Bilsläpen - besiktning
Gissa om det kändes nervöst att åka till besiktningen efter att själv ha ordnat med eldragningarna i bilsläpen. Jag gjorde dessutom ett "vibrationstest", dvs körde en mil på grusvägarna hemmavid utan att väja speciellt för hålen.
När allt fortfarande fungerade vid hemkomsten, även efter att släpkontaktet kopplats ur och tillbaka, kändes det lite mer tillförlitligt.
Besiktningen gick dock riktigt bra. Enda anmärkningen var att den 27 år gamla draghandsken var något sliten, så jag körde direkt via en bildelsfirma, köpte ut en nu, och åkte hem och bytte ut den, så nu är släpskrället baske mig i skick som ny!
När allt fortfarande fungerade vid hemkomsten, även efter att släpkontaktet kopplats ur och tillbaka, kändes det lite mer tillförlitligt.
Besiktningen gick dock riktigt bra. Enda anmärkningen var att den 27 år gamla draghandsken var något sliten, så jag körde direkt via en bildelsfirma, köpte ut en nu, och åkte hem och bytte ut den, så nu är släpskrället baske mig i skick som ny!
Bilen servad
Lite besvärligt med konstiga elfel i bilen, så jag skeppade till sist in den till Perssons Maskin uppe i Sandfors, där man snabbt kunde konstatera att den käkade upp säkringar. Visade sig vara fel på en lamphållare för höger bakljus, samt en felkoppling i släpvagnskontaktet (som ju tvärt slutat fungera någon vecka innan).
En snabb åtgärd som dock var mycket efterlängtad och uppskattad. Bilsläpen fungerar nu dessutom perfekt även kopplad till min bil!
En snabb åtgärd som dock var mycket efterlängtad och uppskattad. Bilsläpen fungerar nu dessutom perfekt även kopplad till min bil!
Större projekt - takbyte på huset
Ett av sommarens största projekt är att förhoppningsvis få bytt takplåt på huset och samtidigt få bättre isolering och ventilering av snedtaken.
En hantverkare har kontaktats och mätt ytorna. Han har även levererat lite olika färg-/materialprover. Jag har också åkt runt rätt mycket och kikat på olika fabrikat, färger och strukturer.
Bland annat Kami Plegel/TerraPlegel:
Även en kupig (och lite djupare kupor dessutom) av typ Plannja:
Det är ganska intressant att se hur pass mycket rakare själva "tegel"-randen ser ut på Kami-plåten jämfört med den andra. Ger ett ganska mycket mer realistiskt intryck, vilket inte är helt oväsentligt eftersom mitt hus ju har så kallat mansard-tak, vilket gör att delar av taket dels har mycket brant lutning och dels kommer ganska nära betraktaren.
En hantverkare har kontaktats och mätt ytorna. Han har även levererat lite olika färg-/materialprover. Jag har också åkt runt rätt mycket och kikat på olika fabrikat, färger och strukturer.
Bland annat Kami Plegel/TerraPlegel:
Även en kupig (och lite djupare kupor dessutom) av typ Plannja:
Det är ganska intressant att se hur pass mycket rakare själva "tegel"-randen ser ut på Kami-plåten jämfört med den andra. Ger ett ganska mycket mer realistiskt intryck, vilket inte är helt oväsentligt eftersom mitt hus ju har så kallat mansard-tak, vilket gör att delar av taket dels har mycket brant lutning och dels kommer ganska nära betraktaren.
Småpyssel
Tillbringade samma helgdag (efter att ha kommit hem sent från Umeå och varit ganska seg resten av helgen) med att göra lite småpyssel kring tomten.
Förutom de små takstolarna till voljären så har trädgårdslådorna rensats.
Stolparna till parningskasetterna har gjorts klara, en hel skog med stolpar blev det till sist.
Förutom de små takstolarna till voljären så har trädgårdslådorna rensats.
Stolparna till parningskasetterna har gjorts klara, en hel skog med stolpar blev det till sist.
Gammal bil!
Under nattkörningen hem från Umeå efter återträffen så passerades en milstolpen (bokstavligt).
Återträff för Systemvetarna 87-90
Min gamla universistetsklass hade härförleden återträff. 20 år sedan examen, vart tusan har tiden tagit vägen någonstans?
Några eldskälar hade lyckats gräva fram kontaktuppgifter till de flesta gamla klasskamraterna och ordnat ett kanonschema.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur många som tog examen där vid nyåret 89/90, men gissningsvis kanske kring 25 stycken.
Av dessa träffades ungefär 15 stycken i Umeå vid lunchtid den 21/5. Det kändes ganska spännande att se om man skulle kunna känna igen någon, men rätt som det var så började det dyka upp bekanta ansikten. Lite mattare i hårfärgen, lite mjukare i ansiktet, någon rynka här och där, lite gråa strån, men i stort sett samma ansikten som för 20 år sedan.
