Snöröjning i ottan
Kraftigt snöfall under gårdagskvällen, så tämligt fort insåg jag att det skulle bli till att stiga upp tidigt för att köra upp byavägen i alla fall. Fick hjälp av Stefan att koppla snöslungan redan igår kväll. Det går ju bra att göra själv (men inte vid 5-tiden på morgonen när man har bråttom) men är så oerhört mycket enklare om man är två, för då slipper man ju springa ut och in ur traktorn massor med gånger för att passa in lyftarmar, kraftuttagsaxeln och tryckstången. Jag passade dessutom på att grovjustera slungans inställning redan då så att det i princip bara skulle vara att börja slunga nu på morgonen.
Jag lyckades kravla mig upp vid 5 efter en nattsömn som upprepade gånger stördes med unghund som av någon outgrundlig anledning var orolig. Efter en pinktur, en bajstur, en vattentur och till sist en utskällning (av unghunden!) så lugnade han ner sig och jag kunde sova de sista tre timmarna i sträck.
Hade lyckats tämligen väl med grundinställningen av slungan redan igår. Framänden gick i mitt tycke aningen högt och lämnade kvar väl mycket snö även för en förstarunda. Justerade efter tryckstången ett halvt varv, vilket blev riktigt bra. Kunde köra hela svängen utan problem. Har dock kvar samtliga gårdsplaner (utom Börjes), övre vägen samt Myrvägen, men det får vänta till kvällen. I alla fall så är det nu möjligt att ta sig in och ut ur byn utan att behöva spåra i djupsnö.
Hann i princip till jobbet i tid också. Hade planerat att vara inne vid 7 som vanligt (har ju jour på fredagar), men kom i alla fall på plats vid 7:20 ungefär.
Årsmöte i biodlarföreningen
Drog in till Skellefteå igår kväll för årets upplaga av biodlarföreningens årsmöte. Började tyvärr inte förrän 19, vilket ju är aningen sent om det ska tompratas en hel del och dessutom visas bilder från flera studieresor i tillägg till själva årsmötet.
Passade dessutom på att släpa in tre säckar med utsmält vax (och då har vi ändå inte smält ut allt!) för rensning och valsning till fina vaxkakor.
Efter en dryg halvtimmes pratande av två av biodlarfarbröderna angående hur deras säsong varit i år, och heltsäkra åsikter angående vad det berott på att det i det ena fallet gått bra och i det andra fallet dåligt så kom till sist själva årsmötet igång.
I stort sett säkerligen samma innehåll som för en typisk förening. Glädjande att föreningen två år i rad nu inte minskat i storlek. Vi är nu 70 medlemmar. Mycket kul. Roligt också att det finns en del trevliga aktiviteter planerade för 2009, bland annat några snickarkurser och några workshops angående produkter baserade på vax/honung.
Tråkigt var att höra att man nu i år hittat varroa mitt i centrals Sundsvall. Tydligen ett kraftigt angrepp. Varroan bedöms ha funnits där i cirka tre år. Myrsyrabehandling har tydligen genomförts inte bara i själva Sundsvall, utan "i så stor omfattning som möjligt" för att kunna bedömma angreppets spridning. Enligt Olle så är det inte omöjligt att hela Västernorrland hamnar i någon av zonindelningarna för varroa, och i så fall skulle Västerbotten vara den enda regionen i världen som ännu inte har konstaterade varroaangrepp. Enligt lag är det nu därför förbjudet för oss biodlare i Västerbotten att utan föregående inspektion av särskild personal flytta in bin till länet. Däremot går det fortfarande alldeles utmärkt att skicka dem TILL andra län. Glädjande för mig och Rickard som ju håller på med drottningodling och behöver kunna skicka med posten.
Jag väckte frågan angående prissättningen på Bonnstadsmarknaden, där föreningen tar 5 kronor per såld burk. De priser som satts är satta till en jämn 5-krona istället för en jämn 10-krona (eller allra bäst en jämn tjuga), vilket leder till att man i princip måste ha en 5-krona i växel till varje kund då de flesta (enligt min åsikt) köper en burk. Det blev inte oväntat ganska livlig diskussion en stund. De flesta verkar tycka att vi inte ska höja priset något (även om min fråga inte nödvändigt rörde sig om en höjning, utan snarast om en annorlunda avrundning, ex 40 kronor (istället för 45) för 350 gram och 60 (istället för 55) för 500 gram). Ett undantag fanns dock. En av biodlarna tar redan i nuläget 60 kronor för 500 gram vid försäljning hemmifrån, och han skulle gärna vilja ta 70 kronor redan idag (då skulle man kunna tänka sig typ 80 på marknaden), men inte oväntat var inte någon av de andra farbröderna intresserad av en sådan idé... En av biodlarna (som alltid har mycket bestämda åsikter) tyckte inte att en 5-krona i växel till varje kund var något problem - "det är ju bara att ta med sig ett rör med 5-kronor" var hans argument. Idiotisk tanke enligt mig. Om man säljer 300 -- 400 burkar och ska prångla på med ett extra mynt till varje kund så blir det ju dels en massa 5-kronor att ha med och hålla reda på, och dels tar det ju om inte annat TID att hålla på med onödig växel. Har man bara ett par kunder i timmen så är det ju ingen sak, men om det står 20 personer och vill handla så vill man ju att det ska gå så smidigt som möjligt.
Passade dessutom på att släpa in tre säckar med utsmält vax (och då har vi ändå inte smält ut allt!) för rensning och valsning till fina vaxkakor.
Efter en dryg halvtimmes pratande av två av biodlarfarbröderna angående hur deras säsong varit i år, och heltsäkra åsikter angående vad det berott på att det i det ena fallet gått bra och i det andra fallet dåligt så kom till sist själva årsmötet igång.
I stort sett säkerligen samma innehåll som för en typisk förening. Glädjande att föreningen två år i rad nu inte minskat i storlek. Vi är nu 70 medlemmar. Mycket kul. Roligt också att det finns en del trevliga aktiviteter planerade för 2009, bland annat några snickarkurser och några workshops angående produkter baserade på vax/honung.
Tråkigt var att höra att man nu i år hittat varroa mitt i centrals Sundsvall. Tydligen ett kraftigt angrepp. Varroan bedöms ha funnits där i cirka tre år. Myrsyrabehandling har tydligen genomförts inte bara i själva Sundsvall, utan "i så stor omfattning som möjligt" för att kunna bedömma angreppets spridning. Enligt Olle så är det inte omöjligt att hela Västernorrland hamnar i någon av zonindelningarna för varroa, och i så fall skulle Västerbotten vara den enda regionen i världen som ännu inte har konstaterade varroaangrepp. Enligt lag är det nu därför förbjudet för oss biodlare i Västerbotten att utan föregående inspektion av särskild personal flytta in bin till länet. Däremot går det fortfarande alldeles utmärkt att skicka dem TILL andra län. Glädjande för mig och Rickard som ju håller på med drottningodling och behöver kunna skicka med posten.
