Eftersöksprov
Det har varit lite dåligt med uppdateringar nu i veckan. Dels examen i eftersökskursen, vilket innebar ett särskild eftersöksprov i tisdags, och dels problem med en havererad frysbox.
Eftersöksprovet gick lite stolpe ut kan man säga. Milito gjorde en jättefin insats och fick högsta betyg på spårmomentet (vilket var vad jag var nervös för på förhand). Han gjorde även en jättefin insats på vattenmomentet, och kämpade HÅRT för att hitta igen fågeln där den låg ute i vassen. Tyvärr missade han den med ett par meter bara, men trots detta så gick han raskt, bestämt och villigt i vattnet ytterligare två gånger och försökte hitta den igen. Till sist fick vi dock avbryta. Besviken med resultatet blev jag givetvis, men absolut inte med Milito. Han gjorde ett kanonjobb, men hade som det kändes lite oflyt och för lite rutin.
En av de tre apport-/åtelfrysarna visade sig ha havererat någon gång tidigare, kanske så länge sedan som ett par månader tillbaka. Upptäckte detta i söndags, och på måndagen lyftes boxen ut från sin plats för att innehållet skulle kunna transporteras bort. Detta skedde sedan på onsdagen, och på torsdagen fick frysboxen efter rengöring till sist gå till de sälla jaktmarkerna på ÅVC.
Idag, lördag, fick så Milito ytterligare en chans till ett eftersöksprov. Denna gång på det ordinarie provet för Skellefteå.
Även denna gång inledde han med ett väl genomfört spårmoment, och även denna gång följdes det upp med ett lika väl genomfört vattenmoment. Skillnaden mot förra gången var att nu hittade han fågeln direkt. Vilken enorm känsla och lättnad när jag såg honom greppa fågeln och vända om mot land!
Eftersöksprovet gick lite stolpe ut kan man säga. Milito gjorde en jättefin insats och fick högsta betyg på spårmomentet (vilket var vad jag var nervös för på förhand). Han gjorde även en jättefin insats på vattenmomentet, och kämpade HÅRT för att hitta igen fågeln där den låg ute i vassen. Tyvärr missade han den med ett par meter bara, men trots detta så gick han raskt, bestämt och villigt i vattnet ytterligare två gånger och försökte hitta den igen. Till sist fick vi dock avbryta. Besviken med resultatet blev jag givetvis, men absolut inte med Milito. Han gjorde ett kanonjobb, men hade som det kändes lite oflyt och för lite rutin.
En av de tre apport-/åtelfrysarna visade sig ha havererat någon gång tidigare, kanske så länge sedan som ett par månader tillbaka. Upptäckte detta i söndags, och på måndagen lyftes boxen ut från sin plats för att innehållet skulle kunna transporteras bort. Detta skedde sedan på onsdagen, och på torsdagen fick frysboxen efter rengöring till sist gå till de sälla jaktmarkerna på ÅVC.
Idag, lördag, fick så Milito ytterligare en chans till ett eftersöksprov. Denna gång på det ordinarie provet för Skellefteå.
Även denna gång inledde han med ett väl genomfört spårmoment, och även denna gång följdes det upp med ett lika väl genomfört vattenmoment. Skillnaden mot förra gången var att nu hittade han fågeln direkt. Vilken enorm känsla och lättnad när jag såg honom greppa fågeln och vända om mot land!
Byggt skorstensschakt
I går kväll begåvades Rickards blivande bageri med ett skorstensschakt, så nu börjar det snart "brännas". Nära till första provtändningen i ugnen!
Rickard hade förberett bra genom att skotta bort spånet på innertaket samt ta hål ovanför ugnen så att vi såg var vi skulle upp. Sedan blev det en fråga om att uppskatta var genomföringen i yttertaket skulle göras och sedan ta upp en lämplig glugg genom det gamla taket (som ska få ny beläggning med fin-fin plåt sedan).
Efter att ha täljt lite på en takbjälke för att skapa lite utrymme för själva schaktet och dessutom mätt/räknat/funderat en del blev det att såga till materialet. Detta bestod av 4 reglar (som stolpar i hörnen) och 4 remsor av en helt brandsäker "cementskiva". Skivan är ruskigt tung och ser verkligen ut som att den är gjord av cementpulver. Sågningen blev en dammig syssla, men sedan gick å andra sidan sjäva ihopskruvningen fort.
Upp med schaktet på taket och sedan ner i öppningen i yttertaket. När schaktet väl stod på rätt plats ovanpå innertaket så var det en smal sak att rita av ytterkanten på det och sedan såga upp det "riktiga" hålet i innertaket.
Jag tror dock nästan att kvällens jobbigaste moment blev när schaktet skulle sänkas ner i slutlig position och skruvas fast. Då blev det för Rickard att hålla väldigt stilla, precist och länge. Till sist satt i alla fall första fästskruven, och då kändes det kontrollerat. Det som återstod då var endast att mha vattenpass se till att schaktet stod lodrätt och sedan fästa resterande skruvar. Därefter täcktes allt med presenning inför kommande regnskurar.
När själva skorstensröret är monterat så återstår att klä schaktet med plåt samt att fästa det på ytterligare ett ställe, lite längre upp någonstans.
Miniatyravverkning
Syster och Janne har ju planer på ett trädäck. Dock stod en rönn på den avsedda platsen. Igår fick denna dock stryka på foten. En kontrollerad fällning parallellt med häcken mot grannen, ner efter kortsidan på huset, och sedan blev det långved och en rishög (som ska transporteras bort under dagen idag så vitt jag förstod) av allt.
Nästa projekt var dock en större utmaning. En ganska präktig gårdsbjörk på andra sidan huset. Tillräckligt grov för att ett 13" sågsvärd inte skulle räcka från en sida på långa vägar. Stammen delade sig på knappa 2 meters höjd i ett par nästan 30 cm grova "småstammar" . Till och med de var precis vad sågen klarade från ett håll.
Det fanns bara två alternativa riktningar, antingen mellan huset och en lyktstolpe, rätt genom hörnet på häcken och ut på vägen, eller så ner mellan friggeboden och grannens hus. Trädets lutning pekade mot vägalternativet, men vinden pekade mot frigge-alternativet.
Bestämde mig till sist för frigge-alternativet, men dessutom för att ta de två småstammarna var för sig och sedan rotstocken sist.
Till sist blev det en riktigt kontrollerad fällning. Lyckades tråckla ner alltihop i gluggen. Tänk vad lite medvind och ett par rep som säkring kan hjälpa!
Kändes GANSKA skönt när den andra halvan också tog mark på avsedd plats. Det fanns lite marginal, men inte så överdrivet mycket.
Jag försökte köra lite "safe" och höll en smula närmare friggeboden än grannfastigheten. Första stammen föll exakt enligt plan, den andra missat avsedd plats med ytterst liten marginal, så full pott. Bonus dessutom att den enda spiken som blandade sig i jobbet påträffades i det näst sista skäret, när jag höll på att kapa upp den knappt 2 meter långa rotbiten i vedklabbar.