En lång och trevlig lunch följdes av 4 timmar uppe på MIT-institutionen där såväl prefekt, som vice-prefekt som ytterligare 2 personer från Alumni-/infoverksamheten ställde upp och informerade om vad som hänt sedan senast för att sedan avsluta med någon timmes småprat.
Kvällen avslutades med lång middag nere på stan.
Dunderkul!
Några eldskälar hade lyckats gräva fram kontaktuppgifter till de flesta gamla klasskamraterna och ordnat ett kanonschema.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur många som tog examen där vid nyåret 89/90, men gissningsvis kanske kring 25 stycken.
Av dessa träffades ungefär 15 stycken i Umeå vid lunchtid den 21/5. Det kändes ganska spännande att se om man skulle kunna känna igen någon, men rätt som det var så började det dyka upp bekanta ansikten. Lite mattare i hårfärgen, lite mjukare i ansiktet, någon rynka här och där, lite gråa strån, men i stort sett samma ansikten som för 20 år sedan.
En lång och trevlig lunch följdes av 4 timmar uppe på MIT-institutionen där såväl prefekt, som vice-prefekt som ytterligare 2 personer från Alumni-/infoverksamheten ställde upp och informerade om vad som hänt sedan senast för att sedan avsluta med någon timmes småprat.
Kvällen avslutades med lång middag nere på stan.
Dunderkul!
Om man letar så kan man hitta...
..både ett och annat. Har hjälpt en kompis att flytta lite möbler, och när TV-/barskåpet skulle bäras undan så dök följande jaktsnaps upp:
Beskärning av äppelträdet
Som jag står och spikar i hundgården så kommer en granne över fullt utrustad med sekatör, grensax och grensåg. Jag hade under hösten råkat nämna att jag gärna skulle vilja få hjälp att föryngringsbeskära mitt kvarvarande äppelträd (Transparant Blanche tror jag det kan vara) rejält.
Fick då veta att hon var duktigt kunnig i detta och hon lovade att hjälpa mig mot slutet av sommaren. Dock hade hon tid över redan på våren (de pysslar om huset rejält just nu!) och tyckte det var lika bra att göra direkt.
Mitt vildvuxna äppelträd blev till sist rejält trimmat.
Knappast någon större risk att det blir någon äppelskörd i år, men nu finns i alla fall förutsättningar att kunna få ett trivsamt träd att hantera framöver. Det blir nog ett och annat nytt skott att beskära till hösten/nästa år.
Fick då veta att hon var duktigt kunnig i detta och hon lovade att hjälpa mig mot slutet av sommaren. Dock hade hon tid över redan på våren (de pysslar om huset rejält just nu!) och tyckte det var lika bra att göra direkt.
Mitt vildvuxna äppelträd blev till sist rejält trimmat.
Knappast någon större risk att det blir någon äppelskörd i år, men nu finns i alla fall förutsättningar att kunna få ett trivsamt träd att hantera framöver. Det blir nog ett och annat nytt skott att beskära till hösten/nästa år.
Bilsläpen - elstrul
Nästa "hjärtebarn" blev faktiskt att försöka ordna till eldragningen i vår gemensamma bilsläp, som det i år var min tur att besikta.
Visade sig vara ett visst behov av omvårdnad. Krossade positionsljus fram, söndrig lamphållare på ena positionsljuset dessutom. Kabelbrott bak till ena skyltlampan. Jordfel för båda skyltlamporna. Söndriga reflexer bak. En del glappa kabelstift. Med mera med mera.
Tur man har en traktor så det var enkelt att få upp eländet på kant. Slapp ligga i geggan i alla fall. Synd man inte är elektriker i alla fall, men till sist så lyste i alla fall allt. När jag sedan skruvat ihop allt, släppt ner släpen och bara skulle kontrollera en sista gång att allt verkligen fungerade så var alla lampor på hela släpen slockande.
Visade sig helt plötsligt saknas en ström i flera stift bak i bilens uttag, trots att jag använt den i flera timmar för att kontrollera. Med hjälp av grannens bil så kunde dock konstateras att felet låg i min bil och inte i släpet.
Visade sig vara ett visst behov av omvårdnad. Krossade positionsljus fram, söndrig lamphållare på ena positionsljuset dessutom. Kabelbrott bak till ena skyltlampan. Jordfel för båda skyltlamporna. Söndriga reflexer bak. En del glappa kabelstift. Med mera med mera.
Tur man har en traktor så det var enkelt att få upp eländet på kant. Slapp ligga i geggan i alla fall. Synd man inte är elektriker i alla fall, men till sist så lyste i alla fall allt. När jag sedan skruvat ihop allt, släppt ner släpen och bara skulle kontrollera en sista gång att allt verkligen fungerade så var alla lampor på hela släpen slockande.