Jag väckte frågan angående prissättningen på Bonnstadsmarknaden, där föreningen tar 5 kronor per såld burk. De priser som satts är satta till en jämn 5-krona istället för en jämn 10-krona (eller allra bäst en jämn tjuga), vilket leder till att man i princip måste ha en 5-krona i växel till varje kund då de flesta (enligt min åsikt) köper en burk. Det blev inte oväntat ganska livlig diskussion en stund. De flesta verkar tycka att vi inte ska höja priset något (även om min fråga inte nödvändigt rörde sig om en höjning, utan snarast om en annorlunda avrundning, ex 40 kronor (istället för 45) för 350 gram och 60 (istället för 55) för 500 gram). Ett undantag fanns dock. En av biodlarna tar redan i nuläget 60 kronor för 500 gram vid försäljning hemmifrån, och han skulle gärna vilja ta 70 kronor redan idag (då skulle man kunna tänka sig typ 80 på marknaden), men inte oväntat var inte någon av de andra farbröderna intresserad av en sådan idé... En av biodlarna (som alltid har mycket bestämda åsikter) tyckte inte att en 5-krona i växel till varje kund var något problem - "det är ju bara att ta med sig ett rör med 5-kronor" var hans argument. Idiotisk tanke enligt mig. Om man säljer 300 -- 400 burkar och ska prångla på med ett extra mynt till varje kund så blir det ju dels en massa 5-kronor att ha med och hålla reda på, och dels tar det ju om inte annat TID att hålla på med onödig växel. Har man bara ett par kunder i timmen så är det ju ingen sak, men om det står 20 personer och vill handla så vill man ju att det ska gå så smidigt som möjligt.
Blodgivning
Hade en kallelse för blodgivning nu på morgonen. Är ju en liten bit att köra fram och tillbaka till Skellefteå, men det är ju en god gärning att ge blod, så det gör jag mer än gärna om det bara finns tid över i kalendern. ANINGEN pissigt före nu på morgonen dock, men det gick vägen.
Skönt att få lägga sig på britsen och vila en stund, dels för blodtryckstagningen som man gör från 40 års ålder, och dels för själva tappningen.
Kunde glädjande nog se att blodtrycket sjunkit ner till riktigt fina nivåer (för att vara jag) sedan min viktminskning. Från att tidigare ha legat på 140--145/85--90 ungefär så låg jag idag på 124/72. Synd bara att vilopulsen blivit så mycket högre nu när jag inte kunnat träna på grund av knäet. Låg på ungefär 55 istället för de vanliga 40--45, men det ska förhoppningsvis bli till sig bara jag får ordning på knäet och kan komma igång med träningen på allvar igen!
Skönt att få lägga sig på britsen och vila en stund, dels för blodtryckstagningen som man gör från 40 års ålder, och dels för själva tappningen.
Kunde glädjande nog se att blodtrycket sjunkit ner till riktigt fina nivåer (för att vara jag) sedan min viktminskning. Från att tidigare ha legat på 140--145/85--90 ungefär så låg jag idag på 124/72. Synd bara att vilopulsen blivit så mycket högre nu när jag inte kunnat träna på grund av knäet. Låg på ungefär 55 istället för de vanliga 40--45, men det ska förhoppningsvis bli till sig bara jag får ordning på knäet och kan komma igång med träningen på allvar igen!
Snöröjning
Vilket vanvettigt snöoväder!
Redan när jag körde hem från Skellefteå sent igår kväll insåg jag att morgonens korta sovmorgon (skulle in och lämna blod vid 07:45 istället för att åka till jobbet först) skulle snöa inne.
Blev till att ställa väckarklockan TIDIGT för att hinna ut och bryta igång traktorn, koppla snöskopan och schaktbladet så att en liten snösväng skulle hinna genomföras i tid innan övriga bybor skulle åka till jobbet. Funkade nästan. Marina åker MYCKET tidigt när hon ska hinna med bussen ner till Umeå! Hann i alla fall bryta fram en körväg innan övriga skulle iväg.
Redan när jag körde hem från Skellefteå sent igår kväll insåg jag att morgonens korta sovmorgon (skulle in och lämna blod vid 07:45 istället för att åka till jobbet först) skulle snöa inne.
Blev till att ställa väckarklockan TIDIGT för att hinna ut och bryta igång traktorn, koppla snöskopan och schaktbladet så att en liten snösväng skulle hinna genomföras i tid innan övriga bybor skulle åka till jobbet. Funkade nästan. Marina åker MYCKET tidigt när hon ska hinna med bussen ner till Umeå! Hann i alla fall bryta fram en körväg innan övriga skulle iväg.
Skidvallning
Efter gårdagens rävlockning hade jag en middagsinbjudan hem till min kusin. Oerhört trevligt, och mycket god mat. Som en bonus fick jag dessutom hjälp att genomföra den första grundparaffineringen av de nya skidorna. Blev en liten minikurs i hur man gör när man paraffinerar ett par moderna skate-skidor.
Kurs i rävlockning
Igår (söndag) hölls en kurs i rävlockning med hjälp av harskrik i grannbyn (Renbergsvattnet). Kursledare var Ulf Lindrot som hållit på med denna jaktform ett antal år, och även gett ut en DVD som visar hur man gör. Det var en mycket trevlig kurs, som började vid 10 på förmiddagen (fick dessutom tillbringa morgonen med att jaga rätt på en fungerande OH-apparat) med teori. Vid 11-tiden bröt vi för en bensträckare, samt individuella försök med de pipor som ingick i kursavgiften.
Vilken syn det var när det stod ett 10-tal karlar (inga damer hade anmält sitt intresse) och imiterade mer eller mindre panikslagna harar utanför skolan i Renbergsvattnet.
Rävarna verkade dock inte speciellt imponerade. I alla fall var det inga som kom springandes mitt inne i byn mitt på dagen... Efter en kort stund ute i kylan återvände vi in för lite fika och mer pratande.
Ungefär vid 13-tiden avslutades den teoretiska delen, och vi bröt för praktiska övningar, dvs riktig jakt. De som kände sig hågade återsamlades sedan vid 15-tiden för en utvärdering.
Jag satte mig inne på ett av våra utskiften, i mitt tycke ett ganska bra pass, men hade ingen lycka. I alla fall ingen observerad räv på mitt pass. Inte heller så för någon annan visade det sig vid 15-tiden.
Dock hade de som följt med Ulf som passkyttar haft räv i området. En av passkyttarna hade fått in en räv ungefär 30 meter bakom ryggen visade spåren i snön efteråt. Den tassade ända fram till skyttens in-spår innan den vände.
Vilken syn det var när det stod ett 10-tal karlar (inga damer hade anmält sitt intresse) och imiterade mer eller mindre panikslagna harar utanför skolan i Renbergsvattnet.
Rävarna verkade dock inte speciellt imponerade. I alla fall var det inga som kom springandes mitt inne i byn mitt på dagen... Efter en kort stund ute i kylan återvände vi in för lite fika och mer pratande.
Ungefär vid 13-tiden avslutades den teoretiska delen, och vi bröt för praktiska övningar, dvs riktig jakt. De som kände sig hågade återsamlades sedan vid 15-tiden för en utvärdering.
Jag satte mig inne på ett av våra utskiften, i mitt tycke ett ganska bra pass, men hade ingen lycka. I alla fall ingen observerad räv på mitt pass. Inte heller så för någon annan visade det sig vid 15-tiden.
Dock hade de som följt med Ulf som passkyttar haft räv i området. En av passkyttarna hade fått in en räv ungefär 30 meter bakom ryggen visade spåren i snön efteråt. Den tassade ända fram till skyttens in-spår innan den vände.
Middagsbjudning
I lördags kväll blev det så äntligen dags för den första middagsbjudningen sedan nedervånginen blev officiellt klar med kamin och allt (dagen innan!).
Vi blev ett trevligt gäng på sju vuxna samt två barn och tre hundar som drog igång grillen (gissa om killen på OK såg lite förvånad ut när jag skulle köpa grillkol!). Det blev en mycket trevlig afton/kväll med en kanongod middig, lite kaffe, en del vin/likör samt (som det ofta blir) en del whiskysmakande. En av nygrannarna (som håller på att renovera sitt hus) var kvar och jobbade utöver kvällen, så jag gick över och bjöd in honom också.
Kaminen testades också lite senare på kvällen, och fick väl godkänt!