Nästa projekt var dock en större utmaning. En ganska präktig gårdsbjörk på andra sidan huset. Tillräckligt grov för att ett 13" sågsvärd inte skulle räcka från en sida på långa vägar. Stammen delade sig på knappa 2 meters höjd i ett par nästan 30 cm grova "småstammar" . Till och med de var precis vad sågen klarade från ett håll.
Det fanns bara två alternativa riktningar, antingen mellan huset och en lyktstolpe, rätt genom hörnet på häcken och ut på vägen, eller så ner mellan friggeboden och grannens hus. Trädets lutning pekade mot vägalternativet, men vinden pekade mot frigge-alternativet.
Bestämde mig till sist för frigge-alternativet, men dessutom för att ta de två småstammarna var för sig och sedan rotstocken sist.
Till sist blev det en riktigt kontrollerad fällning. Lyckades tråckla ner alltihop i gluggen. Tänk vad lite medvind och ett par rep som säkring kan hjälpa!
Kändes GANSKA skönt när den andra halvan också tog mark på avsedd plats. Det fanns lite marginal, men inte så överdrivet mycket.
Jag försökte köra lite "safe" och höll en smula närmare friggeboden än grannfastigheten. Första stammen föll exakt enligt plan, den andra missat avsedd plats med ytterst liten marginal, så full pott. Bonus dessutom att den enda spiken som blandade sig i jobbet påträffades i det näst sista skäret, när jag höll på att kapa upp den knappt 2 meter långa rotbiten i vedklabbar.
Hundträning
Igår blev det ett par timmar ute i survädret med hundkompisarna. Spår- (och vattenträning) stod på schemat. Vi testade dock lite olika varianter på spåren, så till sist fanns det inte tid till någon vattenträning.
Lite intressant med regn istället för det varma och torra träningsväder som hittills rått. Dock värdefullt, det kan ju mycket väl regna på provdagen! Vinden upplevde jag själv som riktigt besvärlig. Ingen direkt styrka i den, och absolut inte någon bestämd riktning.
Militos första spårarbete blev lite konstigt, han slog första svängen åt fel håll en bit, verkade sedan hitta själva spåret och det såg då kontrollerat ut. Spårdragaren sade dock att han kommit i från ett annat håll än spåret i slutet.
Vid andra spåret blev det tydligen lite bus/lek med truten när han greppade den, men annars gick spårarbetet klockrent den gången.
Lite intressant med regn istället för det varma och torra träningsväder som hittills rått. Dock värdefullt, det kan ju mycket väl regna på provdagen! Vinden upplevde jag själv som riktigt besvärlig. Ingen direkt styrka i den, och absolut inte någon bestämd riktning.
Militos första spårarbete blev lite konstigt, han slog första svängen åt fel håll en bit, verkade sedan hitta själva spåret och det såg då kontrollerat ut. Spårdragaren sade dock att han kommit i från ett annat håll än spåret i slutet.
Vid andra spåret blev det tydligen lite bus/lek med truten när han greppade den, men annars gick spårarbetet klockrent den gången.
Vedkapningen klar
Städade ju upp i ladugårdsporten i lördags kväll. Det byggspill som kapades ner till vedlängd blev nog nästan mer ved än den "ved" som några timmar tidigare kapats på vedmaskinen (ett gammalt äppelträd och en stackars björkslana)
Ganska behaglig vedhantering i år, typ 40 minuter från början till slut, och då glömde jag halva björkslanan hemmavid och fick gå hem och hämta den.
;-)
Ganska behaglig vedhantering i år, typ 40 minuter från början till slut, och då glömde jag halva björkslanan hemmavid och fick gå hem och hämta den.
;-)
Voljären klar!
Äntligen ligger taket helt färdigt på voljären!
Ett snabbjobb, men tämligen OK resultat. Dessutom har dörrarna höjts maximalt utifall att voljären behöver nyttjas när snön kommit.
Några styrhinder till ingångsfällorna och sedan är det bara att flytta de numera hemtama rapphönsen från stallet till utevoljären!
Let the training commence!
Ett snabbjobb, men tämligen OK resultat. Dessutom har dörrarna höjts maximalt utifall att voljären behöver nyttjas när snön kommit.
Några styrhinder till ingångsfällorna och sedan är det bara att flytta de numera hemtama rapphönsen från stallet till utevoljären!
Let the training commence!
Lite surt!
Lite surt! En av åtel-/apportfrysarna verkar ha pajat. För flera veckor/månader sedan... Blir intressant att städa upp. Det har ju varit en hel del spring i frysboxarna under sommaren på grund av all hundträning. För några veckor sedan märkte jag av en lite frän lukt och började misstänka att jag lagt något åt sidan när jag leta i någon av boxarna. Hittade mycket riktigt en påse med ett par flytande fiskar i och tog hand om denna. Öppnade för vädring och lukten avtog också något, men inte helt. Efter att under helgen färdigställt voljären beslöt jag mig för att nyttja regnvädret som en orsak att städa upp framför frysarna, där jag stått med kapsågen hela sommaren. När jag fått bort virkestravarna märkte jag att den innersta boxen hade "fradga" runt plastgallren, och snarare var brun än vit länst ner. Ett snabbt lyft på locket bekräftade farhågorna. I princip en surströmmingsburk med ett hundratal liter mer eller mindre flytande rävar, grävling, kött och fisk. Nu är den i alla fall utlyft ur ladugården och står (med ett rejält spännband åtdraget för att locket inte ska råka öppnas igen) på gården i avvaktan på att innehållet ska fraktas till skogs.
Filbunke och rodeo
Jag hade kvar lite rester av den hemmagjorda filbunke som jag köpt uppe i Rismyrliden. Under gårdagskvällen fick jag tag på några liter helmjölk av en kompis.
När jag hämtat upp den och vi dessutom hjälpts åt att lägga på en taksektion på den stora norska kråkfällan så berättade han att de haft ett antal djur på rymmen, men fått tillbaka alla utom en kvigkalv.
Gissa vad jag sedan fick syn på en dryg kilometer hemifrån, jo nämnda kvigkalv betande ute på ett litet hygge. Snabbt på mobilen och ringa kompisen som fick göra en blixtutryckning med en foderspann för att försöka locka in henne. Tyvärr hann hon ledsna på betet, korsa vägen och bege sig upp i skogskanten innan kompisen kom fram, men jag hoppas att det turades för honom så att han fick hem henne. Lång ifrån säkert förstås, men i alla fall fick han chansen att locka på henne bara några få minuter efter att hon observerats.
När jag hämtat upp den och vi dessutom hjälpts åt att lägga på en taksektion på den stora norska kråkfällan så berättade han att de haft ett antal djur på rymmen, men fått tillbaka alla utom en kvigkalv.
Gissa vad jag sedan fick syn på en dryg kilometer hemifrån, jo nämnda kvigkalv betande ute på ett litet hygge. Snabbt på mobilen och ringa kompisen som fick göra en blixtutryckning med en foderspann för att försöka locka in henne. Tyvärr hann hon ledsna på betet, korsa vägen och bege sig upp i skogskanten innan kompisen kom fram, men jag hoppas att det turades för honom så att han fick hem henne. Lång ifrån säkert förstås, men i alla fall fick han chansen att locka på henne bara några få minuter efter att hon observerats.
