Äntligen (?) semester
Det är inte utan tvekan och ångest som jag nu beger mig på semester (hemmavid och i skogen!). Det kommer att bli sporadiskt med inläggen misstänker jag, speciellt som blogg.se inte lyckats få ordning på min mobilbloggning ännu.
Lev och må!
Lev och må!
Snart semester...
...bara denna arbetsdag kvar, sedan blir det glest mellan inläggen tills jag är tillbaka i månadsskiftet september/oktober!
Bättre älgskytte denna gång
Blev som planerat en sväng till älgbanan igen. Efter förra gångens kassa skytte var det glädjande att se att det denna gång fungerade betydligt bättre, trots att jag var tämligen trött och seg efter en tidig morgon med bockjakt.
Förut så har skjutresultatet mattats något allt eftersom kvällen lidit. I de fyra sista (av sex) serierna så var det igår kväll bara ett skott som var lite tveksamt (jag tafflade med slutstycket när jag skulle mantla i löpskottet), men även det letade sig in i träffområdet. I övrigt var tendensen alltså klart stigande, eller som skjutledaren kommenterade sista serien - "där finns det inte så stor marginal till förbättring..."
Kul!
Förut så har skjutresultatet mattats något allt eftersom kvällen lidit. I de fyra sista (av sex) serierna så var det igår kväll bara ett skott som var lite tveksamt (jag tafflade med slutstycket när jag skulle mantla i löpskottet), men även det letade sig in i träffområdet. I övrigt var tendensen alltså klart stigande, eller som skjutledaren kommenterade sista serien - "där finns det inte så stor marginal till förbättring..."
Kul!
6.5x55-hylsor ... i massor
Tänkte jag BARA skulle trycka ut tändhattarna ur de numera rena och fina 6.5x55-hylsorna lite snabbt... Drygt 330 stycken stock en stund ändå, men nu är det i alla fall gjort...
Naparapatbesök
Vilken bonus det blev i tisdags när Jaana var underbar nog att erbjuda en tid hos Granlund i Bureå nu på morgonen idag.
Verkligen välbehövligt. Det lät som ett gammalt knarrigt trägolv när han arbetade sig upp efter ryggraden. Dessutom hittades ett antal VÄLDIGT ömma muskelfästen på bak-/utsidan av vänstra lårets överkant, mot "gumpen".
Den kraftiga smärtan i foten har nu lokaliserats till ett ligament, men någon närmare förklaring till orsaken gick inte hitta.
Verkligen välbehövligt. Det lät som ett gammalt knarrigt trägolv när han arbetade sig upp efter ryggraden. Dessutom hittades ett antal VÄLDIGT ömma muskelfästen på bak-/utsidan av vänstra lårets överkant, mot "gumpen".
Den kraftiga smärtan i foten har nu lokaliserats till ett ligament, men någon närmare förklaring till orsaken gick inte hitta.
Hylsorna äntligen genomgångna!
Nu på morgonen, efter rådjursjakten, hade jag en knapp timme på mig, och jag nyttjade den till att sitta framför TV:n med en kaffekopp och gå igenom de sista två omgångarna med hylsor till min 6BR. Nu är ÄNTLIGEN samtliga hylsor som legat på hög redo.
Nästa steg blir att på sikt helkalibrera samtliga 6.5:x55-hylsor och sedan inspektera dem närmare och dela in dem i lämpliga små omgångar inför kommande användning.
Nästa steg blir att på sikt helkalibrera samtliga 6.5:x55-hylsor och sedan inspektera dem närmare och dela in dem i lämpliga små omgångar inför kommande användning.
Tidig morgon
Brutalt tidig väckning i morse! Solen skulle enligt information gå upp vid 04:41, så det var lovligt att jaga råbock från 03:41. Hann ut i tid även om det sedan stundvis kändes lite tröttsamt. Inget syntes dock till, och efter ett par timmar avslutade jag med att försöka locka lite räv, men även detta utan resultat.
Försök till vattenapportering
När jag ändå hade prylarna igång (efter eftersöksprovet) så passade jag på att åka hem och hämta hundarna för en liten vattenövning.
Baske mig om inte Milito helt plötsligt råkat glömma att han faktiskt kan simma! Det blev till att själv vada ut med honom och bringa in apporten. Blev tyvärr lite irriterad och i stundens hetta var det tur att jag tänkt på att plocka ut mobilen och plånboken ur byxorna, som nog får hänga på tork ett tag till...
Blir till att leta fram badbyxorna igen och nöta lite i vattnet.
Baske mig om inte Milito helt plötsligt råkat glömma att han faktiskt kan simma! Det blev till att själv vada ut med honom och bringa in apporten. Blev tyvärr lite irriterad och i stundens hetta var det tur att jag tänkt på att plocka ut mobilen och plånboken ur byxorna, som nog får hänga på tork ett tag till...
Blir till att leta fram badbyxorna igen och nöta lite i vattnet.
Eftersöksfunktionär...
...var jag igår. Särskild prov i Bodbysund, och ingen funktionär. Klart jag ställde upp när jag hade möjlighet. Litet och smidigt prov med 5 hundar; 1 UKL, 3 ÖKL och 1 EKL.
Inte tid för så mycket mer efteråt dock.
Inte tid för så mycket mer efteråt dock.
Mer jaktmatch till 6.5:an
EFter måndagskvällens bedrövliga skytta på pappersälgen hade det sinat rejält i förrådet av jaktmatch. Hann dock även med att ladda upp en omgång till mellan fisktorningsinsatsen och hagelskyttet i tisdags. Nu är man redo för nya övningar!
Dåraktig idé eller genidrag?!
Det lär visa sig, men i tisdags (innan skytteövningen) så fick jag idén att försöka torka lite fisk för att använda som bete i bland annat tunnelfällorna under den varmare delen av fångstsäsongen (torde ju knappast hinna torka så fort att det blir användbart i år, men till nästa säsong kanske...).
Min farbror hade varit ute och fiskat och hade en del skräpfisk som han donerade. Gjorde mig av med huvudet och "gegget" för att sedan helt enkelt dela dem på längden (men lät dem sitta ihop i stjärtänden). Har riggat en "torklina" inne i stallet, som insektssäkrats.
Nu blir det till att avvakta, så får vi se om det var ett genidrag, eller bara en dåraktig idé...
Min farbror hade varit ute och fiskat och hade en del skräpfisk som han donerade. Gjorde mig av med huvudet och "gegget" för att sedan helt enkelt dela dem på längden (men lät dem sitta ihop i stjärtänden). Har riggat en "torklina" inne i stallet, som insektssäkrats.
Nu blir det till att avvakta, så får vi se om det var ett genidrag, eller bara en dåraktig idé...
Hagelskytte med gänget igen
Vilken kkul träningskväll det blev i tisdags! Vi samlades några glada skyttar för lite övning utanför Kåge. Värmde upp med lite frånduvor, och testade sedan lite olika mer jaktlika situationer, bland annat nere i en grop bakom en träddunge. Skottdoublé var INTE lätt, men Peter imponerade stort!
Vi körde även lite parjakt i "skogsterräng", med två handkastare och en vanlig. Tre duvor, två skyttar och 4 skott. Inte helt enkelt det heller!
Vi körde även lite parjakt i "skogsterräng", med två handkastare och en vanlig. Tre duvor, två skyttar och 4 skott. Inte helt enkelt det heller!
Sovmorgon
Ah, så skönt det kan vara ett ge blod ibland! En legal anledning till att få ligga och vila sig en stund, efter en kort natt med jakt både tidigt på morgonen, och sent kvällen före!
Lite pulshöjande morgonjakt
Jag körde ett kvällspass med vakjakt på råbock (samt räv) igår. Inga observationer, annat än att det blev tämligen kallt mot slutet.
Bröt mig upp ganska tidigt i morse (brutalt kort natt som resultat) och smög iväg bort över åkrarna. På vägen ut stötte jag en älg, uppskattningsvis en fjoling/kviga, men svårt att se i skumrasket och dimman.
Precis när jag nådde det traktorägg där jag planerat att sitta såg jag något röra sig allra längst bort i synfältet. En råget eller ett smaldjur av vad jag kunde se. Alltför långt håll hursomhelst, närmare 300 meter, även om det varit en bock.
När jag suttit någon timme började jag höra ett slammrande ljud från en skogskant, inte alls som en älg som bryter sig fram genom ris, utan hellre som om man skulle slå ihop ett par käppar om och om igen. Det höll på under ett 10-tal minuter, men inget visade sig ute på fältet i alla fall.
Bröt mig upp ganska tidigt i morse (brutalt kort natt som resultat) och smög iväg bort över åkrarna. På vägen ut stötte jag en älg, uppskattningsvis en fjoling/kviga, men svårt att se i skumrasket och dimman.
Precis när jag nådde det traktorägg där jag planerat att sitta såg jag något röra sig allra längst bort i synfältet. En råget eller ett smaldjur av vad jag kunde se. Alltför långt håll hursomhelst, närmare 300 meter, även om det varit en bock.
När jag suttit någon timme började jag höra ett slammrande ljud från en skogskant, inte alls som en älg som bryter sig fram genom ris, utan hellre som om man skulle slå ihop ett par käppar om och om igen. Det höll på under ett 10-tal minuter, men inget visade sig ute på fältet i alla fall.
Lite halvmediokert älgskytte
Jag körde ju några övningsserier i förra veckan, och likaså under helgen, med gott resultat. Under gårdagskvällen lyste dock framgångarna med sin frånvaro. Det var löpskotten som lyste med sin frånvaro, speciellt högergående. Första serien var tämligen talande. 5:1, 5 (vänster stå/löp), 5:1, 0 (höger).
Överlag så satt de missade löpskotten just bakom träffområdet, men oftast riktigt bra i höjd. Allt eftersom jag försökte swinga fortare så kom träffarna längre och längre fram, men då mer spritt i höjdled. Frustrerande!
Ståskotten är i alla fall inga problem. Dock märktes en klar mattning av prestanda efter ett antal serier. Klar oträning! Blev snabbare och snabbare rotationer också i och med att de skyttar som var där innan jag kom droppade av och vi bara blev två man kvar.
Överlag så satt de missade löpskotten just bakom träffområdet, men oftast riktigt bra i höjd. Allt eftersom jag försökte swinga fortare så kom träffarna längre och längre fram, men då mer spritt i höjdled. Frustrerande!
Ståskotten är i alla fall inga problem. Dock märktes en klar mattning av prestanda efter ett antal serier. Klar oträning! Blev snabbare och snabbare rotationer också i och med att de skyttar som var där innan jag kom droppade av och vi bara blev två man kvar.
Fågeltagningarna fortsätter med framgång!