Vi blev ett trevligt gäng på sju vuxna samt två barn och tre hundar som drog igång grillen (gissa om killen på OK såg lite förvånad ut när jag skulle köpa grillkol!). Det blev en mycket trevlig afton/kväll med en kanongod middig, lite kaffe, en del vin/likör samt (som det ofta blir) en del whiskysmakande. En av nygrannarna (som håller på att renovera sitt hus) var kvar och jobbade utöver kvällen, så jag gick över och bjöd in honom också.
Kaminen testades också lite senare på kvällen, och fick väl godkänt!
Taket tätat
I samband med renoveringen och bytet av värmeanläggning (från radiatorer till golvvärme) försvann ju även det gamla expansionskärlet från råvinden. När jag nu i veckan låg och kröp i isoleringen för att fästa takstegen bättre upptäckte jag att det fortfarande fanns en expansionsledning och en spillledning kvar. Dessa gick rätt ut genom plåttaket och bevisligen hade det kommit in en del vatten denna väg.
Beslöt mig därför att utnyttja dagsljuset idag (kurs i rävlockning i morgon, så inget annat alternativ fanns), trots kylan, till att försöka få lös dessa rör och se till att plåttaket blev tätt igen.
Det visade sig gå riktigt bra att bara rycka ut rören genom taket. Visserligen följde det med en del ruttna träflisor, men dock. Därefter återstod bara att leta fram en lämplig bit gammal pannplåt. Här slutade det med att jag nibblade av ett ark på bredden för att inte behöva sträcka mig så långt ut från takstegen (taket är snorhalt nu när det ligger snö/frost på det). Efter en del besvär med att få upp plåtbiten på taket, och att spika fast den med stelfrusna fingrar (i alla fall känner man väl inte om man slår sig) så satt den till sist på plats, så nu är taket tätt och byggstegen (från renoveringen av skorstenen) är slutligen nere också.
Beslöt mig därför att utnyttja dagsljuset idag (kurs i rävlockning i morgon, så inget annat alternativ fanns), trots kylan, till att försöka få lös dessa rör och se till att plåttaket blev tätt igen.
Det visade sig gå riktigt bra att bara rycka ut rören genom taket. Visserligen följde det med en del ruttna träflisor, men dock. Därefter återstod bara att leta fram en lämplig bit gammal pannplåt. Här slutade det med att jag nibblade av ett ark på bredden för att inte behöva sträcka mig så långt ut från takstegen (taket är snorhalt nu när det ligger snö/frost på det). Efter en del besvär med att få upp plåtbiten på taket, och att spika fast den med stelfrusna fingrar (i alla fall känner man väl inte om man slår sig) så satt den till sist på plats, så nu är taket tätt och byggstegen (från renoveringen av skorstenen) är slutligen nere också.
Proveldning
Den stora stunden, klart efterlängtad, hade till sist kommit! Dags för första brasan i den nyinstallerade och provtryckta kaminen.
Gjorde en liten tändbrasa med några finkluvna små björklabbar och en liten bit tidningspapper. När jag sedan tände på höll jag tummarna att draget skulle vara tillräckligt. Det var det!
Fick igång allt på första försöket, och med bara en enda tändsticka. Kan meddela så mycket som att det är ett våldsamt drag i kaminen. Om man gläntar försiktigt på luckan så blir det praktiskt taget en eldvirvel inne i kaminen. Helt klart är det en bra idé att följa eldningsanvisningarna och lägga på mer ved först när de tidigare falnat helt ner till glöd.
När tändbrasan nått detta stadium var det så dags för det egentliga pålägget. Lade dit 3--4 småklabbar och satte mig därefter i fåtöljen och mös!
Efter att den första brasan falnat till glöd lade jag in ytterligare 3--4 småklabbar (OBS att vi pratar om 1/4-metersklabbar, och dessutom ganska småkluvet). Tog en cykeltur på trainern, men det var helt klart tur att jag kom ihåg att starta bordsfläkten. Temperaturen hade stigit ganska bra bara på dessa stackars klabbar.
När jag cyklat klart och satt och eftersvettades något dök grannen upp med en liten skvätt päronkonjak (som jag inte kan stava namnet på) för att "inviga kaminen". Noterade då att temperaturen i TV-rummet stigit till präktiga 27.8 grader!
Klart mysigt med kamin - både varmt och ljusspel!
Slog av ljuset och njöt!
Gjorde en liten tändbrasa med några finkluvna små björklabbar och en liten bit tidningspapper. När jag sedan tände på höll jag tummarna att draget skulle vara tillräckligt. Det var det!
Fick igång allt på första försöket, och med bara en enda tändsticka. Kan meddela så mycket som att det är ett våldsamt drag i kaminen. Om man gläntar försiktigt på luckan så blir det praktiskt taget en eldvirvel inne i kaminen. Helt klart är det en bra idé att följa eldningsanvisningarna och lägga på mer ved först när de tidigare falnat helt ner till glöd.
När tändbrasan nått detta stadium var det så dags för det egentliga pålägget. Lade dit 3--4 småklabbar och satte mig därefter i fåtöljen och mös!
Efter att den första brasan falnat till glöd lade jag in ytterligare 3--4 småklabbar (OBS att vi pratar om 1/4-metersklabbar, och dessutom ganska småkluvet). Tog en cykeltur på trainern, men det var helt klart tur att jag kom ihåg att starta bordsfläkten. Temperaturen hade stigit ganska bra bara på dessa stackars klabbar.
När jag cyklat klart och satt och eftersvettades något dök grannen upp med en liten skvätt päronkonjak (som jag inte kan stava namnet på) för att "inviga kaminen". Noterade då att temperaturen i TV-rummet stigit till präktiga 27.8 grader!
Klart mysigt med kamin - både varmt och ljusspel!
Slog av ljuset och njöt!
Provtryckning
Var lite nervöst att åka hem på lunchen faktiskt. Jag har ett klart förtroende för att själva glidgjutningen är välgjord, liksom att kaminen och installationen ska fungera, men man är ju likt förbaskat nervös över om det ska gå vägen eller ej.
Efter en knapp halvtimmes inspektion av kanaler (med kamera), kronan och toppen på skorstenen, stegens infästning, isoleringen på råvinden, samt murens yttre skick från nedervåningen till toppen, samt en hel del rök så blev såväl rökkanal, som kamin, stege och installation av kaminen godkända helt utan förbehåll.
Fick eldningstillstånd på stående fot, men jag hoppas dock att jag slipper se lika mycket rök ikväll när jag tänder som under provtryckningen!
Kan förresten meddela att jag inte använt något som helst pannkitt, vilket känns skönt om det skulle bli aktuellt att behöva lyfta undan kaminen, till exempel för att byta glasskiva någon gång.
Efter en knapp halvtimmes inspektion av kanaler (med kamera), kronan och toppen på skorstenen, stegens infästning, isoleringen på råvinden, samt murens yttre skick från nedervåningen till toppen, samt en hel del rök så blev såväl rökkanal, som kamin, stege och installation av kaminen godkända helt utan förbehåll.
Fick eldningstillstånd på stående fot, men jag hoppas dock att jag slipper se lika mycket rök ikväll när jag tänder som under provtryckningen!
Kan förresten meddela att jag inte använt något som helst pannkitt, vilket känns skönt om det skulle bli aktuellt att behöva lyfta undan kaminen, till exempel för att byta glasskiva någon gång.
Vedkapning till kaminen
Igår kväll kom jag ju på att det kanske skulle vara läge att kapa lite ved till kaminen, som ju inte klarar riktigt lika lång ved som pannan ute i pannrummet.