Visade sig helt plötsligt saknas en ström i flera stift bak i bilens uttag, trots att jag använt den i flera timmar för att kontrollera. Med hjälp av grannens bil så kunde dock konstateras att felet låg i min bil och inte i släpet.
Lite uppdateringar
Det känns fortfarande ganska tröstlöst och trist i största allmänhet. Jag har verkligen inte känt för att göra något speciellt och har istället försökt hitta några små och lite roligare saker att sysselsätta mig med. Tur man har möjligheten att styra sina arbetstider ganska fritt i alla fall.
Det var droppen...
Nu känns det som att jag ska lägga ner verksamheten.
Igår kväll skulle jag försiktigt jogga en knapp kilometer (bara åt och fram till brevlådorna i byn) för att känna efter om högervaden läkt ihop efter förra veckans bristning. Precis när jag kom tillbaka hem och allt kändes OK så small det till i vänster vad.
Så just nu finns det inte mycket att hänga i julgranen precis. Troligen Hopparknä på höger sida, möjligen också vänster, sedan drygt 1 år tillbaka, och ingen verkar kunna få till det. Muskelbristning först i höger vad och nu igår även i vänster. Det är till och med svårt att halta för båda benen gör ont.
Med andra ord ingen som helst möjlighet att träna.
Kosten går fortfarande åt skogen, så där finns inget upplyftande att hämta.
Renoveringen hemma har gått helt i stå.
Jakten (i vad mån allt slit utan resultat kan kallas jakt, möjligen skogsvistelse) börjar också tryta.
Det enda som finns kvar då är jobbet, och det känns inte som något att bygga upp tillvaron kring.
Vi kanske hörs framåt hösten...
Igår kväll skulle jag försiktigt jogga en knapp kilometer (bara åt och fram till brevlådorna i byn) för att känna efter om högervaden läkt ihop efter förra veckans bristning. Precis när jag kom tillbaka hem och allt kändes OK så small det till i vänster vad.
Så just nu finns det inte mycket att hänga i julgranen precis. Troligen Hopparknä på höger sida, möjligen också vänster, sedan drygt 1 år tillbaka, och ingen verkar kunna få till det. Muskelbristning först i höger vad och nu igår även i vänster. Det är till och med svårt att halta för båda benen gör ont.
Med andra ord ingen som helst möjlighet att träna.
Kosten går fortfarande åt skogen, så där finns inget upplyftande att hämta.
Renoveringen hemma har gått helt i stå.
Jakten (i vad mån allt slit utan resultat kan kallas jakt, möjligen skogsvistelse) börjar också tryta.
Det enda som finns kvar då är jobbet, och det känns inte som något att bygga upp tillvaron kring.
Vi kanske hörs framåt hösten...
Välkänd eller ökänd?!
Tja, det är förstås en fråga man kan ställa sig emellanåt. Ibland händer det dock saker som gör att man undrar hur liten värld man egentligen bor i.
I morse, efter drygt 1 kilometer av transportjoggen till jobbet, medan det fortfarande kändes kanon i benen, så hörde jag att det kom ett fordon bakifrån. Jag såg till att hålla mig väl ute i kanten på vägen, men ändå saktade fordonet ner allt mer.
Till sist, när jag hör att det är alldeles invid mig och vrider på huvudet för att kika vem det är (gissade på någon granne) så får jag se en servicebil från Skellefteå Kraft komma smygande med nervevad ruta på förarsidan.
Började misstänka att de letade något speciellt ställe och kanske ville fråga om vägen, men blev klart överraskad när frågeställningen istället blev:
- " Visst är det du som bor i gula huset i Bergviken? Jobbar du fortfarande hemifrån? Vi skulle behöva bryta strömmen en stund, går det bra?"
Vad ger man för den? Skellefteå Krafts servicekillar känner igen mig BAKIFRÅN när jag joggar...
;-)
Förflyttning
Det står ju eventuellt vedhantering på schemat framöver. Egentligen så finns ju all ved som behövs för en 2--3 år framöver redan hemma. Men en kompis, som jag emellanåt delar vedhantering med, har kommit över ett tradarlass med vedbjörk till skapligt pris. Dock har ju den snörika vintern ställt till med problem.
Någonstans måste ju långveden läggas av, och den enda plats som för närvarande står till förfogande är mitt framför maskinhallen, där vedmaskinen brukar ställas upp. Blir lite svårt att rymma allt på samma ställe, så jag har letat alternativ.
Mitt under vinterns accumulerade snöhög på gården började se allt mer vettigt ut. Dock var det som sagt en tämligen rejäl ansamling med snö.
Lördagsförmiddagen tillbringades i det närmaste i sin helhet i traktorn, och till sist var högen flyttad ett 30-tal meter, och ligger numera rejält långt ut på åkern, med en bra arbetsyta på själva gårdsplanen, utifall...