Nytt försök igår afton innan jag skulle iväg till skjutbanan för att banka lite på pappersälgen. Lät en rapphöns springa iväg mitt ute på fältet, avvaktade 5--10 minuter innan jag satte på Milito täcket. Inledde med lite koppelövningar på gräsmattan framför huset, för att liksom få honom "med i matchen". Beslöt mig sedan, då vinden var helt perfekt där vi redan stod, för att koppla lös honom uppe vid huset, och låta honom börja söka redan där.
Visade sig vara ganska turligt (räknas ju det också!), för den lömska rapphönan hade flugit upp till den åkerkant som var närmast huset och voljären. Möjligen hade den sprungit, men det verkade senare inte finnas någon intressant lukt mellan där vi hittade den och där jag satt ut den.
Milito frös i alla fall fast på andra eller tredje slaget, invid en elstolpe.
Voljären står alltså bara ett 20-tal meter till vänster om stolpen på bilden, och jag står nästan längst uppe på åkerkanten vid ladugården...
Jag lyckades i alla fall försiktigt ta mig ner i position ett 10-tal meter till höger om Milito, och avvaktade en kort stund. När han tittat på mig en stund, och kändes lite mer avslappnad (måste bli bättre på att läsa av honom!) fick han ett litet Varsågod! (har börjat undvika att ropa "VARSÅGOD!", för det verkar gå lite mer försiktigt tillväga med bara ett "varsågod..."). Två meter längre fram lyfta rappisen, och Milito vände sig om och när jag hann ropa "S...." så stod han stilla. Underbart fint att se! Önskar nästan att jag varit iskall och avvaktat 1 sekund till, för han kanske hade tänkt stå still ändå.
Rappisen drog iväg runt logen, upp mot grannens ladugård (verkade som att fågeln gillade byggnader!). Vi gjorde ett sök ute på det ursprungliga fältet för att distansera oss lite tids-/minnesmässigt från fågeln. Gick sedan tillbaka runt logen för att få bra vind och gjorde ett försök att hitta igen fågeln ytterligare en gång. Efter en knapp halvtimme fick vi ge upp med oförrättat ärende. Den pippin hade lyckats gömma sig någonstans där vi inte kunde hitta den. Men en riktigt fin fågeltagning blev facit denna gång.
Visade sig vara ganska turligt (räknas ju det också!), för den lömska rapphönan hade flugit upp till den åkerkant som var närmast huset och voljären. Möjligen hade den sprungit, men det verkade senare inte finnas någon intressant lukt mellan där vi hittade den och där jag satt ut den.
Milito frös i alla fall fast på andra eller tredje slaget, invid en elstolpe.
Voljären står alltså bara ett 20-tal meter till vänster om stolpen på bilden, och jag står nästan längst uppe på åkerkanten vid ladugården...
Jag lyckades i alla fall försiktigt ta mig ner i position ett 10-tal meter till höger om Milito, och avvaktade en kort stund. När han tittat på mig en stund, och kändes lite mer avslappnad (måste bli bättre på att läsa av honom!) fick han ett litet Varsågod! (har börjat undvika att ropa "VARSÅGOD!", för det verkar gå lite mer försiktigt tillväga med bara ett "varsågod..."). Två meter längre fram lyfta rappisen, och Milito vände sig om och när jag hann ropa "S...." så stod han stilla. Underbart fint att se! Önskar nästan att jag varit iskall och avvaktat 1 sekund till, för han kanske hade tänkt stå still ändå.
Rappisen drog iväg runt logen, upp mot grannens ladugård (verkade som att fågeln gillade byggnader!). Vi gjorde ett sök ute på det ursprungliga fältet för att distansera oss lite tids-/minnesmässigt från fågeln. Gick sedan tillbaka runt logen för att få bra vind och gjorde ett försök att hitta igen fågeln ytterligare en gång. Efter en knapp halvtimme fick vi ge upp med oförrättat ärende. Den pippin hade lyckats gömma sig någonstans där vi inte kunde hitta den. Men en riktigt fin fågeltagning blev facit denna gång.
Städdag
Inget ont som inte för något gott med sig! Så brukar det ju heta, och igår visade det sig vara sant. Gäller ju att se möjligheterna och det positiva i olika situationer där man kanske inte initialt gör det. En bortregnad bockpremiär (där en kompis dessutom hade lyckan att få skjuta sig en bock vid 4:30-tiden på morgonen, grattis Mattias!) kunde lätt bli lite negativt.
Hade ursprungligen planerat att bygga om ena taksektionen till den norska kråkfällen under dagen, men regnet hindrade även detta, så istället passade jag på att nyttja "dötiden" till att städa lite inomhus. Kan säga att det var ganska välbehövligt, det har mest dragits fram sista veckorna. Både hundarna och jag själv har dessutom varit rejält duktiga på att dra in diverse smuts. Nåväl, när hela nedervåningen till sist var renplockad och dammsugen så övergick jag till --- gevärshylsor.
Jag började för någon tid sedan köra omgångar av några begagnade Norma 6BR-hylsor som jag kommit över i tumlaren för att bli av med diverse smuts. Har även en rejäl laddning med beggade 6.5x55-hylsor liggande. Dessa är tänkta både till jakt och övning, men även dessa var i behov av rengöring. Efter några vändor i tumlaren så var dock samtliga hylsor betydligt renare.
Dock fastnar en del damm på dem i processen och det måste torkas bort. Klart lämpligt pyssel framför TV:n nu när det är friidrotts-VM (vad säger man om Usain Bolts 9.58 på 100 meter?). 6.5-hylsorna har bara torkats av och borstats ur för att sedan sorteras igenom och delas upp efter fabrikat. Jag har bara sparat på Norma, Lapua och Sako, inga Scandium, S&B, ryska hylsor, gamla militärhylsor (feltändhatt) göre sig besvär! Helkalibrering får avvakta tills det blir behov av att använda hylsorna.
6 Norma BR-hylsorna däremot gicks igenom mer noggrannt. Dessa är sedan tidigare vägda och indelade i mindre grupper med likartad vikt. Nu har dessutom (på de grupper som rengjorts) tändhattsläget brotschats och tändhålet likaså. Här återstår fortfarande 4 grupper med hylsor, men det ska väl regna någon mer dag...
Hade ursprungligen planerat att bygga om ena taksektionen till den norska kråkfällen under dagen, men regnet hindrade även detta, så istället passade jag på att nyttja "dötiden" till att städa lite inomhus. Kan säga att det var ganska välbehövligt, det har mest dragits fram sista veckorna. Både hundarna och jag själv har dessutom varit rejält duktiga på att dra in diverse smuts. Nåväl, när hela nedervåningen till sist var renplockad och dammsugen så övergick jag till --- gevärshylsor.
Jag började för någon tid sedan köra omgångar av några begagnade Norma 6BR-hylsor som jag kommit över i tumlaren för att bli av med diverse smuts. Har även en rejäl laddning med beggade 6.5x55-hylsor liggande. Dessa är tänkta både till jakt och övning, men även dessa var i behov av rengöring. Efter några vändor i tumlaren så var dock samtliga hylsor betydligt renare.
Dock fastnar en del damm på dem i processen och det måste torkas bort. Klart lämpligt pyssel framför TV:n nu när det är friidrotts-VM (vad säger man om Usain Bolts 9.58 på 100 meter?). 6.5-hylsorna har bara torkats av och borstats ur för att sedan sorteras igenom och delas upp efter fabrikat. Jag har bara sparat på Norma, Lapua och Sako, inga Scandium, S&B, ryska hylsor, gamla militärhylsor (feltändhatt) göre sig besvär! Helkalibrering får avvakta tills det blir behov av att använda hylsorna.
6 Norma BR-hylsorna däremot gicks igenom mer noggrannt. Dessa är sedan tidigare vägda och indelade i mindre grupper med likartad vikt. Nu har dessutom (på de grupper som rengjorts) tändhattsläget brotschats och tändhålet likaså. Här återstår fortfarande 4 grupper med hylsor, men det ska väl regna någon mer dag...
Regnig bockpremiär
Väderprognosen såg ju inte speciellt lovande ut, regn, regn och åter regn. Men är det bockpremiär så är det. Väckaren ställdes BRUTALT tidigt, och efter en kort natt så lyckades jag i alla fall ta mig upp ur sängen och fram till ett fönster. Underbart, uppehåll och riktigt lovande väder.
Börja med att försöka få på mig jaktkläderna. Dessa hade tack och lov lagts fram kvällen innan, och tur var det, för vad som normalt brukar gå i ett nafs blev denna gång en seg process!
Smög mig ut till det utvalda passet och började vänta. En underbar soluppgång blev det, fåglarna började vakna till liv och det kändes riktigt trevligt (förutom träsmaken i baken då förstås...). Efter någon timme så mulnade det dock på, och den tidigare svaga brisen började succesivt tillta allt mer. Sedan började det duggregna försiktigt för att efter en knapp halvtimme börja tillta. Allt eftersom övergick dugget i mer och mer rejält regn.
När det sedan formligen började smattra i den angränsande skogen, och det redan rann vatten utefter ryggen så fann jag det bäst att faktiskt vika ner sig och dra hemöver igen. Förhoppningsvis så har även råbockarna så pass mycket vett att de undviker att gå ut på ett fält i detta väder ändå. På vägen tillbaka så tilltog regnet så pass rejält att sikten minskade avsevärt. Klart skönt att komma hem och få på sig torra/varma kläder och sitta och mysa en stund med hundarna och en kopp varmt kaffe!
Jag insåg att hushållet saknar ett torkskåp, tror jag ska ta och titta till blocket.se under dagen, och mäta lite i källaren för att se vad som får plats.
Under kvällen blåste det fortfarande rejält kraftigt, och duggade en aning. Jaktlusten var dock så pass stor att jag ändå smög ut en gång till, men denna gång på ett annat stället där det finns en älgstol med tak på. Satt någon timme, men inget visade sig. Avslutade med att locka på räv en halvtimme, men även det var resultatlöst.
Börja med att försöka få på mig jaktkläderna. Dessa hade tack och lov lagts fram kvällen innan, och tur var det, för vad som normalt brukar gå i ett nafs blev denna gång en seg process!
Smög mig ut till det utvalda passet och började vänta. En underbar soluppgång blev det, fåglarna började vakna till liv och det kändes riktigt trevligt (förutom träsmaken i baken då förstås...). Efter någon timme så mulnade det dock på, och den tidigare svaga brisen började succesivt tillta allt mer. Sedan började det duggregna försiktigt för att efter en knapp halvtimme börja tillta. Allt eftersom övergick dugget i mer och mer rejält regn.