Sagt och gjort, lyckades komma åt en pall med hyggligt finkluven björkved utan att behöva lyfta om ute i maskinhallens vedförråd. Hade också lyckats låna mig en liten vedkap som faktiskt funkade ganska hyggligt med vedklabbarna. I och med att de var så pass torra var de också tämligen skarpa, vilket den lilla kapen hade lite bekymmer med. Dock var det ju vara en halv kubikmeter som jag avsåg att kapa, så det gick ganska raskt. Själva straffarbetet kom när det var dags att försöka trava tillbaka kortveden i en tompall för att lättare kunna flytta omkring den. Fy tusan!
Travade allt utom vad som behövdes för att fylla två små lövkorgar, vilka har fått stå inne i entrén sedan igår kväll för att inte vara lika råa när det förhoppningsvis blir dags att tända första brasan efter provtryckningen.
Sagt och gjort, lyckades komma åt en pall med hyggligt finkluven björkved utan att behöva lyfta om ute i maskinhallens vedförråd. Hade också lyckats låna mig en liten vedkap som faktiskt funkade ganska hyggligt med vedklabbarna. I och med att de var så pass torra var de också tämligen skarpa, vilket den lilla kapen hade lite bekymmer med. Dock var det ju vara en halv kubikmeter som jag avsåg att kapa, så det gick ganska raskt. Själva straffarbetet kom när det var dags att försöka trava tillbaka kortveden i en tompall för att lättare kunna flytta omkring den. Fy tusan!
Travade allt utom vad som behövdes för att fylla två små lövkorgar, vilka har fått stå inne i entrén sedan igår kväll för att inte vara lika råa när det förhoppningsvis blir dags att tända första brasan efter provtryckningen.
Nya skidor
Under aftonen igår passade jag på att dra in till Skellefteå och stöka bort en del ärenden.
Fick tag på en högerhängd dörr från ett bygge på Hedensbyn. Dörrent har rätt mått för att kunna monteras in (efter lite bättringsfärg för att slippa den rödorange färgen den har nu) längst ner i vindstrappen medan renoveringen pågår på övervåningen.
Lyckades också hitta en fungerande antennförstärkare då den tidigare inte verkar ha gillat att kopplas ut/in hela tiden som stegprojektet pågick. Till sist lade den av helt och hållet. Hittade en vettig modell (som dessutom gick att skruva fast i takstolarna) på Claes Ohlsson för 199:-. Den visade sig dessutom vara mer att åka med än den tidigare. Stapeln för signalstyrka kom tidigare bara upp i mitten på det orange fältet. Numera ligger det i skarven mellan orange och grönt, eller en bit in i grönt. Känns bra.
Sist, och sannerligen inte minst (då det var ett av huvudskälen till att jag åkte in) så har det införskaffats ett par nya skateskidor. De föregående paret var från 2000 ganska precis. Kändes som att de till sist började ha gjort sitt. Det blev ett par fjolårs-Atomic denna gång.
Fick tag på en högerhängd dörr från ett bygge på Hedensbyn. Dörrent har rätt mått för att kunna monteras in (efter lite bättringsfärg för att slippa den rödorange färgen den har nu) längst ner i vindstrappen medan renoveringen pågår på övervåningen.
Lyckades också hitta en fungerande antennförstärkare då den tidigare inte verkar ha gillat att kopplas ut/in hela tiden som stegprojektet pågick. Till sist lade den av helt och hållet. Hittade en vettig modell (som dessutom gick att skruva fast i takstolarna) på Claes Ohlsson för 199:-. Den visade sig dessutom vara mer att åka med än den tidigare. Stapeln för signalstyrka kom tidigare bara upp i mitten på det orange fältet. Numera ligger det i skarven mellan orange och grönt, eller en bit in i grönt. Känns bra.
Sist, och sannerligen inte minst (då det var ett av huvudskälen till att jag åkte in) så har det införskaffats ett par nya skateskidor. De föregående paret var från 2000 ganska precis. Kändes som att de till sist började ha gjort sitt. Det blev ett par fjolårs-Atomic denna gång.
Takstegen säkrad
Efter en formlig arkeologisk utgrävning i bästa Wasa-stil med en tunnel/gång i gullfiberisolering och kutterspån lyckades igår kväll jag, med hjälp av min farbror, fästa de två översta bultarna i den mellersta sektionen av takstegen.
Tidigare satt de endast med korta franskskruvar och snörasen hade fått dessa att lossna allt mer. Även det trävirke som fanns under takplåten hade tagit struk av denna misshandel, och det fanns inte mycket kvar att sätta nya franskskruvar i. Testade kvällen innan att borra upp hålen i själva stegen för att kunna pröva med grövre skruvar, men med nedslående resultat. Efter att ha gjort en passage genom isoleringen uppe på råvinden insåg jag att jag faktiskt med lite möda skulle kunna komma åt att hålla en ringnyckel om någon annan lyckades pressa ner stegen helt mot taket (snön hade böjt den något också) och samtidigt trycka igenom en lämplig bult.
Sagt och gjort, tingade hjälp av min farbror, skaffade lämpliga bultar i olika längder (hade räknat fram vilken som skulle vara den optimala om stegen låg ända mot taket, men var osäker på om det skulle gå uppnå) och borrade upp hålen ytterligare (även genom taket).
Gissa om jag blev förvånad (och glad) när den första bulten kom på plats utan större besvär. Dessutom den optimalt korta. Den andra bulten vållade lite mer besvär då den passerade precis där ett litet läkt fanns inne i isoleringen. Lyckades till sist såga av den och därefter kom även denna bult på plats, dock med lite mer besvär då stegen som sagt var något sned.
Nu sitter stegskrällets överkant alltså med två 10 mm genomgående bultar och cirka 40x40 mm stora brickor på insidan. Ska stegen lossna i överkant någon mer gång så kommer även plåten att följa med!
Sotaren som kommer vid lunch på fredag ska förhoppningsvis inte behöva klaga på stegen i alla fall!
Tidigare satt de endast med korta franskskruvar och snörasen hade fått dessa att lossna allt mer. Även det trävirke som fanns under takplåten hade tagit struk av denna misshandel, och det fanns inte mycket kvar att sätta nya franskskruvar i. Testade kvällen innan att borra upp hålen i själva stegen för att kunna pröva med grövre skruvar, men med nedslående resultat. Efter att ha gjort en passage genom isoleringen uppe på råvinden insåg jag att jag faktiskt med lite möda skulle kunna komma åt att hålla en ringnyckel om någon annan lyckades pressa ner stegen helt mot taket (snön hade böjt den något också) och samtidigt trycka igenom en lämplig bult.
Sagt och gjort, tingade hjälp av min farbror, skaffade lämpliga bultar i olika längder (hade räknat fram vilken som skulle vara den optimala om stegen låg ända mot taket, men var osäker på om det skulle gå uppnå) och borrade upp hålen ytterligare (även genom taket).
Gissa om jag blev förvånad (och glad) när den första bulten kom på plats utan större besvär. Dessutom den optimalt korta. Den andra bulten vållade lite mer besvär då den passerade precis där ett litet läkt fanns inne i isoleringen. Lyckades till sist såga av den och därefter kom även denna bult på plats, dock med lite mer besvär då stegen som sagt var något sned.
Nu sitter stegskrällets överkant alltså med två 10 mm genomgående bultar och cirka 40x40 mm stora brickor på insidan. Ska stegen lossna i överkant någon mer gång så kommer även plåten att följa med!
Sotaren som kommer vid lunch på fredag ska förhoppningsvis inte behöva klaga på stegen i alla fall!
Ännu en räv
Under helgen fick jag besök i fällan nere vid sjön.
En ganska fin hanräv på 6.1 -- 6.2 kilo.