Sista eftersöksträffen innan provet
Rackarns så nervöst det börjat bli med eftersöksträningen nu när provet närmar sig. Men å andra sidan som instruktören Peter sade - Kanon, då blir det ingen skillnad för hunden på provdagen!
Hursom, vi drog först iväg ut på spårmarkerna, där vi lottades att starta som andra ekipage. Denna gång hade jag planerat förberedelserna något annorlunda jämfört med förra gången. Tanken var att spara lite tid vid spårstarten och minska risken att Milito skulle tappa fokus.
Det fungerade riktigt bra, förutom att linan, när den löpte ut genom selens ögla, trasslade till sig och fastnade. Det blev ett ryck som gjorde att Milito stannade till, men ett UT! (eller om det var ett Japp! Ut! kanske) löste i alla fall det problemet, för sedan satte han iväg igen och kom strax tillbaka med truten. Det enda jag själv kunde se var att han dels gick ner lite i vind i första svängen (så att han skar svängen ganska rejält) och att han sprang förbi mig ett par meter i avlämningen.
Sedan vidare till vattnet, där jag började som funktionär åt de andra ekipagen. När det sedan var vår tur så gick det som på räls. Satte Milito ett par meter upp på stranden, tog några steg snett bakåt. Påminde Milito att STANNA! Gav signal till funktionären som sköt och kastade. Milito satt i princip helt stilla, och efter något 10-tal sekunder så skickade jag ut honom. Igången rakt fram och riktigt bestämt. Simmade på genom den gröt som bildats av alla flytande växter. Fågeln låg utanför ett par små vassruggar, men han plöjde rätt genom och bärgade den. Väl tillbaka på stranden så tog han det ganska lugnt, vilket jag tror kan ha berott på att han hade fågeln i ett vinggrepp, och trampade på den andra vingen som släpade i marken.
Hursom, vi drog först iväg ut på spårmarkerna, där vi lottades att starta som andra ekipage. Denna gång hade jag planerat förberedelserna något annorlunda jämfört med förra gången. Tanken var att spara lite tid vid spårstarten och minska risken att Milito skulle tappa fokus.
Det fungerade riktigt bra, förutom att linan, när den löpte ut genom selens ögla, trasslade till sig och fastnade. Det blev ett ryck som gjorde att Milito stannade till, men ett UT! (eller om det var ett Japp! Ut! kanske) löste i alla fall det problemet, för sedan satte han iväg igen och kom strax tillbaka med truten. Det enda jag själv kunde se var att han dels gick ner lite i vind i första svängen (så att han skar svängen ganska rejält) och att han sprang förbi mig ett par meter i avlämningen.
Sedan vidare till vattnet, där jag började som funktionär åt de andra ekipagen. När det sedan var vår tur så gick det som på räls. Satte Milito ett par meter upp på stranden, tog några steg snett bakåt. Påminde Milito att STANNA! Gav signal till funktionären som sköt och kastade. Milito satt i princip helt stilla, och efter något 10-tal sekunder så skickade jag ut honom. Igången rakt fram och riktigt bestämt. Simmade på genom den gröt som bildats av alla flytande växter. Fågeln låg utanför ett par små vassruggar, men han plöjde rätt genom och bärgade den. Väl tillbaka på stranden så tog han det ganska lugnt, vilket jag tror kan ha berott på att han hade fågeln i ett vinggrepp, och trampade på den andra vingen som släpade i marken.
Spår- och styrketräning
När vinden började avta framöver kvällen så drog jag ett spår med vår sura gamla duva (den har nu efter flera veckors tjänst till sist pensionerats) i diverse kringelkrokar genom byn. Milito lyckades, efter lite besvär i en av svängarna, hitta igen den där den lämnats.
Det är egentligen ganska fashinerande att en fågel som är tillräckligt sur för att jag nästan skulle kunna hitta igen den själv ändå är så begärlig att hålla/bära. Bara att tacka och ta emot antar jag.
Vi passade även på att köra lite "styrketräning", dvs lite apportering med den nytillverkade tunga rävsimulationen. Den har enligt tips tillverkats av ett jeansben. I vardera ändarna ligger det stenar och i mitten för tillfället sågspån. Vikten ligger på knappt 4 kilo för tillfället, men det går redan ganska bra att apportera den lite kortare sträckor.
Det blir några småövningar då och då med den. Tänkte hålla på så ett tag, tills det verkar gå "lätt", då kommer vikten succesivt att smygas på tills vi förhoppningsvis kommit upp ytterligare några kilo. Kommer på rak arm inte riktigt ihåg vad ett apportvilt får väga i EKL, men typ 7--8 kilo i alla fall. Nåja, vi är inte där ännu, vare sig med vattenarbetet eller spåret, men lika så bra att börja i tid med vikten...
Det är egentligen ganska fashinerande att en fågel som är tillräckligt sur för att jag nästan skulle kunna hitta igen den själv ändå är så begärlig att hålla/bära. Bara att tacka och ta emot antar jag.
Vi passade även på att köra lite "styrketräning", dvs lite apportering med den nytillverkade tunga rävsimulationen. Den har enligt tips tillverkats av ett jeansben. I vardera ändarna ligger det stenar och i mitten för tillfället sågspån. Vikten ligger på knappt 4 kilo för tillfället, men det går redan ganska bra att apportera den lite kortare sträckor.
Det blir några småövningar då och då med den. Tänkte hålla på så ett tag, tills det verkar gå "lätt", då kommer vikten succesivt att smygas på tills vi förhoppningsvis kommit upp ytterligare några kilo. Kommer på rak arm inte riktigt ihåg vad ett apportvilt får väga i EKL, men typ 7--8 kilo i alla fall. Nåja, vi är inte där ännu, vare sig med vattenarbetet eller spåret, men lika så bra att börja i tid med vikten...
Jordgubbarna säkrade för fåglarna?
När roddbåten ändå skulle sjösättas så passade jag på att också få lite hjälp att få bärnäten över jordgubbarna på plats. Känns mycket bättre så, för trastarna har börjat hitta de mogna bären...
Sjösättning
Trot eller ej, men roddbåten har fått komma ner i vattnet i år!
70-årsuppvaktning
Igår fyllde närmaste grannen 70, och hade öppet hus under eftermiddagen.
Dels jobbade jag ju som vanligt fram till middagstid, och dels förstod jag att det skulle komma tämligen mycket folk och uppvakta, så jag avvaktade till lite senare på aftonen innan jag gick över.
Det blev några mycket trevliga timmar med gott fika, trevligt sällskap och diverse historieberättande (mycket jakt!).
Dels jobbade jag ju som vanligt fram till middagstid, och dels förstod jag att det skulle komma tämligen mycket folk och uppvakta, så jag avvaktade till lite senare på aftonen innan jag gick över.
Det blev några mycket trevliga timmar med gott fika, trevligt sällskap och diverse historieberättande (mycket jakt!).
Avläggarna matade
Rickard hade passat på att ge de fyra avläggarna från tidigare i veckan lite foderdeg vid ett besök i bigården, men nu i helgen har jag sett till att koka upp sockerlag (lite mer vattnig än den som normalt ges på hösten, men det simulerar nektar lite bättre då) och gett varje avläggare en foderboll med detta. Nu gäller det bara att koka lite sockerlag då och då så att de inte behöver ut och flyga så mycket utan istället kan koncentrerar sig på att hålla ynglet varmt. Dessutom gäller det att hålla tummarna för att de tillsatta drottningarna accepteras så att äggläggningen kan fortsätta direkt.