När det sedan formligen började smattra i den angränsande skogen, och det redan rann vatten utefter ryggen så fann jag det bäst att faktiskt vika ner sig och dra hemöver igen. Förhoppningsvis så har även råbockarna så pass mycket vett att de undviker att gå ut på ett fält i detta väder ändå. På vägen tillbaka så tilltog regnet så pass rejält att sikten minskade avsevärt. Klart skönt att komma hem och få på sig torra/varma kläder och sitta och mysa en stund med hundarna och en kopp varmt kaffe!
Jag insåg att hushållet saknar ett torkskåp, tror jag ska ta och titta till blocket.se under dagen, och mäta lite i källaren för att se vad som får plats.
Under kvällen blåste det fortfarande rejält kraftigt, och duggade en aning. Jaktlusten var dock så pass stor att jag ändå smög ut en gång till, men denna gång på ett annat stället där det finns en älgstol med tak på. Satt någon timme, men inget visade sig. Avslutade med att locka på räv en halvtimme, men även det var resultatlöst.
Fler fågeltagningar
På lördagskvällen testades ånyo fågeltagningar med rapphöna. Jag satte ut en (lite försiktigt denna gång) vid en grästofs ungefär mitt på fältet. Efter att ha avvaktat ett 10-tal minuter så tog Milito och jag oss an den med riktigt bra motvind.
Mycket riktigt tog det inte lång stund förrän lillen hade hittat igen stället där rapphönan fanns. Trodde jag i alla fall... När han fått stå någon minut så skickade jag fram honom med ett ganska försiktigt Varsågod! Han tog sig då fram ett par meter och frös till igen. Jag tänkte att fågeln nog bara flyttat sig lite längre in i tofsen, så jag avvaktade inte utan gav direkt ett nytt Varsågod! Ytterligare några meter tog vi oss, och sedan ut ur grästofsen, på lite slingrande vägar över till nästa tofs, där det blev fast stånd igen. Detta upprepades ett antal gånger, tills vi tagit oss ungefär 20--30 meter från den ursprungliga tofsen. Där hittade vi till sist igen fågeln, som kom på vingarna.
Av någon konstig anledning så gav jag röstkommandot Plats! istället för att vissla Stanna-signalen (eller ge röstkommandot Stanna!), men hursomhelst så fungerade det ändå. Lillen blev kvar på stället, och fick givetvis kanonmycket beröm! Jag hann notera (man fokuserar ju givetvis på hunden av naturliga skäl) att fågeln inte verkade flyga så jättelångt bort, och att den hade riktning rätt ut på ett angränsande, ganska stort fält. Kopplade upp Miliot och tog en lite sväng åt ett annat håll för att försöka sudda ut lite av hans minnesbild.
Efter en kort stund så släppte jag ut honom på ett nytt sök, och han började slå åt och fram, succesivt arbetande sig bort mot det stora fältet. När han sprang in bakom några lador så rundade jag dem åt andra hållet för att kunna se hur han arbetade. När jag kom runt den andra ladan så hade han dock redan hunnit hitta igen fågeln, som slagit bara ett 50-tal meter ut på det stora fältet.
(Beklagar det spräckta skyddsglaset)
Jag lyckades komma mig in på ungefär 5--10 meter rakt från sidan utan att stöta upp fågeln eller driva fram hunden ytterligare. Då han stått någon minut sneglade han på mig, och fick då ett Varsågod-kommando. Två meters avance senare kom fågeln på vingarna, och tog riktningen bort över raden med traktorägg.
Denna gång kom jag i alla fall ihåg att vissla Stanna-signalen, men röstkommandot var även denna gång konstigt nog Plats! (som Milito ju aldrig fått lära sig, hans kommando är just Stanna!). Efter att ha fått upp fågeln på vingarna så blev han i alla fall i det närmaste kvar på stället. Han stod och följde den med blocken där den seglade bort mot ett stort hallonsnår. Där lyckades vi dock aldrig hitta igen den, men morgonen efteråt var den lyckligt tillbaka i voljären igen.
Mycket riktigt tog det inte lång stund förrän lillen hade hittat igen stället där rapphönan fanns. Trodde jag i alla fall... När han fått stå någon minut så skickade jag fram honom med ett ganska försiktigt Varsågod! Han tog sig då fram ett par meter och frös till igen. Jag tänkte att fågeln nog bara flyttat sig lite längre in i tofsen, så jag avvaktade inte utan gav direkt ett nytt Varsågod! Ytterligare några meter tog vi oss, och sedan ut ur grästofsen, på lite slingrande vägar över till nästa tofs, där det blev fast stånd igen. Detta upprepades ett antal gånger, tills vi tagit oss ungefär 20--30 meter från den ursprungliga tofsen. Där hittade vi till sist igen fågeln, som kom på vingarna.
Av någon konstig anledning så gav jag röstkommandot Plats! istället för att vissla Stanna-signalen (eller ge röstkommandot Stanna!), men hursomhelst så fungerade det ändå. Lillen blev kvar på stället, och fick givetvis kanonmycket beröm! Jag hann notera (man fokuserar ju givetvis på hunden av naturliga skäl) att fågeln inte verkade flyga så jättelångt bort, och att den hade riktning rätt ut på ett angränsande, ganska stort fält. Kopplade upp Miliot och tog en lite sväng åt ett annat håll för att försöka sudda ut lite av hans minnesbild.
Efter en kort stund så släppte jag ut honom på ett nytt sök, och han började slå åt och fram, succesivt arbetande sig bort mot det stora fältet. När han sprang in bakom några lador så rundade jag dem åt andra hållet för att kunna se hur han arbetade. När jag kom runt den andra ladan så hade han dock redan hunnit hitta igen fågeln, som slagit bara ett 50-tal meter ut på det stora fältet.
(Beklagar det spräckta skyddsglaset)
Jag lyckades komma mig in på ungefär 5--10 meter rakt från sidan utan att stöta upp fågeln eller driva fram hunden ytterligare. Då han stått någon minut sneglade han på mig, och fick då ett Varsågod-kommando. Två meters avance senare kom fågeln på vingarna, och tog riktningen bort över raden med traktorägg.
Denna gång kom jag i alla fall ihåg att vissla Stanna-signalen, men röstkommandot var även denna gång konstigt nog Plats! (som Milito ju aldrig fått lära sig, hans kommando är just Stanna!). Efter att ha fått upp fågeln på vingarna så blev han i alla fall i det närmaste kvar på stället. Han stod och följde den med blocken där den seglade bort mot ett stort hallonsnår. Där lyckades vi dock aldrig hitta igen den, men morgonen efteråt var den lyckligt tillbaka i voljären igen.
Spräckt linsskydd till mobilen
Ni kanske undrar varför vissa bilder är så "flammiga" och disiga?! Hittade förklaringen när jag tittade lite närmare på mobilens kameralins. Det sitter ju ett tunt skyddsglas över linsen. Det glaset verkar ha fått sig en smäll, för det har ett par rejäla sprickor...
Många små projekt
Lördagen fylldes med en massa små projekt; körde lite tvätt, drog iväg och sköt några serier stående pappersälg (dels för träning och dels för att göra slut på de sista övningsskotten så att jag kunde ladda upp nya), klippte gräset, fick besök av syster som dels trimmade kalufsen och dels hjälpte till att pröva lite uppflogsträning med Milito och en rapphöna.
Hann också med att montera ihop bottenvarvet på stora kråkfällan.
Ny övningsammo är nu också laddad och klar inför kommande veckas övningar. Lite shopping av både matvaror och lite material till kråkfällan hann jag också klämma in under dagen.
Hann också med att montera ihop bottenvarvet på stora kråkfällan.
Ny övningsammo är nu också laddad och klar inför kommande veckas övningar. Lite shopping av både matvaror och lite material till kråkfällan hann jag också klämma in under dagen.
Två fågeltagningar
Mot kvällen igår så avtog den kraftiga blåsten och då passade jag på att köra lite fågelträning. Satte ut en rappis, som direkt flög iväg ett hundratal meter ner mot "bäcken". Hämtade efter en stund Milito och vi begav oss ner dit, letade bra vindriktning och startade sedan själva söket.
Det blev inledningsvis ganska mycket springande åt och fram, ett par gånger tämligen nära förbi där rapphönan sedan visade sig trycka i ett djupt dike med mycket gräs/ris. Till sist så nöp Milito i alla fall fast och frös till i stramt stånd. Han fick då stå en liten stund, men istället för att skicka på honom för att köra upp fågeln så satte jag honom istället med kommandot Stanna och gick själv fram för att försöka upptäcka rapphönan. Såg den till sist längst ner i dikesbotten där den försiktigt förflyttade sig i vattnet. Jag ställde mig i bättre läge för att kunna stoppa Milito och gav sedan ett försiktigt Varsågod! En kort avancé ner i diket, upp på åkerkanten, ner i diket igen, och sedan iväg efter dikesbotten. Upp kom rapphönan, fram kom Militos huvud. Ett Stanna, och tro't eller ej, men denna gång stannade han! Gissa om det blev mycket beröm?!!! Turligt (?) nog så hade jag tagit med ett paket korv, och det gick mycket sådan efter detta.
Ingen aning hade jag om vart fågeln tagit vägen, annat än att den korsat "bäcken". Tyckte dock att det kunde vara värt att test ytterligare lite sök, så vi körde vidare en stund på en angränsande åker. Ingen lycka, men dock fungerade Stanna-kommandot denna gång på längre håll än det någonsin gjort (det gick lite mer korv!).
På vägen tillbaka tog vi andra sidan av ett stort dike som rinner ner mot bäcken. Jag hade i princip avskrivit möjligheterna att hitta rappisen igen eftersom vi började komma ganska nära där vi hittat den första gången. Glad blev jag när jag kom runt ett litet hallonsnår och fick se Milito i stramt stånd IGEN.
Jag avvaktade i några minuter, och till sist såg jag Millito snegla bort mot mig, liksom för att fråga vad tusan vi höll på med. Ett försiktigt Varsågod! resulterade i att rapphönan, som låg rakt framför honom ungefär vid stenens vänstra kant, kördes upp. Ett Stanna! fick honom att bli kvar på ställe. Nu tog korven slut!!!
För någon dag sedan hade han varit billig att köpa efter några BRUTALA eftergångar, men igår kväll var han minsann inte till salu!!
När jag idag var nere på affären för att handla så visade det sig att det var extrapris på korv, så nu har det bunkrats upp för både älgjaktsfika och massor med hundträning.
Det blev inledningsvis ganska mycket springande åt och fram, ett par gånger tämligen nära förbi där rapphönan sedan visade sig trycka i ett djupt dike med mycket gräs/ris. Till sist så nöp Milito i alla fall fast och frös till i stramt stånd. Han fick då stå en liten stund, men istället för att skicka på honom för att köra upp fågeln så satte jag honom istället med kommandot Stanna och gick själv fram för att försöka upptäcka rapphönan. Såg den till sist längst ner i dikesbotten där den försiktigt förflyttade sig i vattnet. Jag ställde mig i bättre läge för att kunna stoppa Milito och gav sedan ett försiktigt Varsågod! En kort avancé ner i diket, upp på åkerkanten, ner i diket igen, och sedan iväg efter dikesbotten. Upp kom rapphönan, fram kom Militos huvud. Ett Stanna, och tro't eller ej, men denna gång stannade han! Gissa om det blev mycket beröm?!!! Turligt (?) nog så hade jag tagit med ett paket korv, och det gick mycket sådan efter detta.