En ganska fin hanräv på 6.1 -- 6.2 kilo.
Kaminen installerad
Nu är till sist kaminen på plats, monterad, drevad och klar. Sotaren kommer på fredag mellan 12 -- 14 och provtrycker. Jag håller tummarna...
Rakt framifrån:
Testade en liten "proveldning" för att få lite ljusspel i rummet (dock funkar det inte på bild!):
Rakt framifrån:
Testade en liten "proveldning" för att få lite ljusspel i rummet (dock funkar det inte på bild!):
2:a-pris på utställning i Umeå
Nyss återkommen från Forslunda Gymnasium, där SVK Västerbotten hållit (det håller nog fortfarande på förresten) utställning för fågelhundar. Mest var det VOrsteh (kort- och strävhår), men även en Visla samt några Münchteländer (stavning).
Det blev till sist ett andrapris för Milito. Kritiken verkar i huvudsak ha varit att han bär sin svans något hög, vilket gör att han rör sig lite dåligt.
Dock tror jag att själva presentationen (dvs springandet och uppställandet) gick ganska hyfsat. I alla fall lät det så på uppfödaren samt ägaren till ett av kullsyskonen. De är båda mycket rutinerade utställare, och förhoppningsvis har de rätt.
Hade varit på plats från 07:45 ungefär (funktionärerna kom strax efter 8) för att Milito skulle få chansen att vara med bland massor av andra hundar och människor så mycket som möjligt. Inte så att han blev riktig lugn och avslappnad precis, men av och till så låg/satt han riktigt snällt och tittade/luktade. Däremot så var han klart slagen efteråt. Jag åkte in till Umeå för att köpa ett par löparskor. När jag gick till/från bilen så lyfta han bara lite på huvudet. Likaså när jag sedan stannade till på jobbet för att utföra lite kundsupport. Däremot blev det lite bus med gammel-Milos när vi kom hem, men utöver kvällen så var det en lugn herre som låg och snusade i den ena biabädden.
Det blev till sist ett andrapris för Milito. Kritiken verkar i huvudsak ha varit att han bär sin svans något hög, vilket gör att han rör sig lite dåligt.
Dock tror jag att själva presentationen (dvs springandet och uppställandet) gick ganska hyfsat. I alla fall lät det så på uppfödaren samt ägaren till ett av kullsyskonen. De är båda mycket rutinerade utställare, och förhoppningsvis har de rätt.
Hade varit på plats från 07:45 ungefär (funktionärerna kom strax efter 8) för att Milito skulle få chansen att vara med bland massor av andra hundar och människor så mycket som möjligt. Inte så att han blev riktig lugn och avslappnad precis, men av och till så låg/satt han riktigt snällt och tittade/luktade. Däremot så var han klart slagen efteråt. Jag åkte in till Umeå för att köpa ett par löparskor. När jag gick till/från bilen så lyfta han bara lite på huvudet. Likaså när jag sedan stannade till på jobbet för att utföra lite kundsupport. Däremot blev det lite bus med gammel-Milos när vi kom hem, men utöver kvällen så var det en lugn herre som låg och snusade i den ena biabädden.
Glasskivan för kaminen på plats
Nu är det nära att kaminen ska komma på plats (i kväll eller senast under dagen i morgon beroende på när jag får bärhjälp). Den skiva av 6 mm härdat glas som ska ligga under kaminen och skydda golvet mot gnistor är dock på plats.
Älgkronan på plats
Nu har älgkronan fått komma på sin plats inne i TV-rummet.
Rökröret och rosetten är nu grå
Fick ju en svart monteringssats från Nibe då det tydligen inte fanns någon grå dito. Om det sedan beror på en felpackning, brist i lagerhållningen, eller helt enkelt att det verkligen inte finns grå monteringssatser må vara. Då rökröret går ut i kaminens överkant så är såväl rökrör som rosett sannolikt ganska väl synliga även efter att kaminen monterats. Tyckte därför att det skulle bli klart störande att ha svarta detaljer när jag medvetet valt en grå kamin.
Jag kontaktade Nibe via e-mail, och fick efter en kort stund svaret att de skulle skicka upp en burk färg. Dagen efter dök det upp en sprayburk med värmetålig (500 grader) grå metallic-färg via Schenker. Denna färg har jag nu lagt i tre lager på såväl rökröret som den "rosett" som ska täcka drevningen. Sista (?) lagret åkte på tidigt i morse.
Starkt jobbat av Nibe!
Jag kontaktade Nibe via e-mail, och fick efter en kort stund svaret att de skulle skicka upp en burk färg. Dagen efter dök det upp en sprayburk med värmetålig (500 grader) grå metallic-färg via Schenker. Denna färg har jag nu lagt i tre lager på såväl rökröret som den "rosett" som ska täcka drevningen. Sista (?) lagret åkte på tidigt i morse.
Starkt jobbat av Nibe!
Undervåningen städad!
Kors i taket, knacka i trä, släng salt över axeln och spotta tre gånger, men nu är undervåningen i princip städad. All bråte (förutom kaminen och därtill relaterade delar) har burits bort eller kastats. Alla saker som belamrat golv, bord och bänkar har omlokaliserats till sina ursprungliga/riktiga platser. Därefter har det faktiskt dammsugits och skurats golv.
Vad som dock inte hanns med var dammtorkning av fönster/lister mm, rengöring av speglar/fönster samt att skura ut kylen. Det kommer framgent dock.
Övervåningen lämnar jag helt åt sitt öde, den ska jag ju ändå som nästa steg börja gå igenom för att packa ihop eller kasta bort saker innan jag flyttar ut dem i något förråd, eller möjligen ner på undervåningen i vissa fall. Därefter river jag ut hela övervåningen och drar igång med renoveringen så smått!
Vad som dock inte hanns med var dammtorkning av fönster/lister mm, rengöring av speglar/fönster samt att skura ut kylen. Det kommer framgent dock.
Övervåningen lämnar jag helt åt sitt öde, den ska jag ju ändå som nästa steg börja gå igenom för att packa ihop eller kasta bort saker innan jag flyttar ut dem i något förråd, eller möjligen ner på undervåningen i vissa fall. Därefter river jag ut hela övervåningen och drar igång med renoveringen så smått!
Kaminen har anlänt!
Cirka en vecka innan den egentligen beräknades landa blev jag uppringd av Schenker, som nu på förmiddagen kom förbi och levererade följande (OBS! ej monterad ännu).
Fick hjälp av grannen att lyfta in den i huset så att den står skyddat för väder och vind. Nu gäller det att städa undan och sedan börja montera ihop den och ställa den på plats. Jag har redan kontaktat sotaren för en provtryckning!
Fick hjälp av grannen att lyfta in den i huset så att den står skyddat för väder och vind. Nu gäller det att städa undan och sedan börja montera ihop den och ställa den på plats. Jag har redan kontaktat sotaren för en provtryckning!
Föredrag av Anders Landin
I lördags tog jag en tur upp till Luleå för att lyssna på ett föredrag av Anders Landin angående träning av fågelhundar. Det blev en mycket trevlig afton. Lokalen var fullsatt. Skulle nog gissa att det var närmare 100 personer som kommit. Vet inte riktigt hur stort "upptagningsområdet" var, men i alla fall hade jag kört upp från Burträsk medan någon kört ner från Kalix.
Anders börjar sin hundträning väldigt tidigt, redan vid 7--8 veckors ålder. Vad han succesivt tränar (med ökande krav) är inkallning, stopp, apport, avance, stanna kvar, följa vid sidan, fågelhantering, sekundering, sök/reciering, rapportering, självständigt apportsök och dirigering. Han menar dock att om man har ordning på inkallning, stopp, apport och fågelhantering så har man i princip en väl fungerande jakthund.
