Vilken helg!
Gör något roligt nu, du kan alltid ha tråkigt sedan!
Efter att ha stoppat in ytterligare några bidrottningar i parningskassetter så inleddes lördagen inleddes dock med lite tråkigt pyssel, klippte halva gräsmattan innan jag plockade ihop verktyg och material för att sedan bege mig upp till nybygget i Rismyrliden. Där blev det en sedvanligt trevlig dag i smedjan. Kanonväder med nästan 25 grader i skuggan, men det var dock innan jag började elda i ässjan...
Det är alltid roligt att stå i denna smedja. Dels för att det är på riktigt gammeldags vis med träkol och helt manuellt (den närmaste elen är kornas elstängsel på utsidan av smedjan) och dels för att man får möjligheten att stå och banka samtidigt som man får småprata med olika människor som är intresserade av hantverk. I år var det en ovanligt jämn tillströmning i smedjan, ett par personer i taget och bara någon kort stund innan nästa kom. Andra år har det varit någon stor grupp på ett 15-tal personer, men i övrigt stilla. Mycket roligare på detta vis.
Det blev diverse krokar, en hasp med märlor, samt en gångjärnskrok till en ladugård.
Efteråt blev det hem till syster för mut-middag och lite funderationer/planering inför ett eventuellt bygge av en uteplats.
Söndagen inleddes med resterande gräsklippning, förflyttning av de sista av bidrottningarna som skulle kläckas just nu till parningskassett. Sedan blev det hundträning för hela slanten. Träningsgruppen träffades i Gummark och vi inledde med släpspåren. Tanken var att denna gång köra "skarpt", dvs med provmässiga förhållanden och förutsättningar. Ingen möjlighet att följa efter i lina denna gång, och inga snitslar (annat än en för att markera spårstarten). Gick fram med Milito och fick tipset att använda en dubbelvikt lina för att eventuellt kunna stoppa honom utifall att startriktningen blev helt fel. Husse tog dock lite för lång tid på sig att få iordning sele/lina att Milito tappade fokus och började schasa bort insekter istället. Blev till att göra om startproceduren för att bibehålla hundens intresse. Starten såg bra ut, men gissa om det blev nervös väntan. Till sist kom Milito tillbaks, utan fågel! Ajaj!! Fick dock rådet att skicka ut honom ännu en gång och gjorde då på exakt samma sätt som vid första starten, dvs lina och hela proceduren. Ut på spåret igen åt samma håll. Nervös väntan igen, men denna gång kom det tillbaka en hund med en fågel i munnen!! BERÖM!!!!!
Vi fick sedan höra av spårdragaren att Milito haft lite oflyt (i kombination med orutin förstås) i första försöket. Spåret korsade en liten skogsväg och Milito följde den ett kort stycke, upptäckte att han tappat spåret, slog en ring, men tyvärr ett par meter på fel sida i vinden, så han missade fågeln. Andra gången gick det dock klockrent! Instruktör Jaana sade att det ändå, med omstart och allt, kunde ha räckt till ett betyg 8 (på en 10-gradig skala).
Blev sedan förflyttning till vattnet och en välbehövlig fikarast.
Även här provmässiga förhållanden, dvs dåliga förhållanden för igång, mycket flytvass och näckrosor, fågeln landar dolt, skott osv. Milito var i första försöket alltför upptagen av att schasa bort "brämsar" för att se nedslaget. Nytt försök och denna gång fullt fokus. Gick i direkt på kommando och simmade ut riktigt bra. Kunde dock inte riktigt lokalisera fågeln som låg bakom en vassrugge. Såg istället en näckros och simmade dit för att kolla. Han låg ute och sökte en bra stund, men tyvärr utan att ge sig in i den tjocka vassen och leta.
Vi körde ett försök till, och denna gång simmade han rakt mot fågeln, ända fram till vassruggen, simmade sedan runt där en stund och sökt, men även denna gång utan att riktigt ge sig in i vassen. Tack vara en snabbtänkt funktionär som "kvackade" till lite och fångade hans intresse så simmade han sedan in i vassen och hittade fågeln som inbringades med en ganska OK avlämning.
Blev sedan mer fika och en övning på land för att illustrera just det problem som vi haft med vassruggen. På 50 meters håll sköts skott och en fågel kastades i en åkerkant. Inga problem för någon av hundarna att hitta och hämta. Nästa gång kastades fågeln över diket in på nästa åker, och då blev det genast lite mer problematiskt för samtliga hundar. Till sist hade dock alla lokaliserat även denna fågel, men det var intressant att se dels hur lite som behövs för att ställa till det för de orutinerade hundarna och dels att man faktiskt kan öva denna del av vattenapporten på land.
VI fick också tips om en enkel övning för att öva in snabbheten på stopp-kommandot under rörelse. Den förutsätter dock att köttbullarna inte är gjorda på älgfärs, utan hellre är av köpestypen som borde ha beteckningen "kan innehålla spår av kött". De håller ihop jättebra när man kastar dem och de studsar riktigt bra.
Kvällen avslutades med en runda i bigården för att omlarva till ytterligare 2 serier bidrottningar (nu är det rätt väder minsann) innan det blev några timmar på Rickards ladugårdstak.
