Hairfoot - En bloggande Burträskare

För någon tid sedan blev jag uppringd av en "granne" i grannbyn. Han hade hittat några rejäla spår på gården.

 

Tyvärr blev bilderna väldigt suddiga och spårstämplarna fyllda med skräp, men spårstämplarna är dryga 12 cm breda och minst lika långa, med fyra tår. Rejäla tassar minst sagt.

Jag fick nyligen möjligheten att testa på lite skytte på långa håll. Tidigare har ju erfarenheterna bara omfattat 300-meterbanans bakersta skjutvall, men under denna kurs inleddes skyttet (efter "uppdukning" av stålmålen och en liten grundgenomgång) med skytte på 450--490 meters håll.

 

Ovanstående är resultatet av första skjutomgångens andra mål, en 30x30 cm stålplåt som beskjutits från just över 450 meter. Undertecknad lyckades trä in båda sina skott!

 

Redan knappa 500 meter börjar vara lååååångt bort, just bortom det gula stråket mitt på skjutbanan. Dagens andra skjutomgång genomfördes från cirka 660 meter och den tredje från 790. Dock räckte min kikares justering inte till mer än 600 meter, så därefter blev det till att hålla upp rejält. Inte helt lätt, men när jag fick testa instruktörens egen bössa gick det genast bättre!

 

 

 

 

 

Några kompisar bjöd in mig på lite midsommarfirande på själva midsommardagen - vi tänkte käka korv och bröd.

 

Dock med en lite intressant hake, vi gjorde korven själva, korvbröden var hembakta, liksom matbrödet. Behöver jag säga att lingonketchupen också var hemgjord?

 

 

Korvfjälstren och senapen var dock köpta, vi får försöka bättra oss till en annan gång...

 

;-)

 

Det blev älgkorv med vitlök och chili, älgkorv med chili och vitlök, tjäderkorv, brandslag och sedan någon mildare korv också.

Trots att det inte hänt något speciellt på bloggen så fortskrider livet. Dock inte längre i någon stilla lunk, tvärtom är det sedan någon tid tillbaka fanatiskt fullt upp. Skulle nu i kväll försöka hitta en ledig dag för ett kurstillfälle, men isåg att det i princip är bokat något de flesta dagar/kväller fram till en bit in i augusti, och då är det ju inte långt kvar till semestern och jakten! Den där skottsekunden som inträffade nyss nyttjades definitivt till fullo. Fler sådana tack... Gärna någon skottmånad också om det går bra.

 

Det tränas en del hund, tyvärr inte i tillräcklig omfattning och inte tillräckligt mycket eftersöksgrenar som det känns. Jag har som mål att i första hand få ekipaget genom eftersöksgrenarna i ÖKL, då är det i alla fall klart för start på eventuella jaktprov till hösten. Tänk dock om vi också kunde lyckas klara av EKL-klassens prov...

 

Det kursas lite också, till exempel i viltspår, men det känns mest som en social träning för Milito, då det mest PRATAS viltspår. Ännu så länge har det minsann inte varit någon direkt praktik. Kanske tur det, för tiden har inte räckt till för vilspårsträning.

 

Det skjuts en del lerduvor. Tack och lov för detta andhål i tillvaron, annars vete tusan hur man skulle klara av att varva ner. För tillfället övar jag med maximal trångborrning, lättaste möjliga övningsladdning och utgår förstås från säkrat vapen. Bör förhoppningsvis bara bli enklare framåt hösten när choken öppnas en del och laddningarna blir tyngre.

 

Det tränas tillsammans med andra och andras hundar också. Det är här jag stundom känt att det tagits de största kliven. Milito har succesivt blivit bättre och bättre på att arbeta i närheten av andra hundar (löptikar undantagna) och även på att kunna sitta/ligga och titta på när andra hundar arbetar. Den största aha-upplevelsen var nog en vattenträning där jag i ett moment stod och lobbade iväg dummies och det satt sammanlagt tre hanhundar lösa för sig själva (varav Milito var en) och tittade på när en fjärde hund fick arbeta. Vi följde upp med att jag hade Milito liggande själv ett 10-tal meter bakom mig när jag kastade och skjöt för att de andra hundarna skulle få göra en fullängdsapport. Fantastisk känsla!

 

Fasankycklingar har det kläckts fram ett antal av. Vi får se hur det går, de kom in i någon slags gräshoppsfas och lyckades rymma ur hagen med värmelamporna. Inte tillräckligt smarta för att ta sig tillbaka när det blev kallt dock.

 

På jobbfronten har arbetslägenheten nu avvecklats och arbetet bedrivs istället hemifrån. Går riktigt bra ännu så länge, men det har varit en faslig massa pyssel att flytta ut, städa och sedan få rull på hemmakontoret.

 

På något konstigt vis har jag lyckats bli intrasslad i ett antal styrelser och klubbar/föreningar. Senast nu i helgen blev det ytterligare ett sekreterareuppdrag, och denna gång är det en hel del uppstartsjobb för att få styrsel och koll.

 

Det har gjorts (i samband med ett annat styrelseuppdrag) ett antal arbetsdagar på en skjutbana, som numera börjar se rejält mycket bra ut!

 

Senaste månaden har jag äntligen så smått börjat kunna komma igång med lite fysiskt träning också efter knäoperationen. Lyckades till sist jogga en liten runda 29 av 30 dagar under juni. Efter lite inledande knäsmärta så gick det succesivt bättre och bättre.

 

Senaste tidens häftigaste upplevelse måste utan tvekan ha varit kursen i långhållsskytte. VIlken känsla att efter en del tipsande och trixande med teknik och annat kunna träffa en plåtbit på dryga 600 meter. Där tog det dock stopp eftersom kikaresiktet inte gick justera mer. Med instruktörens bössa var det dock inte några större problem att trä in några skott på 790 meters håll.

 

Årets upplevelse hittills var i alla fall utan tvekan jaktresan till Kanada. WOW!

 

Varit daghusse åt grannens valp i tre veckor också. Man skulle behöva ögon i nacken när de inte riktigt är rumsrena förstås, men numera går det alldeles utmärkt att klippa eller fila klorna på den i alla fall.

 

Måla de två sista sidorna på huset hade jag förstås tänkt göra nu i vår också, men tack och lov att det regnat så mycket för det hade nog aldrig funnits tid till det i år. Får hoppas på nästa vår istället.

 

Hoppas det på något vis börjar lätta lite i kalendern framöver, det finns betydligt fler saker som skulle behöva hinnas med innan jakten börjar!