Under aftonen så gick Anders kort igenom hur han normalt gör när han tränar de olika momenten med sina (och andras hundar). Några korta kommentarer:
Inkallning
Öka störningen före avståndet (inom 10 meter från början). Olydnad åtgärdas omedelbart och varje gång. I snitt har man på sig 0.7 sekunder från rätt beteende tills berömet måste komma (klicker? handklappning?).
Stopp
Mycket försiktig ökning av avståndet. Ovillkorligheten ska kunna införas från cirka 3--4 månaders ålder. Det gäller att var uppmärksam och hålla kvar ovillkorligheten när sedan drifterna vaknar. Använd gärna samma kommando för sitt och stopp.
Avance
Använd kommandot redan från tidig ålder, och utnyttja tillfällen när valpen har förväntan på något (matskålen, springa på fält etc). Spara dock röstvolymen till senare.
Stanna kvar/passivitet
Befäst trygghet, öka svårigheter och störningar före avstånd. Tidig ovillkorlighet.
Följa vid sidan
Utan koppel under träningen tvingas man jobba på rätt sätt.
Kan du inte ha hunden lös vid sidan - hur ska du då få den att lyda på längre håll?
Fågelhantering
5--6 månaders ålder
Lydnad först - fågel sedan. Inget fel att börja tidigt - om lydnaden är klar. Låt hunden själv lära sig finna och ställa fågel. Inget beröm på ståndet (ska vara naturligt). Alltid beröm - inte omedelbart stopp när hunden rest fågel (hunden kanske inte ens har sett fågeln gå upp i riset när Stopp ges).
Sök/reviering
Låt hunden lära sig själv vad vinden har att erbjuda. Mot vinden är vad som gäller för unghunden. Försök inte påverka söket på en hund som inte med glädje springer för fullt i marken. Svara inte på frågor från hunden!
Rapportering
Inte svårt att träna (inkallning från ståndet). Normalt först under andra säsongen. Först måste hunden vara trygg i ståndet (5 -- 15 minuter). Förja kalla in på nära håll (~20 meter). Öka sedan till 50 -- 60 meter, men fortfarande med synlig förare. Först därefter testas att kalla in med dold förare på nära håll. Låt det dock gå många vanliga fågelsituationer mellan varje inkallning.
Dirigering
Ut-kommandot (linjetag) öveas genom att släppa en godsak bakom er och fortsätta ytterligare 20 meter, vända om, sätta hunden, peka ut riktningen och ge kommandot UT! Öva dagligen med något att följa, ex dike, stig eller väg.
Anders ägnade därefter en stund åt att gå igenom några av de mer eller mindre vanliga problemen han ser hos hundar som besöker honom.
Eftergång
Gå tillbaka i träningen, träna utan fågel och var bered att ändra ditt eget beteende. Ökade krav på lydnad i alla lägen. Mängdträning på fågelsituationer i medvind och koppel. Öka på kraften i korrigeringen samtidigt som du upprepar kommandot. Mycket beröm när hunden sedan gör rätt!
Trög avance
Det gäller att inte kräva och tjata vid resning. Beröm när fågel flyger! Fågel i luften ska vara positivt. Tvångsavance kan tränas i minst 14 dagar, 3 till 4 gånger per dag. Tex kastkedja i baken när hunden ska in i hundgård, bil, mot korvbitar eller liknande. Till sist lär sig hunden att det gäller att kasta sig framåt på kommandot.
Tjuvresning (stöt)
Innan man gör något måste man vara säker att det inte är något fysiskt fel på näsan/halsen, ex noskvalster. Hunden måste få tid på sig att lära sig själv innan man gör något - minst 20 -- 30 fågelarbeten, så res dit fåglarna är!! Vänta tills hunden reser fågel och korrigera med Nej! Ta det lugnt när hunden står, stå gärna dold en stund.
Knallapport
Kalla "alltid" in hunden innan du skickar den på apport. Kasta dummy eller fågel vid träning på fågelsituationer, gärna också i en annan riktning än fåglarna lyfte. Backa träningen - få hunden att sitta kvar när något kastas.
Blinkning/ringning (vågar ej avancera rakt på fågelvittringen
Observera hundens beteende, rör den sig åt samma håll? Blockera i så fall denna riktning. Koppla hunden och res fågeln tillsammans på ett positivt sätt.
Hunden som jagar för sig själv
Öka grundlydnad och kontakt. 10-sekunders regeln; efter 10 sekunder byter du riktining med vinden och när hunden får kontakt igen byter du riktning igen, men dock ej i den ursprungliga. Godbit och beröm vid kontakt? Stöta bort hunden från flocken ute och hemma; ex låta den ligga i annat rum. Håll hunden in om "lydnadskopplet" och öka succesivt "koppellängden".
Anders börjar sin hundträning väldigt tidigt, redan vid 7--8 veckors ålder. Vad han succesivt tränar (med ökande krav) är inkallning, stopp, apport, avance, stanna kvar, följa vid sidan, fågelhantering, sekundering, sök/reciering, rapportering, självständigt apportsök och dirigering. Han menar dock att om man har ordning på inkallning, stopp, apport och fågelhantering så har man i princip en väl fungerande jakthund.
Under aftonen så gick Anders kort igenom hur han normalt gör när han tränar de olika momenten med sina (och andras hundar). Några korta kommentarer:
Inkallning
Öka störningen före avståndet (inom 10 meter från början). Olydnad åtgärdas omedelbart och varje gång. I snitt har man på sig 0.7 sekunder från rätt beteende tills berömet måste komma (klicker? handklappning?).
Stopp
Mycket försiktig ökning av avståndet. Ovillkorligheten ska kunna införas från cirka 3--4 månaders ålder. Det gäller att var uppmärksam och hålla kvar ovillkorligheten när sedan drifterna vaknar. Använd gärna samma kommando för sitt och stopp.
Avance
Använd kommandot redan från tidig ålder, och utnyttja tillfällen när valpen har förväntan på något (matskålen, springa på fält etc). Spara dock röstvolymen till senare.
Stanna kvar/passivitet
Befäst trygghet, öka svårigheter och störningar före avstånd. Tidig ovillkorlighet.
Följa vid sidan
Utan koppel under träningen tvingas man jobba på rätt sätt.
Kan du inte ha hunden lös vid sidan - hur ska du då få den att lyda på längre håll?
Fågelhantering
5--6 månaders ålder
Lydnad först - fågel sedan. Inget fel att börja tidigt - om lydnaden är klar. Låt hunden själv lära sig finna och ställa fågel. Inget beröm på ståndet (ska vara naturligt). Alltid beröm - inte omedelbart stopp när hunden rest fågel (hunden kanske inte ens har sett fågeln gå upp i riset när Stopp ges).
Sök/reviering
Låt hunden lära sig själv vad vinden har att erbjuda. Mot vinden är vad som gäller för unghunden. Försök inte påverka söket på en hund som inte med glädje springer för fullt i marken. Svara inte på frågor från hunden!
Rapportering
Inte svårt att träna (inkallning från ståndet). Normalt först under andra säsongen. Först måste hunden vara trygg i ståndet (5 -- 15 minuter). Förja kalla in på nära håll (~20 meter). Öka sedan till 50 -- 60 meter, men fortfarande med synlig förare. Först därefter testas att kalla in med dold förare på nära håll. Låt det dock gå många vanliga fågelsituationer mellan varje inkallning.
Dirigering
Ut-kommandot (linjetag) öveas genom att släppa en godsak bakom er och fortsätta ytterligare 20 meter, vända om, sätta hunden, peka ut riktningen och ge kommandot UT! Öva dagligen med något att följa, ex dike, stig eller väg.