Ingen aning hade jag om vart fågeln tagit vägen, annat än att den korsat "bäcken". Tyckte dock att det kunde vara värt att test ytterligare lite sök, så vi körde vidare en stund på en angränsande åker. Ingen lycka, men dock fungerade Stanna-kommandot denna gång på längre håll än det någonsin gjort (det gick lite mer korv!).
På vägen tillbaka tog vi andra sidan av ett stort dike som rinner ner mot bäcken. Jag hade i princip avskrivit möjligheterna att hitta rappisen igen eftersom vi började komma ganska nära där vi hittat den första gången. Glad blev jag när jag kom runt ett litet hallonsnår och fick se Milito i stramt stånd IGEN.
Jag avvaktade i några minuter, och till sist såg jag Millito snegla bort mot mig, liksom för att fråga vad tusan vi höll på med. Ett försiktigt Varsågod! resulterade i att rapphönan, som låg rakt framför honom ungefär vid stenens vänstra kant, kördes upp. Ett Stanna! fick honom att bli kvar på ställe. Nu tog korven slut!!!
För någon dag sedan hade han varit billig att köpa efter några BRUTALA eftergångar, men igår kväll var han minsann inte till salu!!
När jag idag var nere på affären för att handla så visade det sig att det var extrapris på korv, så nu har det bunkrats upp för både älgjaktsfika och massor med hundträning.
Stadga/stanna/störning
Under aftonen igår testade jag att verkligen höja nivån på störningarna under övningar med Stanna och stadga. Jag förflyttade helt enkelt själva övningen till voljärens insida.
Det tog en stund, men succesivt så började det fungera bättre och bättre. Tyvärr (i alla fall när det gäller detta) så är voljären lite trång. Den skulle gärna ha fått vara utan mellanvägg. Nu blev det hela tiden MYCKET nära till fåglarna. Den kaxigaste rapphönan skuttade över svansen på Milito vid några tillfällen.
Innan övningen inne i voljären så har vi nu under ett antal dagar även kört med kastade tennisbollar där Milito under språng fått stanna. Även detta har börjat gå riktigt bra. Hoppas, hoppas...
Det tog en stund, men succesivt så började det fungera bättre och bättre. Tyvärr (i alla fall när det gäller detta) så är voljären lite trång. Den skulle gärna ha fått vara utan mellanvägg. Nu blev det hela tiden MYCKET nära till fåglarna. Den kaxigaste rapphönan skuttade över svansen på Milito vid några tillfällen.
Innan övningen inne i voljären så har vi nu under ett antal dagar även kört med kastade tennisbollar där Milito under språng fått stanna. Även detta har börjat gå riktigt bra. Hoppas, hoppas...
Hallonår
Jag har redan plockat litervis med vildhallon, men det verkar just nu finnas nästan hur mycket hallon som helst.
Kommande aktiviteter i grannbyn
Lördagen den 22/8 kommer det att förekomma en del aktiviteter i grannbyn.
Kyrkloppet (6.5 km ungefär) som jogging eller prommenad med guide som berättar om Kyrkstigen, surströmmingsbuffé samt pub.
Alla är välkomna. Det brukar bli en riktigt trevlig dag/kväll!
Kyrkloppet (6.5 km ungefär) som jogging eller prommenad med guide som berättar om Kyrkstigen, surströmmingsbuffé samt pub.
Alla är välkomna. Det brukar bli en riktigt trevlig dag/kväll!
Nu blommar Hostan
Lustigt namn på en blomma - Hosta, men den blommar i alla fall!
Bytt luckor i ingångsfällorna
Min farbror kom med en uppenbar idé som jag av någon anledning aldrig tänkt på (var så förbaskat inne på nät i och med att jag spikat eländet i flera veckor). Varför inte använda plexiglas som ingångslucka? Rappisarna kan inte göra illa sig på några maskor, det är helt genomskinligt och dessutom är det plant, så det sluter mera tätt.
Sagt och gjort, lyckades snoka fram några bitar plexi som blivit över när jag tillverkade en ny vindruta till skotern för några år sedan. Syns knappt att det sitter en lucka där (och i morse hade gårdagens rappis gått in i just den fällan dessutom!).
Sagt och gjort, lyckades snoka fram några bitar plexi som blivit över när jag tillverkade en ny vindruta till skotern för några år sedan. Syns knappt att det sitter en lucka där (och i morse hade gårdagens rappis gått in i just den fällan dessutom!).
Stora kråkfällan
Nu är den andra (och krångligaste) långsidan klar. Dörr och allt. Det tog en bra stund igår kväll innan allt var på plats. Under helgen ska jag montera ihop själva botten på buren så att jag sedan kan börja på de två taksektionerna, som förutom själva ingångsstegen är vad som saknas.
Det kommer någon bild på den senare, bara för att ge en antydan till hur brutalt stor en Norsk Kråkfälla verkligen är.
Det kommer någon bild på den senare, bara för att ge en antydan till hur brutalt stor en Norsk Kråkfälla verkligen är.
Pappersälgar
Mycket sent om sider så har jag i 11 timmen inlett den mycket eftersatta träningen av älgskyttet. Jag har gjort några besök på banan i Bureå tidigare i somras, men hade då så pass otur att man vid samtliga besök hade stora problem med att få älgfiguren att röra på sig.
I torsdags hade jag dock bättre tur. Det kändes vanvettigt nervöst, dels då jag inte är någon kulskytt att tala om, och dels då det var första gången för året, dessutom första gången på den banan, första gången det skulle skjutas stå/löp (dvs att älgen börjar springa efter första skottet) och dessutom känner jag ingen av "gubbarna" på älgbanan.
Gick ganska snabbt att räkna ut hur det fungerade, och snart var jag igång med skyttet. Första serien gick bäst, men även de två följande blev godkända.
Mycket trevlig liten anläggning de har. Den enda synpunkten jag har är att det inte finns något klart och uttalat system för köhanteringen. Nu är det upp till skyttarna själva att försöka hålla koll på vem som ska skjuta. Känns lite kymigt att komma dit och försöka hitta en plats i rotationen. I mitt tycke skulle det allra bästa vara om man anmälde sig till skjutledarna, fick sitt namn noterad, och sedan blev uppropad när det var ens tur i rotationen.
Nu på lördagsmorgonen har jag varit en sväng till banan uppe i Ljusvattnet för att i lugn och ro skjuta några serier stående. Dels för träningen och dels för att jag inte hade så mycket jaktmatch-ammo kvar, så nu blir det till att ladda fler smällar.
Även idag så gick första serien riktigt bra. Sköt två serier i taget, en på vardera halvan av dubbelfiguren, innan jag markerade. Började kännas i axlarna efter några serier, och resultatet började också visa vikande tensender. Gick i alla fall skapligt även nu. På sju serier så var det bara ett skott i den sista som slank iväg. I övrigt såg det bra ut.
Fällrenoveringen
Sådärja, nu är den nya L95:an klar för utplacering. Behövdes ju bara monteras en signal och en namnskylt så var det gjort.
Den rävfälla som hämtades hem för omplacering/renovering i helgen är numera också klar att tas i bruk. Där har luckspärrarna bytts från två små läkt till ett par rejäla pinnar som sticks in genom hål i sidan på fällan. Vore ju lite synd att bli fast i fällan själv när man agnar... Dessutom har signalen justerats, en namnskylt monterats, nya anslagslister (denna gång rejäla saker i trekantskluven 45x45 istället för några fjösiga läkt) monterats och gillret justerats så att trampplattan står horisontellt inne i fällan när den gillrats.
Behövde bara flytta efter den del som är fastskruvad på bilden 7 mm visade det sig, sedan blev det bättre. Ser på bilden att det kanske skulle vara bra att sänka den någon enstaka millimeter också, så att den ligger bättre emot den del som går in i själva fällan, och fäster under trampplattan. Jag har också flyttat efter upphängsningsöglan för den ena luckan cirka 10 mm för att den inte ska slå igen av sig själv lika lätt.
Nu är det bara att städa ur och placera ut fällorna.
Ena långsidan på stora kråkfällan är nu också klar. Blev till att klyva fram ytterligare en del virke. Resterna efter de små kråkfällorna tog slut...
Den rävfälla som hämtades hem för omplacering/renovering i helgen är numera också klar att tas i bruk. Där har luckspärrarna bytts från två små läkt till ett par rejäla pinnar som sticks in genom hål i sidan på fällan. Vore ju lite synd att bli fast i fällan själv när man agnar... Dessutom har signalen justerats, en namnskylt monterats, nya anslagslister (denna gång rejäla saker i trekantskluven 45x45 istället för några fjösiga läkt) monterats och gillret justerats så att trampplattan står horisontellt inne i fällan när den gillrats.
Behövde bara flytta efter den del som är fastskruvad på bilden 7 mm visade det sig, sedan blev det bättre. Ser på bilden att det kanske skulle vara bra att sänka den någon enstaka millimeter också, så att den ligger bättre emot den del som går in i själva fällan, och fäster under trampplattan. Jag har också flyttat efter upphängsningsöglan för den ena luckan cirka 10 mm för att den inte ska slå igen av sig själv lika lätt.
Nu är det bara att städa ur och placera ut fällorna.
Ena långsidan på stora kråkfällan är nu också klar. Blev till att klyva fram ytterligare en del virke. Resterna efter de små kråkfällorna tog slut...
Nya rävfällan har anlänt!
Igår fick jag min nya rävfälla, en L95 Söderholm, levererad. Kusin Anders och jag hade beställt varsin fälla från Lycksele, och igår kväll så passade han på att hämta upp båda två.
Den ser riktigt präktig ut. En intressant konstruktion med både tramp- och betesgiller, samt förberedd för nederbörd.
Den är nästan möjlig att bära för två personer. Dock inte några längre sträckor, och inte i ojämn terräng. Nu gäller det att övertyga markägaren där jag vill placera den, men sedan ska det blir riktigt spännande att se vad den kan prestera.
Den ser riktigt präktig ut. En intressant konstruktion med både tramp- och betesgiller, samt förberedd för nederbörd.
Den är nästan möjlig att bära för två personer. Dock inte några längre sträckor, och inte i ojämn terräng. Nu gäller det att övertyga markägaren där jag vill placera den, men sedan ska det blir riktigt spännande att se vad den kan prestera.