Snart tak på voljären!
På söndagen fick jag hjälp av Janne att lägga upp plåttaket på voljären. Inte så att plåtarna på något vis var tunga, men vinden gjorde det ganska spännande ändå. Dessutom skönt att vara två när man ska hålla på och bängla med skruvreglarna och åsarna. Sedan har Janne längre armar än jag, så han nådde upp till överkanten på plåtarna utan större problem!
Till sist började det se riktigt prydligt ut (nockplåten saknas, men skruvarna tog slut, så inte ens plåten är helt färdigskruvad).
Under resterande del av eftermiddagen (innan jag drog iväg till Skellefteå under kvällen) så hann jag dessutom höja upp den ena dörren. Så nu återstår att höja den andra dörren, skruva färdigt plåtarna, fästa nockplåten, kapa utstickande åsar, och sedan flytta över rapphönsen.
En klar förbättring sedan på morgonen!
Till sist började det se riktigt prydligt ut (nockplåten saknas, men skruvarna tog slut, så inte ens plåten är helt färdigskruvad).
Under resterande del av eftermiddagen (innan jag drog iväg till Skellefteå under kvällen) så hann jag dessutom höja upp den ena dörren. Så nu återstår att höja den andra dörren, skruva färdigt plåtarna, fästa nockplåten, kapa utstickande åsar, och sedan flytta över rapphönsen.
En klar förbättring sedan på morgonen!
Skyttelördag
Tack Jaana och Peter, vilken underbar aktivitetsdag det blev.
Vi samlades i skogarna utanför Fällfors för en dag med hagelskytte och samvaro. Det hade riggats diverse roliga stationer, bland annat turbohare, simulerad skogsfågeljakt, doublé vid bastun, simulerad sjöfågeljakt från gömsle samt simulerad valk-up-jakt!
Ett och annat skott blev det under dagen, och jag tror nog samtliga var riktigt nöjda med resultatet av skyttet, för det verkade stämma ganska bra för samtliga.
Efter ett antal timmars skytte och flera fikaraster så avslutades övningarna med lite "tokskytte" med tre kastare och tre skyttar samtidigt. Även detta såg rejält bra ut. Om det nu bara går omsätta i skogsfågel-/ripjakt till hösten så ser det RIKTIGT bra ut!
Vi samlades i skogarna utanför Fällfors för en dag med hagelskytte och samvaro. Det hade riggats diverse roliga stationer, bland annat turbohare, simulerad skogsfågeljakt, doublé vid bastun, simulerad sjöfågeljakt från gömsle samt simulerad valk-up-jakt!
Ett och annat skott blev det under dagen, och jag tror nog samtliga var riktigt nöjda med resultatet av skyttet, för det verkade stämma ganska bra för samtliga.
Efter ett antal timmars skytte och flera fikaraster så avslutades övningarna med lite "tokskytte" med tre kastare och tre skyttar samtidigt. Även detta såg rejält bra ut. Om det nu bara går omsätta i skogsfågel-/ripjakt till hösten så ser det RIKTIGT bra ut!
Rapphönsen har anlänt
Torsdagen blev ju i princip avskriven pga bredbandsstrulet nedanför Nordmaling. Fredagen blev desto mer hektisk på jobbet. Dessutom anlände de rapphöns som ursprungligen skulle ha hämtats kommande vecka.
Det blev en spännande lunch/eftermiddag för att hinna hämta hönsen, parkera dem i den innevoljär som tack och lov byggdes i vintras och sedan hinna köpa mat.
Jag har skaffat en låda, dvs 20 stycken, och de verkar trivas riktigt bra.
Det blev en spännande lunch/eftermiddag för att hinna hämta hönsen, parkera dem i den innevoljär som tack och lov byggdes i vintras och sedan hinna köpa mat.
Jag har skaffat en låda, dvs 20 stycken, och de verkar trivas riktigt bra.
Skytte
Skönt med lite avkoppling efter allt strul med bredband.
Vi träffades på en skjutbana i Byskeområdet för några timmars övning. Det blev klart fokus på de förbaskade sneda utgående duvorna. Stundvis går de bra, och stundvis är det katastrof. Avståndet har en fruktansvärd betydelse!
Vi testade också att rigga min gamla manuella kastare för "rabbit" även om vi bara hade vanliga duvor att tillgå. En ruskigt snabb rabbit blev det. Den flög väldigt oförutsägbart, och dök stundvis ner i diket på motsatta sidan av vägen, så det gällde att skjuta snabbt!
Vi träffades på en skjutbana i Byskeområdet för några timmars övning. Det blev klart fokus på de förbaskade sneda utgående duvorna. Stundvis går de bra, och stundvis är det katastrof. Avståndet har en fruktansvärd betydelse!
Vi testade också att rigga min gamla manuella kastare för "rabbit" även om vi bara hade vanliga duvor att tillgå. En ruskigt snabb rabbit blev det. Den flög väldigt oförutsägbart, och dök stundvis ner i diket på motsatta sidan av vägen, så det gällde att skjuta snabbt!
Bredbandstrul
Tja, man är ju inte precis ensam att ha haft brister i tillgängligheten igår.
Det blev i alla fall en lugn och fokuserad dag på jobbet. Mycket telefon och en hel del lugnt kikande i kod. Ganska rogivande stundvis, men lite trist i längden.
Det blev i alla fall en lugn och fokuserad dag på jobbet. Mycket telefon och en hel del lugnt kikande i kod. Ganska rogivande stundvis, men lite trist i längden.
Dagens djur
På vägen till jobbet så förunnades det mig att få se en utter korsa vägen. Första gången någonsin jag sett en sådan i vilt tillstånd även om det var nära på vårens bäverexpiditioner med Rickard (som då såg en).
Foto: Kenneth Johansson
Foto: Kenneth Johansson
Sömnlös natt
Hel otroligt hur det kan komma sig. Jag var dödstrött efter en 13-timmars arbetsdag och dessutom några timmars slit i bigården.
Kändes skönt att komma i säng till sist, men icke att det gick somna. Lyckades se klockan slå över på 04:00 innan jag svävade bort i drömmarnas land.
Kändes skönt att komma i säng till sist, men icke att det gick somna. Lyckades se klockan slå över på 04:00 innan jag svävade bort i drömmarnas land.
Kort hundträning
Blev ju fast på jobbet med en uppgradering fram till nästan 22:30 igår kväll. Det blev ett MYCKET kort pass med Milito efteråt. Lite retriver-klocka på gräsmattan bara. Jisses så speedad han var. Dock rätt alla 5 gångerna, men lite för taggad för att låta bli att busa med apporterna.
Testade också att apportera räv-dummyn och har-dummyn ett par gånger för första gången på mycket länge.
Testade också att apportera räv-dummyn och har-dummyn ett par gånger för första gången på mycket länge.