Det enda som gjorde detta möjligt (då snökedjorna monterades av för ett par veckor sedan när en lekstuga skulle fraktas från Burträsk samhälle) är den svaga utförsbacken ner på åkern. Hade det varit uppför så hade det varit betydligt svårare.
Någonstans måste ju långveden läggas av, och den enda plats som för närvarande står till förfogande är mitt framför maskinhallen, där vedmaskinen brukar ställas upp. Blir lite svårt att rymma allt på samma ställe, så jag har letat alternativ.
Mitt under vinterns accumulerade snöhög på gården började se allt mer vettigt ut. Dock var det som sagt en tämligen rejäl ansamling med snö.
Lördagsförmiddagen tillbringades i det närmaste i sin helhet i traktorn, och till sist var högen flyttad ett 30-tal meter, och ligger numera rejält långt ut på åkern, med en bra arbetsyta på själva gårdsplanen, utifall...
Det enda som gjorde detta möjligt (då snökedjorna monterades av för ett par veckor sedan när en lekstuga skulle fraktas från Burträsk samhälle) är den svaga utförsbacken ner på åkern. Hade det varit uppför så hade det varit betydligt svårare.
Lite datorsupport
Det blev en trivsam gårdagskväll med middag och lite datorsupport hos släktingar i en by strax utanför Burträsk. Maten var god, sällskapet som vanligt trevligt, och felet sammarbetade såpass att det gick bra att hitta.
Nu har det monterats en ny radiator i hund...
Nu har det monterats en ny radiator i hundkojan. Den förra hade effekt nog, men klarade inte av att hålla jämn temp. Denna är dock en riktigt rejäl modell.
Snön vi minns
Det pratas ju om "snön som föll i fjol", men efter de sista två veckornas dunderväder så börjar snön som föll tidigare i år faktiskt att minska kraftigt.
Så här såg det ut för två veckor sedan nästan på dagen när vi besökte bekanta och lånade hundgården. Kan tilläggas att stängslet är en rejäl bit över två meter högt.
Observera det lilla orange halsbandet ovanför stängslet. Tur man inte har så rymningsbenägna hundar...
På hemmaplan var det inte så mycket sämre. Milito är cirka 64 över manken och betydligt högre än så uppe på huvudet när han sitter ner. Tydligen hade mätstickan inne i Skellefteå för första gången inte räckt till (den slutar vid 1 meter jämnt). Detta är dessutom inte fluffig lössnö utan hopsjunken kallsnö.
Stolparna där jag har mina motorvärmaruttag (de syns inte på denna bild) stack inte upp ur snön alls. Jag fick gräva mig in till själva uttaget!
Helgens bilmekande
Lite pyssligt blev det till sist, men allt löste sig tack vara goda vänner med REJÄLA verktyg. Uppgiften som stod för dörren var ju att byta:
- Vevlagertätning
- Vattenpump
- Kamrem
- Löphjul för kamrem
- Sträckrulle för kamrem
- Termostat
Problem uppstod dock när två bultar trilskades, dels den som höll sträckrullen och dels den som höll själva drivhjulet för kamremmen, och satt utanför vevlagertätningen på vevaxeln. Trots att jag prövade längsta spärrskaftet som gick in i utrymmet och sedan grannens (en av de goda vännerna!) mutterdragare så vägrade de ge med sig.
Lösningen blev då att avvakta en dag (vilket gav möjlighet att testa transportlöpning till och från jobbet) och sedan bogsera över bilen till en annan god vän i grannbyn. Där fanns dels en kompressor med högre tryck och dels en "argare" mutterdragare.
Då visade sig muttrarna klart medgörliga, även om vi spräckte en nersvarvad 17 mm krafthylsa på den ena. Vi behövde varken ställa upp kraften i mutterdragaren (1/2-tums) eller testa den stora dragaren (3/4 tum).
Vips satt nya vevlagertätningen, löphjul, sträckare och kamrem på plats under den nya vatten pumpen.
Efter knappt två timmars skruvande så var det återigen tämligen trångt under huven.
Förutom att bilen faktiskt startade (utan kylare och småremmar) efter att jag själv satt den nya kamremmen på plats och sträckt den så var den riktigt goda nyheten att det morgonen efteråt inte fanns en tillstymmelse till kylarvätska eller olja på garagegolvet. Det var ett tag sedan det hände förra gången!
Test av nya mobilbloggen
Nu har man tydligen gjort om hela mobilbloggningen på denna site. Dels nytt telefonnummer och dels möjlighet att bara blogga med text.
Kommit en bit på helgens beting.
Kommit en bit på helgens beting.
Frigolitskäraren funkar! En och an
Frigolitskäraren funkar! En och annan bit har skurits i helgen.