En fin fågeltagning och en våldsam eftergång
Strax innan jag åkte iväg till skjutbanan så passade jag på att träna lite med Milito. Det blev för andra gången i rad en ganska bra fågeltagning. Han ställde en löpa, gick på kommando fram och ställde sedan fågeln på synstånd (omkring en meter skulle jag tro). På kommando så reste han sedan fågeln och stannade i förvåning kvar när den lyfte.
Stärkt av detta (samt att fågeln var tillbaka i voljären när jag kom tillbaka från skjutbanan) så passade jag på att sätta ut en till fågel på kvällen. Denna gång blev det ett bra ståndarbete, men en BRUTAL eftergång. Fick bära tillbaka honom nästan 200 meter... Pust, man blir nog stark i nyporna om det fortsätter såhär.
Kul skytteträning
Igår kväll samlades det glada gänget på banan i Bureå för en gemensam hagelövning. Vi hade lite manfall på grund av diverse resor, men blev ändå ett trevligt gäng.
Det var lite blandat med mängden övning tidigare under sommaren så vi körde en lugn kväll med min vanliga kastare. Mest enkelduvor, men även en och annan doublé krossades. Efter lite fika så busade vi till det lite och lade även till en extra skytt för att få lite "tävlingsfokus".
Var en riktigt rolig kväll. Så rolig att det efterfrågades ytterligare en träningskväll! Jag ska strax kolla hur det ser ut med bokningarna av banan kommande tisdag kväll...
Det var lite blandat med mängden övning tidigare under sommaren så vi körde en lugn kväll med min vanliga kastare. Mest enkelduvor, men även en och annan doublé krossades. Efter lite fika så busade vi till det lite och lade även till en extra skytt för att få lite "tävlingsfokus".
Var en riktigt rolig kväll. Så rolig att det efterfrågades ytterligare en träningskväll! Jag ska strax kolla hur det ser ut med bokningarna av banan kommande tisdag kväll...
Renoveringen av fällorna fortgår...
...men lite sakta just nu, det är lite andra aktiviteter som kommit emellan. Hundträning, skytteträning med mera.
Skjutning i helgen
Jag kände mig ganska nere och sliten i fredags. Såg då verkligen fram emot att få skjuta lite laddstegar i helgen för att kunna klura vidare på den alternativa rävladdningen för säsongen. Denna gång var tanken att skjuta över kronograf för att se om det skulle skilja något mellan de tre olika krutsorterna (två laddningar med ett krut och en laddning vardera med de andra krutsorterna).
Väderleksprognosen såg dock lite tveksam ut för helgen, och när det mojnade helt sent på fredagskvällen så rengjorde jag bössan och beslöt jag mig för att trots allt åka till skjutbanan i Bureå (betongbänk!) och testa om kronografen skulle klara av det begränsade ljuset.
Satt upp utrustningen (vem är det som kommit på idén att gräva en stor grop FRAMFÖR skjutvallen?) och började med ett läskskott (en försiktig laddning med Hornady FMJ 80 grain). Ingen registrering i kronografen, men jag misstänkte att jag eventuellt skjutit något för långt ovanför sensorerna. Flyttade upp kronografen något och försökte igen. 914 m/s. Ett tredje läskskott visade på 912 m/s. Utmärkt! Avvaktade några minuter för att låta pipan svalna lite innan jag började med det första skottet i den ena laddningen med VV N135. Ingen registrering. Nästa skott var från den andra N135:laddningen. Err2, dvs den första sensorn har registrerat skottet, men inte den andra. Första skottet med Varget - samma sak. Bara ena sensorn såg skottet. När sedan första skottet med Norma 202 inte registrerats alls så avbröt jag experimentet. Onödigt att slösa med skott/pipslitage när det ändå inte fungerar med ljuset.
Lite bättre kändes det dock när jag kom fram för att hämta tavelstället och såg följande lilla grupp med de tre läskskotten.
Kulhålen är 6 mm i diameter och den största "spridningen" är vertikalt, knappt 5 mm. Inte så tråkigt med en kall, rengjord, och torrdragen pipa. Tur räknas alltid, men jag ska ta och titta efter hur jag laddade de där "läskskotten". Kan vara bra att veta till toppfågeljakten. Dessutom intressant information att två av skotten låg på 914/912 meter. Kan ju vara intressant att försöka ladda för den hastigheten under kallare väderlek...
Väderleksprognosen såg dock lite tveksam ut för helgen, och när det mojnade helt sent på fredagskvällen så rengjorde jag bössan och beslöt jag mig för att trots allt åka till skjutbanan i Bureå (betongbänk!) och testa om kronografen skulle klara av det begränsade ljuset.
Satt upp utrustningen (vem är det som kommit på idén att gräva en stor grop FRAMFÖR skjutvallen?) och började med ett läskskott (en försiktig laddning med Hornady FMJ 80 grain). Ingen registrering i kronografen, men jag misstänkte att jag eventuellt skjutit något för långt ovanför sensorerna. Flyttade upp kronografen något och försökte igen. 914 m/s. Ett tredje läskskott visade på 912 m/s. Utmärkt! Avvaktade några minuter för att låta pipan svalna lite innan jag började med det första skottet i den ena laddningen med VV N135. Ingen registrering. Nästa skott var från den andra N135:laddningen. Err2, dvs den första sensorn har registrerat skottet, men inte den andra. Första skottet med Varget - samma sak. Bara ena sensorn såg skottet. När sedan första skottet med Norma 202 inte registrerats alls så avbröt jag experimentet. Onödigt att slösa med skott/pipslitage när det ändå inte fungerar med ljuset.
Lite bättre kändes det dock när jag kom fram för att hämta tavelstället och såg följande lilla grupp med de tre läskskotten.
Kulhålen är 6 mm i diameter och den största "spridningen" är vertikalt, knappt 5 mm. Inte så tråkigt med en kall, rengjord, och torrdragen pipa. Tur räknas alltid, men jag ska ta och titta efter hur jag laddade de där "läskskotten". Kan vara bra att veta till toppfågeljakten. Dessutom intressant information att två av skotten låg på 914/912 meter. Kan ju vara intressant att försöka ladda för den hastigheten under kallare väderlek...
Nytt renoveringsprojekt
Jag fick mig en rävfälla för ett tag sedan. Har ju skött den på den tidigare uppställningsplatsen två vintrar redan, men platsen är i mitt tycke något illa vald. Den stod bakom en loge, väldigt nära husen, och bara 300 meter från en annan fälla som jag sköter om redan. Kändes lite onödigt med två fällor så nära varandra, och när denna fälla kändes lättare att transportera, och dessutom inte bidragit i någon nämnvärd omfattning till fångsten (annat än någon nötskrika, en gråhund, några katter och ett par igelkottar) så passade jag igår på att transportera hem den.
Jag har några alternativa uppställningsplatser (men även ytterligare en rävfälla på ingång) så nu ska jag passa på att gå igenom fällan så att den är i bra skick innan jag placerar ut den igen. I princip är det inte mycket som behöver göra på den, jag ska justera gilleranordningen en aning, och sedan handlar det nog bara om att se till att det inte är något virke som är ruttet.
Gillret bytte jag till förra säsongen då det ursprungliga gillret var alltför svårt att utlösa. Det har fungerat bra (i och med att det klarat av att utlösa även för nötskrika), men när fällan är gillrad så ligger inte trampplattan helt vågrätt, och det ska alltså justeras nu. I övrigt är jag som sagt nöjd med gillret som fungerar genom att trampplattan sitter fast på den nedre, U-formade, stången.
När trampplattan vrids, så vrids också detta U. I och med att U:et bara är omkring en decimeter högt och trampplattan ungefär 5--6 decimeter så blir det en rejäl hävstångskraft (även om det inte behövs). När U:et viks undan så kan den vinkelformade stången (som sitter löst i en rörstump) vika sig uppåt, och då släpper den wire som håller luckorna. Känsligheten går enkelt att justera genom att skjuta in eller dra ut U:et. På bilden är gillret blockerat med en ståltråd, vilken jag använder för att enklare kunna gillra fällan.
Jag har några alternativa uppställningsplatser (men även ytterligare en rävfälla på ingång) så nu ska jag passa på att gå igenom fällan så att den är i bra skick innan jag placerar ut den igen. I princip är det inte mycket som behöver göra på den, jag ska justera gilleranordningen en aning, och sedan handlar det nog bara om att se till att det inte är något virke som är ruttet.
Gillret bytte jag till förra säsongen då det ursprungliga gillret var alltför svårt att utlösa. Det har fungerat bra (i och med att det klarat av att utlösa även för nötskrika), men när fällan är gillrad så ligger inte trampplattan helt vågrätt, och det ska alltså justeras nu. I övrigt är jag som sagt nöjd med gillret som fungerar genom att trampplattan sitter fast på den nedre, U-formade, stången.
När trampplattan vrids, så vrids också detta U. I och med att U:et bara är omkring en decimeter högt och trampplattan ungefär 5--6 decimeter så blir det en rejäl hävstångskraft (även om det inte behövs). När U:et viks undan så kan den vinkelformade stången (som sitter löst i en rörstump) vika sig uppåt, och då släpper den wire som håller luckorna. Känsligheten går enkelt att justera genom att skjuta in eller dra ut U:et. På bilden är gillret blockerat med en ståltråd, vilken jag använder för att enklare kunna gillra fällan.
Älgstol renoverad
Igår fick jag hjälp av en jaktkompis att ställa upp en älgstol jag tagit hem för renovering. Dock hade det stormat så hårt att den blåst omkull på gårdsplanen. Tur att den ändå skulle renoveras! Nu står den dock lite mer vindskyddat i avvaktan på transport ut i skogen.
Rävfällorna aktiverade
Lite sent ute i år, men till sist så är i alla fall två av mina rävfällor iordningställda för fångstsäsongen, betade och uppgillrade. Nu börjar vittjningscirkusen igen - 1 -- 2 gånger dagligen fram tills säsongen slutar nästa år...
Blev en del smärre justeringar att göra på fällorna då det visade sig att den gångna säsongens stora snöfall åstadkommit en del skador på båda fällorna. Den ena hade satt sig lite och blivit skev, den andra hade en regel under takplåten brustit på. Snabbt ordnat dock.
Blev en del smärre justeringar att göra på fällorna då det visade sig att den gångna säsongens stora snöfall åstadkommit en del skador på båda fällorna. Den ena hade satt sig lite och blivit skev, den andra hade en regel under takplåten brustit på. Snabbt ordnat dock.
Renovering av Norska kråkfällan
Jag har inte riktigt haft så mycket tid över till detta projekt under helgen, men den andra gaveln är i alla fall klar nu, och första långsidan påbörjad. Långsidorna ska ju kapas ner i höjd så att de motsvarar gavlarna (för att allt ska bli enklare att flytta och lagra). Sedan ska de tidigare utfällbara taksektionerna göras om till fasta delar som man lyfter på när taket behövs.