Hårdkörning i bigården
Igår kväll gjordes en koncentrerad insats (tack Rickard!) i bigårdarna. Det enda samhälle som överlevt Holmens härjningar intakt (stod tack och lov i en annan bigård) delades ner i 5 mindre samhällen. 1 del fick stå kvar med den gamla drottningen för att ta reda på de bin som fanns i luften. De andra 4 delarna flyttades till den bättre bigården (där härjningarna skedde i vintras) och fick varsin nyparad drottning i en tillsättningsbur.
Det blev en svettig historia på närmare 2.5 timmar, med mycket bärande då en del ej nyttjat bimaterial även togs hem från den yttre bigården.
Det blev en svettig historia på närmare 2.5 timmar, med mycket bärande då en del ej nyttjat bimaterial även togs hem från den yttre bigården.
Lite mer långa markeringar med terrängbyte
Jag lyckades övertala Rickard att agera skytt/kastare för ett snabbt pass med Milito. Denna gång över ett 2 meter brett krondike med en del oslaget gräs i kanterna. Medvind denna gång.
Det gick så pass bra att Milito redan på första fågeln (som INTE kastades över diket) hoppade över diket och slog en ring innan han fick vittring. Även fågeln efter, som kastade över diket, lokaliserades utan större besvär.
Ska ta och se vad jag kan hitta för alternativa terrängbyten, där själva terrängbytet blir mer markerat/svårare.
Bra träning är det i alla fall.
Det gick så pass bra att Milito redan på första fågeln (som INTE kastades över diket) hoppade över diket och slog en ring innan han fick vittring. Även fågeln efter, som kastade över diket, lokaliserades utan större besvär.
Ska ta och se vad jag kan hitta för alternativa terrängbyten, där själva terrängbytet blir mer markerat/svårare.
Bra träning är det i alla fall.
Plåtkapning
Rickard håller ju på att lägga plåt på sin ladugård. Turen har nu kommit till den del där alla ränndalar finns (och det finns en och annan). Vi har funderat en del på hur vi ska kunna kapa plåtarna snyggt och rakt. Valet föll till sist på att köpa in en metallklinga till cirkelsågen.
Igår när han kom för att hjälpa mig med bisnickeriet så hade han också med sig sågen med den nya klingan.
Vi passade efter snickrandet på att testa den på de plåtar som jag ska ha till voljären. Det visade sig snabbt vara en oerhört bra investering. Man lägger en bräda/regel/planka under plåten och en på ovansidan, klämmer sedan ihop paketet lätt med ett par tvingar (kläm över plåten och inte på reglarna utanför). Sedan tar det bara några sekunder att såga sig tvärs över plåten.
Det kommer att gå som en dans att såga till plåtarna mot ränndalarna. Snittet blir så pass snyggt att man till och med utan problem skulle kunna såga en synlig nederkant. Spånorna som sprutar är dock ganska otäcka, så skyddsglasögon rekommenderas, samt att inte befinna sig på den sida där spånorna flyger ut ur sågen.
6 plåtar blev raskt 12 korta, så nu är det bara att regla upp taket klart på voljären och skruva fast dem!
Snittet blir som sagt ruskigt snyggt, och inte speciellt vasst, men jag har ändå sorterat plåtarna så att jag ska kunna lägga alla sågsnitt under nockplåten. Ingen anledning att riskera att slå näsan i en vass plåtkant, det räcker så bra med en o-vass plåtkant...
Igår när han kom för att hjälpa mig med bisnickeriet så hade han också med sig sågen med den nya klingan.
Vi passade efter snickrandet på att testa den på de plåtar som jag ska ha till voljären. Det visade sig snabbt vara en oerhört bra investering. Man lägger en bräda/regel/planka under plåten och en på ovansidan, klämmer sedan ihop paketet lätt med ett par tvingar (kläm över plåten och inte på reglarna utanför). Sedan tar det bara några sekunder att såga sig tvärs över plåten.
Det kommer att gå som en dans att såga till plåtarna mot ränndalarna. Snittet blir så pass snyggt att man till och med utan problem skulle kunna såga en synlig nederkant. Spånorna som sprutar är dock ganska otäcka, så skyddsglasögon rekommenderas, samt att inte befinna sig på den sida där spånorna flyger ut ur sågen.
6 plåtar blev raskt 12 korta, så nu är det bara att regla upp taket klart på voljären och skruva fast dem!
Snittet blir som sagt ruskigt snyggt, och inte speciellt vasst, men jag har ändå sorterat plåtarna så att jag ska kunna lägga alla sågsnitt under nockplåten. Ingen anledning att riskera att slå näsan i en vass plåtkant, det räcker så bra med en o-vass plåtkant...
Bisnickerier
Det förbereds just nu för att göra ett antal avläggare. Tanken är att försöka komma tillbaka till det läge i bigården som existerade innan Holmen gallrade invid den och körde åt och fram ett par meter från kuporna så att 3 samhällen av 5 dog och de två sista nätt och jämnt överlevde.
Igår kväll snickrades ett antal tak och några bottenplattor sågades också till. Jag hade så tur att när jag väl sågat till masoniten och kantbrädorna till taken och precis hade spikat ihop takramarna så kom Rickard förbi och erbjöd sig att hjälpa till lite. Gick ju en smula snabbare då minst sagt. Vi har ju spikat ett och annat tak tidigare, så inga förklaringar behövdes.
Till sist så var 7 tak och 6 bottenskivor klara. Vad som återstår nu är att fästa ett par skruvöglor i bakkant på undersättsbottnarna, samt en liten trälist på bottenskivorna (så att man får ett handtag när man ska dra ut dem ur bottnarna). Sedan är det bara att plocka fram lådor, fodral, ramar och täckbrädor innan vi (förhoppningsvis redan ikväll) beger oss till bigården för att göra själva avläggarna.
Det kommer förstås inte att bli någon honungsmängd att tala om i år, då de två överlevande sammhällena i bigården är alltför svaga och de avläggare som ska göras av mitt enda hyggliga samhälle (som lyckligtvis stod i en annan bigård) inte kommer att kunna göra mer än att försöka bygga upp bimassan innan vintern.
Fokus får bli att försöka ta sig tillbaka till fjolårets status inför NÄSTA sommar, men denna sommar kan avskrivas helt och hållet.
Igår kväll snickrades ett antal tak och några bottenplattor sågades också till. Jag hade så tur att när jag väl sågat till masoniten och kantbrädorna till taken och precis hade spikat ihop takramarna så kom Rickard förbi och erbjöd sig att hjälpa till lite. Gick ju en smula snabbare då minst sagt. Vi har ju spikat ett och annat tak tidigare, så inga förklaringar behövdes.
Till sist så var 7 tak och 6 bottenskivor klara. Vad som återstår nu är att fästa ett par skruvöglor i bakkant på undersättsbottnarna, samt en liten trälist på bottenskivorna (så att man får ett handtag när man ska dra ut dem ur bottnarna). Sedan är det bara att plocka fram lådor, fodral, ramar och täckbrädor innan vi (förhoppningsvis redan ikväll) beger oss till bigården för att göra själva avläggarna.
Det kommer förstås inte att bli någon honungsmängd att tala om i år, då de två överlevande sammhällena i bigården är alltför svaga och de avläggare som ska göras av mitt enda hyggliga samhälle (som lyckligtvis stod i en annan bigård) inte kommer att kunna göra mer än att försöka bygga upp bimassan innan vintern.
