den tredje injektionen så är jag inne i någon gång i april, och kan förhoppningsvis börja träna försiktigt någon gång under nästa sommar.
Så vid denna tid nästa år har jag förhoppningsvis två knän som fungerar bättre och en betydligt bättre kondition än nu!
Kommentarer
Trackback