Det är i nuläget ganska stora bitar de där långsidorna...
De två gavlarna som står närmast släpen är drygt 1.5 meter höga och 2.70 långa... Den lilla biten som står ytterst är en av de tidigare utfällbara taksektionerna som ska göras om till fasta delar senare.
Det är i nuläget ganska stora bitar de där långsidorna...
De två gavlarna som står närmast släpen är drygt 1.5 meter höga och 2.70 långa... Den lilla biten som står ytterst är en av de tidigare utfällbara taksektionerna som ska göras om till fasta delar senare.
Putsning
Det knädjupa ogräset (som putsats en gång tidigare i sommar) fick på lördagen sig en välbehövlig trimmning. Hade lyckats få låna en 3 meter bred betesputs av en kompis i grannbyn, och tillbringade en stor del av dagen i en varm traktorhytt. Till sist så hade jag dock putsat av samtliga 6 hektar, så nu tusan ska det väl klara sig resten av "sommaren".
Mer örontaxi
Det visade sig att rapphönan som jag satte ut för att träna på hade lite problem att hitta in i voljären igen. Den valde att övernatta utomhus ytterligare en natt. Blev därför möjligt att träna vidare på samma fågel. Tyvärr råkade jag trampa upp den själv i ren klantighet. Fick i alla fall stopp på Milito efter ett 20-tal meter denna gång, så det blev betydligt mindre springande och bärande av hund denna gång.
På lördagskvällen satte jag ånyo ut en pippi. Vandrade ner över åkern mot en lämplig del (med hänsyn till vinden) och lobbade ut fågeln en liten bit. Visade sig att den var KLART flygkunnig! Den drog iväg nästan 100 meter, upp mot ett traktorägg vid grannens ladugård. Avvaktade 10--15 minuter innan Milito fick ta an fågeln. Vi lyckades tyvärr aldig hitta igen den, trots ett flertal försök. Snokade även igenom båda angränsande fälten utan resultat. Bytte till gammal-Milos, men inte ens han lyckades hitta igen fågeln.
Efter drygt 3 timmar hörde jag den locka i närheten av voljären, och fåglarna inne i voljären svarade. Jag smög ut för att kika på lite, och kunde konstatera att en rapphöna är otroligt bra på att springa. Det gick ruskigt fort när den sprang åt och fram utanför voljären. Glädjande nog satt fågeln i den yttre fällan vid voljären morgonen efteråt, så den kunde återbördas.
På söndagsaftonen satte jag ut en fågel igen, och tänkte denna gång faktiskt placera den i en lämplig tuva. Gick helt enligt plan, i alla fall tills fågeln sprang iväg 10 meter och sedan lyfte och seglade två fält bort invid en skogskant. Denna gång valde jag att inte avvakta alls, utan hämtade Milito på en gång. Fegade faktiskt ut och använde lina.
Denna gång gick allt enligt plan, vi lyckades ganska snabbt lokalisera fågeln. Blev ett stramt stånd.
Efter en liten stund fick Milito försöka att resa fågeln. Visade sig att han stått för löpan, så det blev en avance ett antal meter och sedan stånd igen mot ett dikesbuskage. När han ånyo fick chansen att resa så kom fågeln på vingarna. Är inte säker på att jag behövt linan denna gång för Milito stannade efter bara några steg på Stanna. Dock så var jag ju bara ett par meter från honom denna gång, så närheten kanske gjorde skillnaden i detta fall). Träna på!
På lördagskvällen satte jag ånyo ut en pippi. Vandrade ner över åkern mot en lämplig del (med hänsyn till vinden) och lobbade ut fågeln en liten bit. Visade sig att den var KLART flygkunnig! Den drog iväg nästan 100 meter, upp mot ett traktorägg vid grannens ladugård. Avvaktade 10--15 minuter innan Milito fick ta an fågeln. Vi lyckades tyvärr aldig hitta igen den, trots ett flertal försök. Snokade även igenom båda angränsande fälten utan resultat. Bytte till gammal-Milos, men inte ens han lyckades hitta igen fågeln.
Efter drygt 3 timmar hörde jag den locka i närheten av voljären, och fåglarna inne i voljären svarade. Jag smög ut för att kika på lite, och kunde konstatera att en rapphöna är otroligt bra på att springa. Det gick ruskigt fort när den sprang åt och fram utanför voljären. Glädjande nog satt fågeln i den yttre fällan vid voljären morgonen efteråt, så den kunde återbördas.
På söndagsaftonen satte jag ut en fågel igen, och tänkte denna gång faktiskt placera den i en lämplig tuva. Gick helt enligt plan, i alla fall tills fågeln sprang iväg 10 meter och sedan lyfte och seglade två fält bort invid en skogskant. Denna gång valde jag att inte avvakta alls, utan hämtade Milito på en gång. Fegade faktiskt ut och använde lina.
Denna gång gick allt enligt plan, vi lyckades ganska snabbt lokalisera fågeln. Blev ett stramt stånd.
Efter en liten stund fick Milito försöka att resa fågeln. Visade sig att han stått för löpan, så det blev en avance ett antal meter och sedan stånd igen mot ett dikesbuskage. När han ånyo fick chansen att resa så kom fågeln på vingarna. Är inte säker på att jag behövt linan denna gång för Milito stannade efter bara några steg på Stanna. Dock så var jag ju bara ett par meter från honom denna gång, så närheten kanske gjorde skillnaden i detta fall). Träna på!
Full pott i fällan redan första morgonen
Jag placerade under gårdagskvällen ut en Trolle-Ljungbyfälla för att försöka fånga några av alla de skator som terroriserar byn. Vid läggdags var lockfågeln fortfarande ensam, men i morse såg det mycket bra ut. En prydlig doublé redan första morgonen!
Har nu bytt ut lockfågeln, och ska försöka ytterligare någon dag.
Har nu bytt ut lockfågeln, och ska försöka ytterligare någon dag.
Första passet med rapphönsen - mycket motion!
Vanvettigt nervöst inför första passet med rapphöns. Det har ju gnuggats stadga och stoppkommando under sommaren. Tycker själv att det fungerat allt bättre, och på längre och längre avstånd numera. Även stopp när Milito är på väg ifrån mig fungerar väl. Har jag tyckt i alla fall...
Levande fågel på vingarna, det är en RIKTIG störning det. Precis som Fredrik sa upprepade gånger på kursen i våras...
Tog ut en fågel (kom i alla fall ihåg att skaffa en håv!) och gick ut på åkern. Valde en sida som skulle fungera bra med tanke på vinden. Lobbade ut rappisen som tog till vingarna och slog ett 20-tal meter bort. Ruskigt högt ogräs dock, vilket jag senare började fundera på om det egentligen var så optimalt. Vittringen kanske inte sprider sig så bra.
Avvaktade en kvart och tog sedan med Milito på fältet hitom, så att han skulle få rätt vind, och hinna söka lite innan vi kom fram till det "heta" området.
Till sist såg jag att han saktade in söket och stannade till. Jag började då försiktigt försöka ta mig närmare honom från sidan. Han stod med nosen ner mot marken, så jag misstänkte att rapphönan låg nära. När han sedan flyttade fram ena tassen lyfte fågeln. Eftergång! Stoppkommandot var helt plötsligt som bortblåst!
Blev en löprunda för husse, men till sist stannade syndaren (jag trodde nästan att han skulle lyckas skicka iväg rapphönan ändå upp till fjällen direkt) och kunde återbringas till brottsplatsen.
Det var väl förstås inte helt oväntat att det skulle bli cirkus i samband med de första fågeltagningarna, men det är ju klart att man närde en naiv dröm att det skulle funka hyggligt från start. Tur vi har egna fåglar att träna med!
Levande fågel på vingarna, det är en RIKTIG störning det. Precis som Fredrik sa upprepade gånger på kursen i våras...
Tog ut en fågel (kom i alla fall ihåg att skaffa en håv!) och gick ut på åkern. Valde en sida som skulle fungera bra med tanke på vinden. Lobbade ut rappisen som tog till vingarna och slog ett 20-tal meter bort. Ruskigt högt ogräs dock, vilket jag senare började fundera på om det egentligen var så optimalt. Vittringen kanske inte sprider sig så bra.
Avvaktade en kvart och tog sedan med Milito på fältet hitom, så att han skulle få rätt vind, och hinna söka lite innan vi kom fram till det "heta" området.
Till sist såg jag att han saktade in söket och stannade till. Jag började då försiktigt försöka ta mig närmare honom från sidan. Han stod med nosen ner mot marken, så jag misstänkte att rapphönan låg nära. När han sedan flyttade fram ena tassen lyfte fågeln. Eftergång! Stoppkommandot var helt plötsligt som bortblåst!
Blev en löprunda för husse, men till sist stannade syndaren (jag trodde nästan att han skulle lyckas skicka iväg rapphönan ändå upp till fjällen direkt) och kunde återbringas till brottsplatsen.
Det var väl förstås inte helt oväntat att det skulle bli cirkus i samband med de första fågeltagningarna, men det är ju klart att man närde en naiv dröm att det skulle funka hyggligt från start. Tur vi har egna fåglar att träna med!
Norska kråkfällan - renoveringen inledd
Nu är den första av de minsta delarna renoverad - ena gaveln.
Denna "lilla" sektion är 1.5 meter hög och 2.5 lång. Långsidorna är en meter längre, och ursprungligen 2.5 höga, vilket blir ganska otympligt att transportera. Jag kommer att göra en modifiering så att fällan behåller sina godkända dimensioner, men får sektioner som är lättare att flytta.
Denna "lilla" sektion är 1.5 meter hög och 2.5 lång. Långsidorna är en meter längre, och ursprungligen 2.5 höga, vilket blir ganska otympligt att transportera. Jag kommer att göra en modifiering så att fällan behåller sina godkända dimensioner, men får sektioner som är lättare att flytta.
Ingångsfällorna på plats
Monterade båda ingångsfällorna igår afton. Satte en liten lucka på utsidan så att det ska vara möjligt att blockera ingången helt.
På insidan är själva fällan, en låda med nätgolv/-tak. Hmmm... undra om det borde ha varit nät på sidorna också? Kanske får se till att göra en liten modifiering framöver.
På insidan är själva fällan, en låda med nätgolv/-tak. Hmmm... undra om det borde ha varit nät på sidorna också? Kanske får se till att göra en liten modifiering framöver.
Bockjakten kunde ha varit klar nu
Tidigt i går morse såg jag ju en trevlig mellanstor bock under rävvak. Fick möjlighet att studera honom i kikaren.