Anders ägnade därefter en stund åt att gå igenom några av de mer eller mindre vanliga problemen han ser hos hundar som besöker honom.
Eftergång
Gå tillbaka i träningen, träna utan fågel och var bered att ändra ditt eget beteende. Ökade krav på lydnad i alla lägen. Mängdträning på fågelsituationer i medvind och koppel. Öka på kraften i korrigeringen samtidigt som du upprepar kommandot. Mycket beröm när hunden sedan gör rätt!
Trög avance
Det gäller att inte kräva och tjata vid resning. Beröm när fågel flyger! Fågel i luften ska vara positivt. Tvångsavance kan tränas i minst 14 dagar, 3 till 4 gånger per dag. Tex kastkedja i baken när hunden ska in i hundgård, bil, mot korvbitar eller liknande. Till sist lär sig hunden att det gäller att kasta sig framåt på kommandot.
Tjuvresning (stöt)
Innan man gör något måste man vara säker att det inte är något fysiskt fel på näsan/halsen, ex noskvalster. Hunden måste få tid på sig att lära sig själv innan man gör något - minst 20 -- 30 fågelarbeten, så res dit fåglarna är!! Vänta tills hunden reser fågel och korrigera med Nej! Ta det lugnt när hunden står, stå gärna dold en stund.
Knallapport
Kalla "alltid" in hunden innan du skickar den på apport. Kasta dummy eller fågel vid träning på fågelsituationer, gärna också i en annan riktning än fåglarna lyfte. Backa träningen - få hunden att sitta kvar när något kastas.
Blinkning/ringning (vågar ej avancera rakt på fågelvittringen
Observera hundens beteende, rör den sig åt samma håll? Blockera i så fall denna riktning. Koppla hunden och res fågeln tillsammans på ett positivt sätt.
Hunden som jagar för sig själv
Öka grundlydnad och kontakt. 10-sekunders regeln; efter 10 sekunder byter du riktining med vinden och när hunden får kontakt igen byter du riktning igen, men dock ej i den ursprungliga. Godbit och beröm vid kontakt? Stöta bort hunden från flocken ute och hemma; ex låta den ligga i annat rum. Håll hunden in om "lydnadskopplet" och öka succesivt "koppellängden".
Undervåningen officiellt klar!
Sent igår kväll så kunde jag officiellt förklara husets undervåning för klar. Nu är samtliga foder, lister, socklar och karmar på plats, fogade och målade.
Under gårdagskvällen var det dags för taklisterna i badrummet, samt en genomgång av de tidigare monterade fodren, som fick en del väl synliga spikhål maskerade och bättringsmålade. Dessutom passade jag på att stryka hela karmen (med foder och allt) mellan köket och kammaren ytterligare ett varv. Detsamma för fordren på badrumsdörrens utsida.
Nu kommer den stora röjningen (som verkligen behövs och är efterlängtad) att påbörjas!
Under gårdagskvällen var det dags för taklisterna i badrummet, samt en genomgång av de tidigare monterade fodren, som fick en del väl synliga spikhål maskerade och bättringsmålade. Dessutom passade jag på att stryka hela karmen (med foder och allt) mellan köket och kammaren ytterligare ett varv. Detsamma för fordren på badrumsdörrens utsida.
Nu kommer den stora röjningen (som verkligen behövs och är efterlängtad) att påbörjas!
Minikurs i hur man ställer ut en hund
Igår, i samband med ett besök inne i Skellefteå, så hade jag lyckats boka en träff med Kurt, som gick igenom och förklarade grunderna i hur man gör när man ställer ut en hund. Det var helt klart nyttigt och intressant att få veta ungefär hur hunden ska stå för att det ska se bra ut.
Dessutom fick vi en hel del tips på till synes små saker som kan göra det enklare i ringen, och som även kan bidra till ett fördelaktigt intryck av hunden.
Stort tack Kurt!
Dessutom fick vi en hel del tips på till synes små saker som kan göra det enklare i ringen, och som även kan bidra till ett fördelaktigt intryck av hunden.
Stort tack Kurt!
Foder och taklister färdigmålade!
Igår sattes målarfog på samtliga foder, och sent igår kväll (när hundarna lagt sig) målade jag samtliga foder, salningar och portaler som skulle strykas. Tog någon timme, men nu är det i alla fall gjort!
Till kvällen ska jag syna utifall att karmen och fodret mellan köket och kammaren behöver ytterligare ett var, eller om det räcker som det är. Detsamma gäller för det fodret på hallsidan av badrumsdörren.
Jag kommer dessutom sannolikt att behöva fylla i vissa av spikhålen med lite målarfog då färgen inte riktigt verkar ha räckt till för att fylla upp dem.
Även taklisterna till badrummet fick ett till färglager igår, och ska (om de bara är helt torra) monteras till kvällen. Lite målarfog i hörnen där, och sedan bara lite färg så kommer allt att vara helt klart!
Till kvällen ska jag syna utifall att karmen och fodret mellan köket och kammaren behöver ytterligare ett var, eller om det räcker som det är. Detsamma gäller för det fodret på hallsidan av badrumsdörren.
Jag kommer dessutom sannolikt att behöva fylla i vissa av spikhålen med lite målarfog då färgen inte riktigt verkar ha räckt till för att fylla upp dem.
Även taklisterna till badrummet fick ett till färglager igår, och ska (om de bara är helt torra) monteras till kvällen. Lite målarfog i hörnen där, och sedan bara lite färg så kommer allt att vara helt klart!
Berättarkväll
Besökte berättarkvällen på Edelvik igår. Gäst var Torbjörn Lövbom och ämnet var "Jaktgubbar jag minns". Det blev ett par trevliga timmar invid en kaffeeld med diverse berättelser om jakt och annat i huvudsak från bygderna kring Burträsk.
Torbjörn avslutade med att berätta en tämligen rolig historia för att illustrera mentaliteten på det gamla jägargardet.
En cirka 15-årig gosse, som hade en tax, blev tillfrågad av en äldre jägare om inte taxen kunde få lånas för att jaga en räv som troddes finnas under en lada. Taxen hade lånats vid tidigare tillfälle, och var van att bäras i ryggsäck när man åkte skidor. Så också nu. Dock var ju taxen van att jaga och visste vad som stod för dörren. Allt eftersom man närmade sig märkte gossen att taxen började bli alltmer orolig inne i den äldre jägarens ryggsäck. Dock var säcken så pass väl tillsluten att taxen inte kunde komma sig ut. Till sist bet sig dock taxen fast i den äldre jägarens nacke, varvid gossen tänkte att "nu är det kört!". Den äldre jägaren sträckte bak en hand, vred lös taxen, höll upp den och sade efter att ha studerat den en stund - "Det här är en j-a rejäl hund!".
Torbjörn avslutade med att berätta en tämligen rolig historia för att illustrera mentaliteten på det gamla jägargardet.
En cirka 15-årig gosse, som hade en tax, blev tillfrågad av en äldre jägare om inte taxen kunde få lånas för att jaga en räv som troddes finnas under en lada. Taxen hade lånats vid tidigare tillfälle, och var van att bäras i ryggsäck när man åkte skidor. Så också nu. Dock var ju taxen van att jaga och visste vad som stod för dörren. Allt eftersom man närmade sig märkte gossen att taxen började bli alltmer orolig inne i den äldre jägarens ryggsäck. Dock var säcken så pass väl tillsluten att taxen inte kunde komma sig ut. Till sist bet sig dock taxen fast i den äldre jägarens nacke, varvid gossen tänkte att "nu är det kört!". Den äldre jägaren sträckte bak en hand, vred lös taxen, höll upp den och sade efter att ha studerat den en stund - "Det här är en j-a rejäl hund!".