Fokus får bli att försöka ta sig tillbaka till fjolårets status inför NÄSTA sommar, men denna sommar kan avskrivas helt och hållet.
Mums!
Mums!
Vilken helg!
Gör något roligt nu, du kan alltid ha tråkigt sedan!
Efter att ha stoppat in ytterligare några bidrottningar i parningskassetter så inleddes lördagen inleddes dock med lite tråkigt pyssel, klippte halva gräsmattan innan jag plockade ihop verktyg och material för att sedan bege mig upp till nybygget i Rismyrliden. Där blev det en sedvanligt trevlig dag i smedjan. Kanonväder med nästan 25 grader i skuggan, men det var dock innan jag började elda i ässjan...
Det är alltid roligt att stå i denna smedja. Dels för att det är på riktigt gammeldags vis med träkol och helt manuellt (den närmaste elen är kornas elstängsel på utsidan av smedjan) och dels för att man får möjligheten att stå och banka samtidigt som man får småprata med olika människor som är intresserade av hantverk. I år var det en ovanligt jämn tillströmning i smedjan, ett par personer i taget och bara någon kort stund innan nästa kom. Andra år har det varit någon stor grupp på ett 15-tal personer, men i övrigt stilla. Mycket roligare på detta vis.
Det blev diverse krokar, en hasp med märlor, samt en gångjärnskrok till en ladugård.
Efteråt blev det hem till syster för mut-middag och lite funderationer/planering inför ett eventuellt bygge av en uteplats.
Söndagen inleddes med resterande gräsklippning, förflyttning av de sista av bidrottningarna som skulle kläckas just nu till parningskassett. Sedan blev det hundträning för hela slanten. Träningsgruppen träffades i Gummark och vi inledde med släpspåren. Tanken var att denna gång köra "skarpt", dvs med provmässiga förhållanden och förutsättningar. Ingen möjlighet att följa efter i lina denna gång, och inga snitslar (annat än en för att markera spårstarten). Gick fram med Milito och fick tipset att använda en dubbelvikt lina för att eventuellt kunna stoppa honom utifall att startriktningen blev helt fel. Husse tog dock lite för lång tid på sig att få iordning sele/lina att Milito tappade fokus och började schasa bort insekter istället. Blev till att göra om startproceduren för att bibehålla hundens intresse. Starten såg bra ut, men gissa om det blev nervös väntan. Till sist kom Milito tillbaks, utan fågel! Ajaj!! Fick dock rådet att skicka ut honom ännu en gång och gjorde då på exakt samma sätt som vid första starten, dvs lina och hela proceduren. Ut på spåret igen åt samma håll. Nervös väntan igen, men denna gång kom det tillbaka en hund med en fågel i munnen!! BERÖM!!!!!
Vi fick sedan höra av spårdragaren att Milito haft lite oflyt (i kombination med orutin förstås) i första försöket. Spåret korsade en liten skogsväg och Milito följde den ett kort stycke, upptäckte att han tappat spåret, slog en ring, men tyvärr ett par meter på fel sida i vinden, så han missade fågeln. Andra gången gick det dock klockrent! Instruktör Jaana sade att det ändå, med omstart och allt, kunde ha räckt till ett betyg 8 (på en 10-gradig skala).
Blev sedan förflyttning till vattnet och en välbehövlig fikarast.
Även här provmässiga förhållanden, dvs dåliga förhållanden för igång, mycket flytvass och näckrosor, fågeln landar dolt, skott osv. Milito var i första försöket alltför upptagen av att schasa bort "brämsar" för att se nedslaget. Nytt försök och denna gång fullt fokus. Gick i direkt på kommando och simmade ut riktigt bra. Kunde dock inte riktigt lokalisera fågeln som låg bakom en vassrugge. Såg istället en näckros och simmade dit för att kolla. Han låg ute och sökte en bra stund, men tyvärr utan att ge sig in i den tjocka vassen och leta.
Vi körde ett försök till, och denna gång simmade han rakt mot fågeln, ända fram till vassruggen, simmade sedan runt där en stund och sökt, men även denna gång utan att riktigt ge sig in i vassen. Tack vara en snabbtänkt funktionär som "kvackade" till lite och fångade hans intresse så simmade han sedan in i vassen och hittade fågeln som inbringades med en ganska OK avlämning.
Blev sedan mer fika och en övning på land för att illustrera just det problem som vi haft med vassruggen. På 50 meters håll sköts skott och en fågel kastades i en åkerkant. Inga problem för någon av hundarna att hitta och hämta. Nästa gång kastades fågeln över diket in på nästa åker, och då blev det genast lite mer problematiskt för samtliga hundar. Till sist hade dock alla lokaliserat även denna fågel, men det var intressant att se dels hur lite som behövs för att ställa till det för de orutinerade hundarna och dels att man faktiskt kan öva denna del av vattenapporten på land.
VI fick också tips om en enkel övning för att öva in snabbheten på stopp-kommandot under rörelse. Den förutsätter dock att köttbullarna inte är gjorda på älgfärs, utan hellre är av köpestypen som borde ha beteckningen "kan innehålla spår av kött". De håller ihop jättebra när man kastar dem och de studsar riktigt bra.
Kvällen avslutades med en runda i bigården för att omlarva till ytterligare 2 serier bidrottningar (nu är det rätt väder minsann) innan det blev några timmar på Rickards ladugårdstak.
Efter att ha stoppat in ytterligare några bidrottningar i parningskassetter så inleddes lördagen inleddes dock med lite tråkigt pyssel, klippte halva gräsmattan innan jag plockade ihop verktyg och material för att sedan bege mig upp till nybygget i Rismyrliden. Där blev det en sedvanligt trevlig dag i smedjan. Kanonväder med nästan 25 grader i skuggan, men det var dock innan jag började elda i ässjan...
Det är alltid roligt att stå i denna smedja. Dels för att det är på riktigt gammeldags vis med träkol och helt manuellt (den närmaste elen är kornas elstängsel på utsidan av smedjan) och dels för att man får möjligheten att stå och banka samtidigt som man får småprata med olika människor som är intresserade av hantverk. I år var det en ovanligt jämn tillströmning i smedjan, ett par personer i taget och bara någon kort stund innan nästa kom. Andra år har det varit någon stor grupp på ett 15-tal personer, men i övrigt stilla. Mycket roligare på detta vis.
Det blev diverse krokar, en hasp med märlor, samt en gångjärnskrok till en ladugård.
Efteråt blev det hem till syster för mut-middag och lite funderationer/planering inför ett eventuellt bygge av en uteplats.