På kvällen gjorde jag ett förnyat försök med rävarna. Jag smög ut ett tag före solnedgången, och stannade ute tills skjutljuset försvunnit.
Just i solnedgången så kom det en råbock som jag uppskattade som större än den jag sett på morgonen. Den travade förbi på uppskattningsvis 150--180 meters håll. Stannade till några gånger på åkern och kollade läget. Mycket trevligt att studera i kikaren. Om morgonens bock kanske låg på max 4 pinnar så var nog detta hellre en 6-pinnars. När läget verkade vara under kontroll så fortsatte han lugnt in i skogen på min vänstra sida.
Efter ungefär en halvtimme så kom det en bock ut ur skogen till vänster också. Visade sig vara samma bock igen, nu på väg tillbaka över åkern upp mot landsvägen. Denna gång kom han rejält mycket närmare, och betydligt långsammare. Han stannade nog till 4--6 gånger innan han tagit sig över åkern jag satt på. Betade några strån här och där, och tittade emellanåt lite runt omkring sig. Som närmast hade jag honom stillastående med bredsida på 87 meter (avståndsmätare!). Gissa om det kändes retsamt att sitta på rävvak. Det känns ganska sannolikt att om kalendern hade visat på den 16/8 så att råbock hade varit lovligt då hade min bockjakt varit snabbt avslutad...
När han puttrat över åkern så kom han in bakom en rad med traktorägg och där verkade han parkera sig. Det började bröla och frusta. Jag passade då på att ta fram mobilen för att försöka spela in ljuden, och kanske fånga honom på bild om han visade sig igen, men tyvärr så lyckades ingendera. Lite för mörkt för mobilkameran. Sparade i alla fall en snutt mot slutet av filmen, för att minnas hur retsamt det var.
Den STORA kråkfällan hämtad
Jag har ju fått en förfrågan angående att låna ut min stora Norska Kråkfälla, som jag ställde upp för många år sedan. Har dock sedan 2--3 tre år tillbaka haft den isärtagen och lutad mot ett träd i skogen, så jag beslöt mig (klokt val visade det sig) för att först hämta hem den och rusta upp den lite.
Igår fick jag hjälp av Markus att få lös den ur vegetationen och lägga upp de 5 delarna på traktorsläpen. Nu är den i alla fall hemma till sist.
Ett visst renoveringsbehov föreligger, den har tagit rejält med stryk sedan jag använde den senast.
Igår fick jag hjälp av Markus att få lös den ur vegetationen och lägga upp de 5 delarna på traktorsläpen. Nu är den i alla fall hemma till sist.
Ett visst renoveringsbehov föreligger, den har tagit rejält med stryk sedan jag använde den senast.
Gräsmattan ÄNTLIGEN trimmad
Gissa om gräsmattan blivit eftersatt den senaste tiden. Regn och rusk, och dessutom annat att göra när det väl funnits en liten stund att sitta på klipparen.
Igår blev det dock till sist av, inspirerad av arrendatorn som slog och bollade ett antal hektar i närheten. Nästan så att jag skulle ha bett honom komma tillbaka och rulla en boll av det jag fick ihop, tror nästan det skulle ha räckt till en faktiskt.
Igår blev det dock till sist av, inspirerad av arrendatorn som slog och bollade ett antal hektar i närheten. Nästan så att jag skulle ha bett honom komma tillbaka och rulla en boll av det jag fick ihop, tror nästan det skulle ha räckt till en faktiskt.
In i dimman!
Igår slog arrendatorn några lägdor i kanten av byn. Jag har väntat på detta tillfälle (vilket han vetat om, så han har faktiskt hållit mig väl uppdaterat angående körschemat för denna andra skörd, klart schysst gjort!) för att sätta mig och vaka lite utifall att någon räv skulle ta tillfället i akt och söka lite föda på den nyslagna åkern.
Jag hade ursprungligen tänkt sitta sent på kvällen, men det visade sig att man råkat ut för ett litet maskinhaveri, så strängläggningen och själva "bollningen" senarelades så pass att man fortfarande höll på att stränglägga när jag sent om sider kröp till kojs.
Istället vaknade jag brutalt tidigt av en pipande väckarklocka. Lite nedslående väderstatus tyvärr - DIMMA! Men när jag ändå kravlat mig upp och alla prylar (utom bössan) redan låg framlagda så kändes det synd att inte testa trots allt. Hoppade i jaktkläderna och hämtade bössan ur vapenskåpet. Drog sedan ner på åkern och sökte position med den blivande morgonsolen i ryggen, bekvämt sittande på marken, med ett "traktorägg" som ryggstöd.
Efter någon stund så visade det sig att beslutet trots allt var riktigt korrekt, för dimman började lätta där jag satt. Efterhand så blev det en riktigt underbar morgon, med en ytterst svag vindfläkt som sakta förflyttade dimslöjorna och en klarblå himmel. UNDERBART! Tror dessutom att jag bara såg två myggor på hela morgonen, vilket var skönt då jag struntat i att ta med något myggmedel.
Ingen räv visade sig tyvärr på hela morgonen, men efter någon timme, vid 5-tiden gissar jag, så kom det istället en liten råbock travande förbi där jag satt. Alltför långt håll för ett skott på löpande djur (om det nu hade varit jakttid för bock förstås), men jag fick i alla fall sitta och titta på honom. Han stannade till ett 20-tal meter före skogskanten invid foderborden och då hade det varit en klar skottchans givet att vi befunnit oss 11 dagar längre fram i kalendern. Efter en liten stund travade han vidare in i skogen och försvann. En prydlig liten 4-taggare såg det ut som. Inte speciellt stor i kroppen, men i alla fall den första bocken som studerats genom kikarsiktet!
Satt och njöt av denna upplevelse en god stund samtidigt som jag fortsatte att spana efter någon räv. Fåglarna började så smått vakna till liv, och själv tyckte jag livet var ganska gott att leva just då.
Med träsmak i baken och domnade ben i kombination med den brutala uppstigningstiden så var det kanske inte någon skön upplevelse rent kroppsligt, men rent själsligt gick det inte av för hackor minsann. Gäller att komma ihåg dessa stunder när vardagen i övrigt känns jobbig!
Jag hade ursprungligen tänkt sitta sent på kvällen, men det visade sig att man råkat ut för ett litet maskinhaveri, så strängläggningen och själva "bollningen" senarelades så pass att man fortfarande höll på att stränglägga när jag sent om sider kröp till kojs.
Istället vaknade jag brutalt tidigt av en pipande väckarklocka. Lite nedslående väderstatus tyvärr - DIMMA! Men när jag ändå kravlat mig upp och alla prylar (utom bössan) redan låg framlagda så kändes det synd att inte testa trots allt. Hoppade i jaktkläderna och hämtade bössan ur vapenskåpet. Drog sedan ner på åkern och sökte position med den blivande morgonsolen i ryggen, bekvämt sittande på marken, med ett "traktorägg" som ryggstöd.
Efter någon stund så visade det sig att beslutet trots allt var riktigt korrekt, för dimman började lätta där jag satt. Efterhand så blev det en riktigt underbar morgon, med en ytterst svag vindfläkt som sakta förflyttade dimslöjorna och en klarblå himmel. UNDERBART! Tror dessutom att jag bara såg två myggor på hela morgonen, vilket var skönt då jag struntat i att ta med något myggmedel.
Ingen räv visade sig tyvärr på hela morgonen, men efter någon timme, vid 5-tiden gissar jag, så kom det istället en liten råbock travande förbi där jag satt. Alltför långt håll för ett skott på löpande djur (om det nu hade varit jakttid för bock förstås), men jag fick i alla fall sitta och titta på honom. Han stannade till ett 20-tal meter före skogskanten invid foderborden och då hade det varit en klar skottchans givet att vi befunnit oss 11 dagar längre fram i kalendern. Efter en liten stund travade han vidare in i skogen och försvann. En prydlig liten 4-taggare såg det ut som. Inte speciellt stor i kroppen, men i alla fall den första bocken som studerats genom kikarsiktet!
Satt och njöt av denna upplevelse en god stund samtidigt som jag fortsatte att spana efter någon räv. Fåglarna började så smått vakna till liv, och själv tyckte jag livet var ganska gott att leva just då.
Med träsmak i baken och domnade ben i kombination med den brutala uppstigningstiden så var det kanske inte någon skön upplevelse rent kroppsligt, men rent själsligt gick det inte av för hackor minsann. Gäller att komma ihåg dessa stunder när vardagen i övrigt känns jobbig!
Kråkfällorna klara!
Nu är till sist samtliga små Trolle-Ljungbyfällor klara! Klart roligt att "masstillverka" dem, men ändå skönt att det är över för denna gång. Sex stycken blev det i den här omgången. Nu finns dock kapmallen noterad för framtida behov. Modellfällan och tillhörande kapmall har nu stoppats undan i avvaktan på att den ska hämtas upp av ägaren.
Roligt att fler fått blodad tand på fångst av skata/kråka också. Det ska bli mycket spännande att höra rapporter angående hur det går med fångsten. Dock är det ju tämligen svårt att lyckas med det just nu, då tillgången på mat är så god. Lättare på våren då det är lite mer besvärligt för fåglarna att finna annan mat.
Jag håller tummarna, Fredrik i grannbyn fick sig i alla fall en skata igår, men inte i en av de nytillverkade fällorna utan i en som han lånat av mig tidigare.
Roligt att fler fått blodad tand på fångst av skata/kråka också. Det ska bli mycket spännande att höra rapporter angående hur det går med fångsten. Dock är det ju tämligen svårt att lyckas med det just nu, då tillgången på mat är så god. Lättare på våren då det är lite mer besvärligt för fåglarna att finna annan mat.
Jag håller tummarna, Fredrik i grannbyn fick sig i alla fall en skata igår, men inte i en av de nytillverkade fällorna utan i en som han lånat av mig tidigare.
Helgens andra skjutning
Hade ju förberett en stege med Vihtavuori N135 som skulle skjutas också. När vinden avtog på söndagskvällen så kändes det perfekt att klara av även detta.
Efter leveransen av kråkfällorna så passade jag på att runda förbi långbanan i Bureå. Har aldrig varit där och skjutit tidigare (bara lerduvor, men det är en annan bana i närheten) så det blev en trevlig överraskning att hitta --- en skjutbänk i BETONG! Gissa om det är en dröm, för det är stadigt så det förslår. Lite knepig utformning bara, ganska ont om plats för bössan på den smala kanten eftersom bordet är utgröpt så att skytten ska sitta i mitten (istället för ett avsmalnande bord där skytten sitter på sidan av bordet). Bordet står på högerkanten av skjutvallen, och efter att jag flyttat mitt tavelställ längst till vänster på vallen så blev det bättre.