Fler mentala rum
Jag satt och bläddrade i mobilbilderna från höstens fjälljakt i Klimpfjäll när jag snubblade över en bild på ett annat mentalt rum som heter duga. Högt i tak och riktigt avslappnat!
Slutet börjar skönjas på list-/foderprojektet
Som Gert skulle säga - ÄNTLIGEN!
Nu börjar till sist slutet på det gamla surdegsprojektet att montera/måla lister och foder faktiskt skönjas allt mer. Igår kväll slutmonterades samtliga foder samt en av de två täcklisterna (den andra måste limmas fast och limmet saknas ännu).
Dessutom kan jag meddela att de sista taklisterna nu på morgonen fått sitt första lager täckfärg efter att igår kväll justerats till god passning och fått ett lager grundfärg.
Till kvällen får vi se vad som hinns med. Eventuellt ska jag besöka en berättar-/ljugarkväll angående (älg-)jakt. I så fall blir det nog inte mycket tid över. Tänkte dock stryka sista lagret täckfärg på taklisterna oavsett. Då skulle det kunna vara möjligt att montera dem samt sätta samtliga fogar i morgon kväll. Därefter saknas bara ett sista lager färg på fodren, samt på spikskallar/skarvar för taklisterna innan projektet är helt i hamn.
Nu börjar till sist slutet på det gamla surdegsprojektet att montera/måla lister och foder faktiskt skönjas allt mer. Igår kväll slutmonterades samtliga foder samt en av de två täcklisterna (den andra måste limmas fast och limmet saknas ännu).
Dessutom kan jag meddela att de sista taklisterna nu på morgonen fått sitt första lager täckfärg efter att igår kväll justerats till god passning och fått ett lager grundfärg.
Till kvällen får vi se vad som hinns med. Eventuellt ska jag besöka en berättar-/ljugarkväll angående (älg-)jakt. I så fall blir det nog inte mycket tid över. Tänkte dock stryka sista lagret täckfärg på taklisterna oavsett. Då skulle det kunna vara möjligt att montera dem samt sätta samtliga fogar i morgon kväll. Därefter saknas bara ett sista lager färg på fodren, samt på spikskallar/skarvar för taklisterna innan projektet är helt i hamn.
Ökat fångstlighet med nya gillret
Jag har ju fått överta en räv-/grävlingsfälla i en av grannbyarna. Tyvärr var det ursprungliga gillret kanske inte det bästa. I mitt tycke så var det alldeles för trögt att lösa ut. I princip så skulle en räv/grävling ha behövt stå och hoppa på trampplattan innan gillret skulle utlösa. Har under hela föregående fångstsäsong inte heller fångat något i den. Samtidigt har jag sökt efter alternativa giller. Det vanliga "variabeln" funkar inte riktigt att montera beroende på fällans konstruktion. Annars är det ett giller (speciellt med trampplatta) som jag tycker fungerar riktigt bra. Fick dock tips om ett alternativt giller som även det går att ställa väldigt lättutlöst i kombination med trampplatta. I somras bytte jag därför ut gillret, och nu under hösten har jag justerat ytterligare genom att byta till en större trampplatta.
Efter dessa åtgärder så har det nu börjat fastna diverse "vilt" i fällan. I tur och ordning en igelkott (inte helt lätt att få ut ur fällan, det kan jag meddela, så den fick söka sig ut med fällan spärrad i öppet läge), en nötskrika, en vildkatt samt senast i fredags - en gråhund vid namn "Rambo".
Glädjande att fällan och gillret i alla fall fungerar. Återstår ju dock bara att det egentliga viltet också börjar visa sig vid fällan. Efter en stark inledning med en grävling samt ett antal rävar redan under de första månaderna, så har oktober gått förbi helt utan "riktigt" vilt i fällorna. Hoppas det vänder snart.
Efter dessa åtgärder så har det nu börjat fastna diverse "vilt" i fällan. I tur och ordning en igelkott (inte helt lätt att få ut ur fällan, det kan jag meddela, så den fick söka sig ut med fällan spärrad i öppet läge), en nötskrika, en vildkatt samt senast i fredags - en gråhund vid namn "Rambo".
Glädjande att fällan och gillret i alla fall fungerar. Återstår ju dock bara att det egentliga viltet också börjar visa sig vid fällan. Efter en stark inledning med en grävling samt ett antal rävar redan under de första månaderna, så har oktober gått förbi helt utan "riktigt" vilt i fällorna. Hoppas det vänder snart.
Skatjakt
Efter den senaste kråkjakten för ett antal veckor sedan så lämnade jag kvar gömslet monterat invid åteln för ett upprepat försök efter någon vecka. Annat kom emellan och i helgen började jag inse att det nog var dags att hämta hem gömslet om det överhuvudtaget skulle vara möjligt att få upp käpparna ur marken.
På lördag kväll beslutade jag mig för att gå dit direkt på söndag morgon och göra ett jaktförsök i samband med att jag hämtade gömslet. Sagt och gjort, smög in strax efter 6 på morgonen, precis när det började ljusna. Dock hängde det någon slags nederbörd i luften, och fåglarna lyste med sin frånvaro. Helt stilla ända tills en nötskrika helt plötsligt flög in och landade inom skotthåll. Efter en dryg timme till utan minsta fågelnärvaro började jag fundera på att bege mig hemöver och käka frukost när det helt plötsligt började skratta om en liten flock på fem skator.
De kom så sakta närmare och närmare, och till sist testade jag med kråkpipan och då kom de faktiskt ända fram till åteln. Fick ner en och var ganska nöjd med det då jag räknade med att de andra skulle dra därifrån så fort de bara kunde. Blev dock överraskad när de stannade på avstånd. Efter en lite liten stund så testade jag med kråkpipan igen, och lyckades locka in dem inom skotthåll ytterligare en gång. Proceduren upprepades gång på gång, och till sist så var det bara en enda skata kvar av de ursprungliga fem. Denna hade dock blivit alltmer misstänksam, även om den uppehöll sig inom skotthåll. Dock satt den hela tiden bakom ryggen på mig, i skydd av diverse träd, så jag fick aldrig någon skottmöjlighet på den, men resultatet av en vädermässigt urusel morgon blev faktiskt bättre än jag räknat med.
På lördag kväll beslutade jag mig för att gå dit direkt på söndag morgon och göra ett jaktförsök i samband med att jag hämtade gömslet. Sagt och gjort, smög in strax efter 6 på morgonen, precis när det började ljusna. Dock hängde det någon slags nederbörd i luften, och fåglarna lyste med sin frånvaro. Helt stilla ända tills en nötskrika helt plötsligt flög in och landade inom skotthåll. Efter en dryg timme till utan minsta fågelnärvaro började jag fundera på att bege mig hemöver och käka frukost när det helt plötsligt började skratta om en liten flock på fem skator.
De kom så sakta närmare och närmare, och till sist testade jag med kråkpipan och då kom de faktiskt ända fram till åteln. Fick ner en och var ganska nöjd med det då jag räknade med att de andra skulle dra därifrån så fort de bara kunde. Blev dock överraskad när de stannade på avstånd. Efter en lite liten stund så testade jag med kråkpipan igen, och lyckades locka in dem inom skotthåll ytterligare en gång. Proceduren upprepades gång på gång, och till sist så var det bara en enda skata kvar av de ursprungliga fem. Denna hade dock blivit alltmer misstänksam, även om den uppehöll sig inom skotthåll. Dock satt den hela tiden bakom ryggen på mig, i skydd av diverse träd, så jag fick aldrig någon skottmöjlighet på den, men resultatet av en vädermässigt urusel morgon blev faktiskt bättre än jag räknat med.