Söndagen inleddes med resterande gräsklippning, förflyttning av de sista av bidrottningarna som skulle kläckas just nu till parningskassett. Sedan blev det hundträning för hela slanten. Träningsgruppen träffades i Gummark och vi inledde med släpspåren. Tanken var att denna gång köra "skarpt", dvs med provmässiga förhållanden och förutsättningar. Ingen möjlighet att följa efter i lina denna gång, och inga snitslar (annat än en för att markera spårstarten). Gick fram med Milito och fick tipset att använda en dubbelvikt lina för att eventuellt kunna stoppa honom utifall att startriktningen blev helt fel. Husse tog dock lite för lång tid på sig att få iordning sele/lina att Milito tappade fokus och började schasa bort insekter istället. Blev till att göra om startproceduren för att bibehålla hundens intresse. Starten såg bra ut, men gissa om det blev nervös väntan. Till sist kom Milito tillbaks, utan fågel! Ajaj!! Fick dock rådet att skicka ut honom ännu en gång och gjorde då på exakt samma sätt som vid första starten, dvs lina och hela proceduren. Ut på spåret igen åt samma håll. Nervös väntan igen, men denna gång kom det tillbaka en hund med en fågel i munnen!! BERÖM!!!!!
Vi fick sedan höra av spårdragaren att Milito haft lite oflyt (i kombination med orutin förstås) i första försöket. Spåret korsade en liten skogsväg och Milito följde den ett kort stycke, upptäckte att han tappat spåret, slog en ring, men tyvärr ett par meter på fel sida i vinden, så han missade fågeln. Andra gången gick det dock klockrent! Instruktör Jaana sade att det ändå, med omstart och allt, kunde ha räckt till ett betyg 8 (på en 10-gradig skala).
Blev sedan förflyttning till vattnet och en välbehövlig fikarast.
Även här provmässiga förhållanden, dvs dåliga förhållanden för igång, mycket flytvass och näckrosor, fågeln landar dolt, skott osv. Milito var i första försöket alltför upptagen av att schasa bort "brämsar" för att se nedslaget. Nytt försök och denna gång fullt fokus. Gick i direkt på kommando och simmade ut riktigt bra. Kunde dock inte riktigt lokalisera fågeln som låg bakom en vassrugge. Såg istället en näckros och simmade dit för att kolla. Han låg ute och sökte en bra stund, men tyvärr utan att ge sig in i den tjocka vassen och leta.
Vi körde ett försök till, och denna gång simmade han rakt mot fågeln, ända fram till vassruggen, simmade sedan runt där en stund och sökt, men även denna gång utan att riktigt ge sig in i vassen. Tack vara en snabbtänkt funktionär som "kvackade" till lite och fångade hans intresse så simmade han sedan in i vassen och hittade fågeln som inbringades med en ganska OK avlämning.
Blev sedan mer fika och en övning på land för att illustrera just det problem som vi haft med vassruggen. På 50 meters håll sköts skott och en fågel kastades i en åkerkant. Inga problem för någon av hundarna att hitta och hämta. Nästa gång kastades fågeln över diket in på nästa åker, och då blev det genast lite mer problematiskt för samtliga hundar. Till sist hade dock alla lokaliserat även denna fågel, men det var intressant att se dels hur lite som behövs för att ställa till det för de orutinerade hundarna och dels att man faktiskt kan öva denna del av vattenapporten på land.
VI fick också tips om en enkel övning för att öva in snabbheten på stopp-kommandot under rörelse. Den förutsätter dock att köttbullarna inte är gjorda på älgfärs, utan hellre är av köpestypen som borde ha beteckningen "kan innehålla spår av kött". De håller ihop jättebra när man kastar dem och de studsar riktigt bra.
Kvällen avslutades med en runda i bigården för att omlarva till ytterligare 2 serier bidrottningar (nu är det rätt väder minsann) innan det blev några timmar på Rickards ladugårdstak.
Smidesalster.
Smidesalster.
Smide i Rismyrliden.
Smide i Rismyrliden.
Mera ström!
Inför kommande skytteaktiviteter vill man ju inte riskera att stå utan ström i något kritiskt skede. Jag har därför idag inhandlat ett ytterligare batteri som komplement till det lilla batteri som hittills används för att driva lerduvekastaren.
Med även detta i bagaget torde skyttet kunna hålla på tills deltagarna börjar tröttna.
Dock måste sägas att det lilla, lilla, 12V-batteri som hittills används faktiskt räcker förvånandsvärt länge. Igår sköt 4 personer i princip i 2 timmar med ström från det.
Med även detta i bagaget torde skyttet kunna hålla på tills deltagarna börjar tröttna.
Dock måste sägas att det lilla, lilla, 12V-batteri som hittills används faktiskt räcker förvånandsvärt länge. Igår sköt 4 personer i princip i 2 timmar med ström från det.
Skytte
Ah, äntligen dags igen. Tänk så kul något kan vara!!
Mycket prylar är det som ska med dock, bössa, ammo, lerduvor, ett antal kastare (hand-, manuell och el-). Då står det oss fritt att "uppfinna" situationer.
Efter lite snabb uppvärmning med mer eller mindre utåtgående duvor från den manuella kastaren så riggades elkastaren så att den stod en bit framför och till höger om oss. Den kunde då lobba iväg vänstergående, utåtgående "kvarterande" (som vissa kallar det när duvorna går snett ifrån/emot) duvor.
Dessa rackare visade sig vara VÄLDIGT svåra att komma till tals med så snart avståndet till kastbanan överskred någon slags kritisk gräns, trots att det inte var speciellt långt fram till kastbanan. Det gällde för samtliga skyttar. Jag hittade ett ställe där min personliga gräns mellan "svårt men görligt" och "i princip inte möjligt" gick. Riktigt intressant att öva denna.
Däremot visade det sig vara betydligt lättare att gå längre fram så att vi befann oss mitt emellan kastaren och där duvorna landade (men en rejäl bit på sidan av kastbanan). Då blev det "riktiga" sidoduvor från höger till vänster, och dessa var klart mer hanterliga.
Gissa vad det blir till att öva på?! Kvarterande utåtgående så klart!
Mycket prylar är det som ska med dock, bössa, ammo, lerduvor, ett antal kastare (hand-, manuell och el-). Då står det oss fritt att "uppfinna" situationer.
Efter lite snabb uppvärmning med mer eller mindre utåtgående duvor från den manuella kastaren så riggades elkastaren så att den stod en bit framför och till höger om oss. Den kunde då lobba iväg vänstergående, utåtgående "kvarterande" (som vissa kallar det när duvorna går snett ifrån/emot) duvor.
Dessa rackare visade sig vara VÄLDIGT svåra att komma till tals med så snart avståndet till kastbanan överskred någon slags kritisk gräns, trots att det inte var speciellt långt fram till kastbanan. Det gällde för samtliga skyttar. Jag hittade ett ställe där min personliga gräns mellan "svårt men görligt" och "i princip inte möjligt" gick. Riktigt intressant att öva denna.
Däremot visade det sig vara betydligt lättare att gå längre fram så att vi befann oss mitt emellan kastaren och där duvorna landade (men en rejäl bit på sidan av kastbanan). Då blev det "riktiga" sidoduvor från höger till vänster, och dessa var klart mer hanterliga.
Gissa vad det blir till att öva på?! Kvarterande utåtgående så klart!
Hundträning
Egentligen var det ju tänkt att gårdagskvällen skulle vikas helt till lerduveskytte, men livscoachen plingade och frågade - är du sugen på att träffas en stund innan skyttet och köra lite spårträning med hundarna?
Då kan man ju inte göra annat än att anamma principen - ha kul nu, du kan alltid ha tråkigt sedan. Inte så att skytte precis är någon "tråkig" aktivitet, tvärtom, det kan nog de flesta som känner mig intyga...