Efter att ha stoppat in ytterligare några bidrottningar i parningskassetter så inleddes lördagen inleddes dock med lite tråkigt pyssel, klippte halva gräsmattan innan jag plockade ihop verktyg och material för att sedan bege mig upp till nybygget i Rismyrliden. Där blev det en sedvanligt trevlig dag i smedjan. Kanonväder med nästan 25 grader i skuggan, men det var dock innan jag började elda i ässjan...
Det är alltid roligt att stå i denna smedja. Dels för att det är på riktigt gammeldags vis med träkol och helt manuellt (den närmaste elen är kornas elstängsel på utsidan av smedjan) och dels för att man får möjligheten att stå och banka samtidigt som man får småprata med olika människor som är intresserade av hantverk. I år var det en ovanligt jämn tillströmning i smedjan, ett par personer i taget och bara någon kort stund innan nästa kom. Andra år har det varit någon stor grupp på ett 15-tal personer, men i övrigt stilla. Mycket roligare på detta vis.
Det blev diverse krokar, en hasp med märlor, samt en gångjärnskrok till en ladugård.
Efteråt blev det hem till syster för mut-middag och lite funderationer/planering inför ett eventuellt bygge av en uteplats.
Söndagen inleddes med resterande gräsklippning, förflyttning av de sista av bidrottningarna som skulle kläckas just nu till parningskassett. Sedan blev det hundträning för hela slanten. Träningsgruppen träffades i Gummark och vi inledde med släpspåren. Tanken var att denna gång köra "skarpt", dvs med provmässiga förhållanden och förutsättningar. Ingen möjlighet att följa efter i lina denna gång, och inga snitslar (annat än en för att markera spårstarten). Gick fram med Milito och fick tipset att använda en dubbelvikt lina för att eventuellt kunna stoppa honom utifall att startriktningen blev helt fel. Husse tog dock lite för lång tid på sig att få iordning sele/lina att Milito tappade fokus och började schasa bort insekter istället. Blev till att göra om startproceduren för att bibehålla hundens intresse. Starten såg bra ut, men gissa om det blev nervös väntan. Till sist kom Milito tillbaks, utan fågel! Ajaj!! Fick dock rådet att skicka ut honom ännu en gång och gjorde då på exakt samma sätt som vid första starten, dvs lina och hela proceduren. Ut på spåret igen åt samma håll. Nervös väntan igen, men denna gång kom det tillbaka en hund med en fågel i munnen!! BERÖM!!!!!
Vi fick sedan höra av spårdragaren att Milito haft lite oflyt (i kombination med orutin förstås) i första försöket. Spåret korsade en liten skogsväg och Milito följde den ett kort stycke, upptäckte att han tappat spåret, slog en ring, men tyvärr ett par meter på fel sida i vinden, så han missade fågeln. Andra gången gick det dock klockrent! Instruktör Jaana sade att det ändå, med omstart och allt, kunde ha räckt till ett betyg 8 (på en 10-gradig skala).
Blev sedan förflyttning till vattnet och en välbehövlig fikarast.
Även här provmässiga förhållanden, dvs dåliga förhållanden för igång, mycket flytvass och näckrosor, fågeln landar dolt, skott osv. Milito var i första försöket alltför upptagen av att schasa bort "brämsar" för att se nedslaget. Nytt försök och denna gång fullt fokus. Gick i direkt på kommando och simmade ut riktigt bra. Kunde dock inte riktigt lokalisera fågeln som låg bakom en vassrugge. Såg istället en näckros och simmade dit för att kolla. Han låg ute och sökte en bra stund, men tyvärr utan att ge sig in i den tjocka vassen och leta.
Vi körde ett försök till, och denna gång simmade han rakt mot fågeln, ända fram till vassruggen, simmade sedan runt där en stund och sökt, men även denna gång utan att riktigt ge sig in i vassen. Tack vara en snabbtänkt funktionär som "kvackade" till lite och fångade hans intresse så simmade han sedan in i vassen och hittade fågeln som inbringades med en ganska OK avlämning.
Blev sedan mer fika och en övning på land för att illustrera just det problem som vi haft med vassruggen. På 50 meters håll sköts skott och en fågel kastades i en åkerkant. Inga problem för någon av hundarna att hitta och hämta. Nästa gång kastades fågeln över diket in på nästa åker, och då blev det genast lite mer problematiskt för samtliga hundar. Till sist hade dock alla lokaliserat även denna fågel, men det var intressant att se dels hur lite som behövs för att ställa till det för de orutinerade hundarna och dels att man faktiskt kan öva denna del av vattenapporten på land.
VI fick också tips om en enkel övning för att öva in snabbheten på stopp-kommandot under rörelse. Den förutsätter dock att köttbullarna inte är gjorda på älgfärs, utan hellre är av köpestypen som borde ha beteckningen "kan innehålla spår av kött". De håller ihop jättebra när man kastar dem och de studsar riktigt bra.
Kvällen avslutades med en runda i bigården för att omlarva till ytterligare 2 serier bidrottningar (nu är det rätt väder minsann) innan det blev några timmar på Rickards ladugårdstak.
Kommentarer
Trackback