Började pluppa iväg skotten ett efter ett (med några minuters mellanrum). Var lite stressad över att solnedgången så sakterliga närmade sig och en lätt dimma smög in på banan allt närmare mig.
Mot slutet så fick jag till och med dra igång belysningen i kikaren för att vara lättare kunna se var jag siktade, men sammantaget så gick det ganska skapligt ändå.
Sammantaget på helgens skjutningar så är det väl inga exceptionella grupper som presterats, men dock är allt skjutet under dåliga ljusförhållanden, med kikarbelysning igång.
Finns några intressanta "noder" att labba vidare på, såväl med Norma 202 som med Vihtavuori (och även Varget).
Ska ta en liten funderare innan jag testar vidare. Norma är lättast att få tag på, ger enligt laddtabellerna högsta farten (bra i en varmintladdning) men smutsar ner mest i pipan i mitt tycke.
Vihtavuori skjuter ganska jämnt med många laddvikter, är lite svårare att få tag på än Norma (och man hittar det inte i de lokala butikerna, utan måste upp till Piteå), men smutsar ner minst i pipan.
Varget anses vara mindre känsligt för temperaturförändringar (bra om man vill ha samma laddning både under sommar, höst och vinter). Lite knepigt att få tag på, men finns oftast uppe i Piteå.
Efter leveransen av kråkfällorna så passade jag på att runda förbi långbanan i Bureå. Har aldrig varit där och skjutit tidigare (bara lerduvor, men det är en annan bana i närheten) så det blev en trevlig överraskning att hitta --- en skjutbänk i BETONG! Gissa om det är en dröm, för det är stadigt så det förslår. Lite knepig utformning bara, ganska ont om plats för bössan på den smala kanten eftersom bordet är utgröpt så att skytten ska sitta i mitten (istället för ett avsmalnande bord där skytten sitter på sidan av bordet). Bordet står på högerkanten av skjutvallen, och efter att jag flyttat mitt tavelställ längst till vänster på vallen så blev det bättre.
Började pluppa iväg skotten ett efter ett (med några minuters mellanrum). Var lite stressad över att solnedgången så sakterliga närmade sig och en lätt dimma smög in på banan allt närmare mig.
Mot slutet så fick jag till och med dra igång belysningen i kikaren för att vara lättare kunna se var jag siktade, men sammantaget så gick det ganska skapligt ändå.
Sammantaget på helgens skjutningar så är det väl inga exceptionella grupper som presterats, men dock är allt skjutet under dåliga ljusförhållanden, med kikarbelysning igång.
Finns några intressanta "noder" att labba vidare på, såväl med Norma 202 som med Vihtavuori (och även Varget).
Ska ta en liten funderare innan jag testar vidare. Norma är lättast att få tag på, ger enligt laddtabellerna högsta farten (bra i en varmintladdning) men smutsar ner mest i pipan i mitt tycke.
Vihtavuori skjuter ganska jämnt med många laddvikter, är lite svårare att få tag på än Norma (och man hittar det inte i de lokala butikerna, utan måste upp till Piteå), men smutsar ner minst i pipan.
Varget anses vara mindre känsligt för temperaturförändringar (bra om man vill ha samma laddning både under sommar, höst och vinter). Lite knepigt att få tag på, men finns oftast uppe i Piteå.
Leverans av fällor samt middag
Vilket underbart sätt att få leverera ett par kråkfällor på.
Blev bjuden på en söndagsmiddag "i all enkelhet". Färskpotatismos, hemgjorda lövbiffar på gårdsslaktad kalv, bearniasesås (hemgjord!), sallad med melon och till efterrätt en kanongod paj med blåbär, lemon curd och marängtäcke.
Sammantaget med det underbara sällskapet och en fin sommarkväll så blev det en underbar upplevelse.
Blev bjuden på en söndagsmiddag "i all enkelhet". Färskpotatismos, hemgjorda lövbiffar på gårdsslaktad kalv, bearniasesås (hemgjord!), sallad med melon och till efterrätt en kanongod paj med blåbär, lemon curd och marängtäcke.
Sammantaget med det underbara sällskapet och en fin sommarkväll så blev det en underbar upplevelse.
Nätningen av kråkfällorna påbörjad
Söndagen veks till nätning av fällorna samt inskaffning av ytterligare material (gångjärn och mer stängselkrampor).
Tog inte oväntat en bra stund att köra åt och fram till Skellefteå för att få tag på det saknade materialet, men de befintliga stängselkrampor visade sig bara räcka till drygt en fälla. Ville så gärna få klart två som skulle till ett par mycket goda vänner (blev dessutom lovad middag om jag kom förbi...)
Även tillverkningen av giller och luckspärrar visade sig ta lite tid, men till sist så var dock två av fällorna helt klara för leverans.
Tycker faktiskt själv att de ser riktigt rekorderliga ut.
Tog inte oväntat en bra stund att köra åt och fram till Skellefteå för att få tag på det saknade materialet, men de befintliga stängselkrampor visade sig bara räcka till drygt en fälla. Ville så gärna få klart två som skulle till ett par mycket goda vänner (blev dessutom lovad middag om jag kom förbi...)
Även tillverkningen av giller och luckspärrar visade sig ta lite tid, men till sist så var dock två av fällorna helt klara för leverans.
Tycker faktiskt själv att de ser riktigt rekorderliga ut.
Helgens första skjutning
Inför rävjakten kände jag suget att försöka pyssla fram en alternativ rävladdning. Hade förberett två laddstegar med olika krut (ska testa tre totalt) och efter allt klyvande av virke på fredagskvällen så kände jag mig "värd" att få skjuta lite.
Drog upp till skjutbanan på "Rislandet" framemot skymningen (mulet med ett lätt duggregn hängande i luften).
Bra vindförutsättningar, men succesivt ganska svagt ljus. Lyckades i alla fall trotsa myggen och få till två OCW-serier med de olika kruten (skönt att få skjuta båda i samma vind). Samma kula, kulisättningsdjup och tändhatt i samtliga laddningar.
Sköt först en stege med Hodgdon Varget som gick sisådär.
Fortsatte därefter med Norma 202. Såg något bättre ut än med Varget. Det var ganska trevligt att komma fram till tavlan i duggregnet och se följande (speciellt #4, längst upp till höger):
En mer detaljerad bild:
Väl hemkommen förberedde jag raskt (?) en omgång med det tredje krutet som ska testas (Vihtavuori N135). Sedan till sängs...
Drog upp till skjutbanan på "Rislandet" framemot skymningen (mulet med ett lätt duggregn hängande i luften).
Bra vindförutsättningar, men succesivt ganska svagt ljus. Lyckades i alla fall trotsa myggen och få till två OCW-serier med de olika kruten (skönt att få skjuta båda i samma vind). Samma kula, kulisättningsdjup och tändhatt i samtliga laddningar.
Sköt först en stege med Hodgdon Varget som gick sisådär.
Fortsatte därefter med Norma 202. Såg något bättre ut än med Varget. Det var ganska trevligt att komma fram till tavlan i duggregnet och se följande (speciellt #4, längst upp till höger):
En mer detaljerad bild:
Väl hemkommen förberedde jag raskt (?) en omgång med det tredje krutet som ska testas (Vihtavuori N135). Sedan till sängs...
Fällvirket kapat och stommarna till fällorna spikade
När all flyttning var avklarad på lördagen fick jag äntligen dra igång kapsågen och börja hacka upp virket till kråkfällorna.
Tog några timmar även detta moment, men till sist fanns en rejäl trave med diverse pinnar. Började direkt spika ihop dem. Gick riktigt geschwind när man gör samma moment på ett antal fällor i rad.
Efter några timmar så var stommarna till samtliga sex fällor klara för montering av nät.
Tog några timmar även detta moment, men till sist fanns en rejäl trave med diverse pinnar. Började direkt spika ihop dem. Gick riktigt geschwind när man gör samma moment på ett antal fällor i rad.
Efter några timmar så var stommarna till samtliga sex fällor klara för montering av nät.
AB Ring så flyttar vi...
Lördagen var egentligen vikt åt att kapa fällvirket och spika ihop stommarna/luckorna, men inte oväntat dök det upp ett och annat annat under dagen.
Inledde med att justera in gersågen för att få ett så vinkelrätt snitt som möjligt, vilket ju onekligen förenklar ihopspikningen...
Kom inte längre förrän en jaktkompis ringde och ville ha lite hjälp att montera ett benstöd. Sagt och gjort, han var snart på plats och vi drog fast fästet. Visade sig dock att rembygelfästet inte satt som det skulle, skruven hade dragit runt och förstört träet, så det blev till att bygga plugga igen det gamla hålet och borra om det. Sedan satt rembygelfästet stadigt och detsamma gäller numera också för benstödsfästet! Han blev nöjd.
Som vi höll på med detta så kom en stuggranne och undrade om jag kunde hjälpa till (med traktorn förstås) att flytta en lekstuga. Fine, så snart vi är klara med benstödet så...
Lyckades försiktigt lyfta upp den lilla stugan och få under några rullar och därefter var det tämligen enkelt att dra ut den så att det gick få tag på den med lastgafflarna.
Bar sedan iväg den (med följebil) en kilometer till den nya uppställningsplatsen. När den väl var på plats visade det sig finnas en badtunna som också var i behov av en omlokalisering. Dock gick det tämligen snabbt.
Inledde med att justera in gersågen för att få ett så vinkelrätt snitt som möjligt, vilket ju onekligen förenklar ihopspikningen...
Kom inte längre förrän en jaktkompis ringde och ville ha lite hjälp att montera ett benstöd. Sagt och gjort, han var snart på plats och vi drog fast fästet. Visade sig dock att rembygelfästet inte satt som det skulle, skruven hade dragit runt och förstört träet, så det blev till att bygga plugga igen det gamla hålet och borra om det. Sedan satt rembygelfästet stadigt och detsamma gäller numera också för benstödsfästet! Han blev nöjd.
Som vi höll på med detta så kom en stuggranne och undrade om jag kunde hjälpa till (med traktorn förstås) att flytta en lekstuga. Fine, så snart vi är klara med benstödet så...
Lyckades försiktigt lyfta upp den lilla stugan och få under några rullar och därefter var det tämligen enkelt att dra ut den så att det gick få tag på den med lastgafflarna.
Bar sedan iväg den (med följebil) en kilometer till den nya uppställningsplatsen. När den väl var på plats visade det sig finnas en badtunna som också var i behov av en omlokalisering. Dock gick det tämligen snabbt.
Påbörjat jobbet med kråkfällorna
I fredags påbörjade jag jobbet med de kråkfällor av modell L84 (Trolle-Ljungby) som ska byggas. Tog några timmar, men till sist var virket kluvet och klart för kapning.
Andra ingångsfällan klar
Nu är båda ingångsfällorna till voljären klara. Ska bara monteras vid tillfälle.