;-)
En rask avslutning av arbetsdagen och sedan hem för att packa in allt som kunde tänkas behövas för båda aktiviteterna - hund, spårutrustning, spårvilt, bössa, ammo, lerduvor, diverse kastare (plus batteri och kablar).
Blev ett fullt lass minst sagt.
Iväg till avtalad plats mitt ute i skogen. Först drog Peter ett spår till Milito och mig. Det gick tämligen bra att i lina ta sig fram till truten. Det blev ett litet lintrassel på mitten, men det verkade inte störa Milito, vi trasslade ut oss och fortsatte. Däremot blev han en smula fundersam när det låg en grann trut i skogen och inte en liten bekväm duva som vanligt.
Därefter blev Milito parkerad, och jag drog ett spår åt Peter/Jagr. Även detta hanterades på samma sätt, ett litet lintrassel som inte störde, och en bärgad trut.
Båda ekipagen tämligen nöjda med övningen!
Då kan man ju inte göra annat än att anamma principen - ha kul nu, du kan alltid ha tråkigt sedan. Inte så att skytte precis är någon "tråkig" aktivitet, tvärtom, det kan nog de flesta som känner mig intyga...
;-)
En rask avslutning av arbetsdagen och sedan hem för att packa in allt som kunde tänkas behövas för båda aktiviteterna - hund, spårutrustning, spårvilt, bössa, ammo, lerduvor, diverse kastare (plus batteri och kablar).
Blev ett fullt lass minst sagt.
Iväg till avtalad plats mitt ute i skogen. Först drog Peter ett spår till Milito och mig. Det gick tämligen bra att i lina ta sig fram till truten. Det blev ett litet lintrassel på mitten, men det verkade inte störa Milito, vi trasslade ut oss och fortsatte. Däremot blev han en smula fundersam när det låg en grann trut i skogen och inte en liten bekväm duva som vanligt.
Därefter blev Milito parkerad, och jag drog ett spår åt Peter/Jagr. Även detta hanterades på samma sätt, ett litet lintrassel som inte störde, och en bärgad trut.
Båda ekipagen tämligen nöjda med övningen!
Bakugnen på plats
Jag har under ett par kvällar hjälpt Rickard få den nya bakugnen på plats på sitt underrede. Första kvällen blev det en hel del testande och passande innan vi började ha räknat ut hur vi egentligen skulle göra. Precis då lade den lånade palltrucken av.
Igår var så palltrucken reparerad och åter i storform och jobbet kunde slutföras.
Det var rejält små marginaler. Initialt låg ugnen på några träribbor ovanpå en pall. Tanken från tillverkaren var att ribborna och delar av pallens virke skulle ligga mellan ugnen och dess metallunderrede. Takhöjden tillät dock inte detta.
Under gårdagskvällen så tog vi därför bort allt trävirke, inklusive träribborna, innan vi slutligen lyfte in ugnen på plats. Trots detta så var vi tvungna att ta bort alla schims under ställningens ena sida för att ugnen skulle gå manövrera in. Takhöjden varierar nämligen något. Till sist stod den dock på sin plats, tämligen precis i våg åt alla håll (vi ska ordna fram ett kortare vattenpass så att vi kan dubbelkolla hur själva hällen INNE i ugnen ligger och inte bara efter själva ugnen eller underredet).
Om man räknar in både ugn, underrede och schims mot golvet så är det nog ett av de mer besvärliga pussel med under 20 bitar som jag varit med om att lägga. Det förstås, den översta pusselbiten väger 528 kilo...
Igår var så palltrucken reparerad och åter i storform och jobbet kunde slutföras.
Det var rejält små marginaler. Initialt låg ugnen på några träribbor ovanpå en pall. Tanken från tillverkaren var att ribborna och delar av pallens virke skulle ligga mellan ugnen och dess metallunderrede. Takhöjden tillät dock inte detta.
Under gårdagskvällen så tog vi därför bort allt trävirke, inklusive träribborna, innan vi slutligen lyfte in ugnen på plats. Trots detta så var vi tvungna att ta bort alla schims under ställningens ena sida för att ugnen skulle gå manövrera in. Takhöjden varierar nämligen något. Till sist stod den dock på sin plats, tämligen precis i våg åt alla håll (vi ska ordna fram ett kortare vattenpass så att vi kan dubbelkolla hur själva hällen INNE i ugnen ligger och inte bara efter själva ugnen eller underredet).
Om man räknar in både ugn, underrede och schims mot golvet så är det nog ett av de mer besvärliga pussel med under 20 bitar som jag varit med om att lägga. Det förstås, den översta pusselbiten väger 528 kilo...
Packat helgschema
Inte oväntat så blev det ett välfyllt helgschema. Det turade sig lite här och där, annars vete tusan hur det skulle ha gått ihop.
Fredag - utdragen support på jobbet, följt av uppmontering av marknadsstånd för Kyrkhelgsmarknaden och sedan repetitioner inför bröllopsspex. Hade så "tur" att när supporten var klar så hade även marknadsstånden redan hunnit monteras.
Lördag - bura bidrottningar, hämta ljudanläggningen för bröllopet, montera dito, hjälpa till att sälja honung på marknaden, diverse småpyssel inför bröllopet - BRÖLLOP och efterföljande middag/fest (underbar tillställning, tack ännu en gång!). Givetvis sent isäng.
Söndag - upp efter ett par timmar och i med massor av kaffe. Lämna tillbaka ljudanläggningen, förstärkning av det äldsta samhället där jag odlar bidrottningar, omlarvning av ytterligare 20 celler, klippning av gräsmattan, hundträning tillsammans med Åsa och Rally (nya marker som jag och Milito aldrig varit på, fina marker med otroligt mycket insekter så både förare och hundar blev lite stressade i slutet), nermontering av marknadsstånden (redan klart under tiden som hundträningen avslutades), gjutning av nya celler till drottningodlingen och iordningställande av de cellkoppar som sannolikt behövs denna vecka.
Lyckades till sist komma isäng också!
Fredag - utdragen support på jobbet, följt av uppmontering av marknadsstånd för Kyrkhelgsmarknaden och sedan repetitioner inför bröllopsspex. Hade så "tur" att när supporten var klar så hade även marknadsstånden redan hunnit monteras.
Lördag - bura bidrottningar, hämta ljudanläggningen för bröllopet, montera dito, hjälpa till att sälja honung på marknaden, diverse småpyssel inför bröllopet - BRÖLLOP och efterföljande middag/fest (underbar tillställning, tack ännu en gång!). Givetvis sent isäng.
Söndag - upp efter ett par timmar och i med massor av kaffe. Lämna tillbaka ljudanläggningen, förstärkning av det äldsta samhället där jag odlar bidrottningar, omlarvning av ytterligare 20 celler, klippning av gräsmattan, hundträning tillsammans med Åsa och Rally (nya marker som jag och Milito aldrig varit på, fina marker med otroligt mycket insekter så både förare och hundar blev lite stressade i slutet), nermontering av marknadsstånden (redan klart under tiden som hundträningen avslutades), gjutning av nya celler till drottningodlingen och iordningställande av de cellkoppar som sannolikt behövs denna vecka.
Lyckades till sist komma isäng också!
