Hairfoot - En bloggande Burträskare

Har genom åren råkat ut för både det ena och andra som sidofångst i rävfällorna, kråkor, skator, nötskrikor, katter, hundar och framförallt igelkottar.

Morgonens hyresgäst var dock en ny erfarenhet. Skidade fram till fällan och noterade glatt färska rävspår ute på det intillliggande fältet. Dock även mycket av andra spår.

Närmast fällan var det ganska vältrampat.



Inte precis rävspår det där! När jag klev fram och började glänta på takluckan hördes det nästan som om en liten ponny stod och stampade inne i fällan. Det blev alltså till att släppa ut - ett rådjur!



Det var en smula besvärligt att försöka hålla kameran och samtidigt öppna den tunga fångstluckan, så det blev förstås ingen bild på det bortflyende rådjuret.

Har ju som tidigare nämnts ute några rävsnaror. Efter måndagens lustiga väder med kraftiga temperaturväxlingar, snöfall och blåst så fanns det små förhoppningar att de spår som snarorna låg i fortfarande skulle synas tillräckligt för att det skulle vara värt att låta snarorna ligga ytterligare.

Visade sig dock glädjande nog att det såg skapligt ut inne i själva skogen. Den första snaran som lades för en dryg vecka sedan såg förstås sämst ut. Utan hjälp av pannlampan gick det inte alls urskilja de gamla spåren, men i skarpt ljus kunde de precis urskiljas. Då övriga snaror såg bättre ut fick även denna snara ligga, utifall.

I morse visade det sig ha varit både klokt och oklokt. En räv hade korsat skidspåret utan att tveka, och följt det gamla spåret nästan exakt. Inget vingel i sidled, ingen ändrad steglängt, utan rakt och bestämt.



I andra spårstämpeln ovanför skuggan av telefonen syns själva snarwiren!

Räven har inte ens väjt för den grop som skapats av nedfallande snö ur träden. Normalt när man lägger ut snarorna så försöker man ju sopa igen spåren efter sig själv så att det absolut ska se helt orört ut de närmaste metrarna, men denna räv har alltså inte brytt sig det minsta utan klivit i kanten på gropen efter snöfallet.

Tyvärr (för mig i alla fall) så har den klivit ungefär en tassbredd på sidan av de gamla översnöade spårstämplarna, men med exakt samma steglängd. Små marginaler, men i och med att det rasat snö precis ovanpå själva snaran så spelade knappast någon roll var räven klev, snön torde ha burit räven ändå.

Så nära kan det vara, men det visar ju ännu en gång på att det inte behövs mycket till synliga spår för att en räv ska använda dem igen.

Just nu händer inte mycket. Håller på att testa material och packa inför Kanada-semestern, och i övrigt tillbringas tiden mest med att vittja rävsnaror, arbeta, och skotta snö.

Skönt att det blev så rejält kallt i alla fall, då gick det bättre att i samband med skidåkningen för rävsnarorna utvärdera olika kläder/skor inför Kanada. Lyckats låna mig ett par fungerande kängor som jag tror på. Har även skaffat bättre underställ. De vanliga är ju normalt avsedda för fysisk aktivitet, men dessa ull-underställ är mer avsedda för att hålla värmen utan hård aktivitet. Med lite bra ylletröjor, några rejäla fleece-kalsonger och ett rejält överställ så ska det nog lösa sig oavsett temperatur.

Fick igår dessutom bra tips av grannen angående hur man lämpligen utrustar sig om man ska köra skoter i samband med sträng kyla.

Har förresten passat på att byta arbetslamporna på traktorn. Tidigare satt några rent erbarmeliga 55W Halogenlampor med urdålig ljusbild. Fick tag på några otroligt billiga 35W Xenon-lampor istället.



De gamla lamporna lyste till strax bakom snöslungan, och framåt bara ett 10-tal meter framför traktorn. Som synes lyser de nya lamporna en smula längre (i detta fall bakåt). Uppskattar att jag nu i alla fall kan se vad som finns 70 -- 100 meter framför/bakom traktorn. Otroligt skönt!

Nu var det så äntligen bilens tur att bli ompysslad lite.



Bytte motorolja och samtliga filter. Passade dessutom på att sträcka remmar, kolla/byta lampor och lite övrigt sådant där småplock.

Dessutom är det helt klart att när man köper motorolja i små förpackningar (typ 1 eller 4 liter) så betalar man ganska mycket extra bara för själva förpackningen. En rejäl 20-litersdunk sänkte literpriset markant. Dessutom räcker den ju till tre oljebyten...

Var på återbesök efter knäseneoperationen igår afton. Enligt läkaren så har det läkt fantastiskt bra och jag "ligger före schemat"!.

Jag fick därigenom ÄNTLIGEN tillstånd att börja belasta knäet igen. Inledningsvis med cykling och benpress (3x30 första veckan, 3x20 veckan därpå osv 3x10 ner till 3x8 och förstås succesivt ökande belastning). Går allt enligt plan så får jag ta mina första löpsteg på MYCKET länge ungefär kring nyåret!

Första träningspasset kördes tidigt i morse. 35 minuter på träningscykel med stegrande belastning och sedan benpressen. 3x30 med 164 kilo blev ganska lagom så här inledningsvis. Inga som helst känningar i knäet, men "rumpan" kommer nog att få lite träningsvärk... Hann även med några fler övningar innan det blev dags att dra till kontoret.

Stort tack till 360 TC, där man verkligen känner sig välkommen och uppskattad när man kommer tillbaka efter ett långt uppehåll.

På vägen hem vittjade jag som planerat ett par rävfällor som ligger utefter vägen jag ändå kör. Som extra bonus för dagen så hade en av rävfällorna utlöst under natten, och säsongens sjätte räv (en fin hona på 6.7 kilo) var ett faktum.

...angående vedlagringen. Tidigare använde jag ju så kallade vedhäckar, vilket i och för sig fungerade bra ut lagringssynpunkt, men innebar ett fasligt travande av ved, och dessutom en ständig jakt på fina EUR-pallar.

Vid senaste vedkapningen beslöt jag mig istället för att testa engångssäckar på pallar. Kravet på pallarna blev genast mindre i och med att inget behövde fästas i dem. Dessutom väger innehållet i en säck så pass mycket mindre än det i häckarna att det faktiskt räcker med så kallade engångspallar.

Själva vedkapningen gick riktigt smidigt. En snöskopa bakom själva maskinen för att fånga upp sågspån, ingen flytt av själva maskinen och framförallt ingen travning av ved! Något längre tid tog det förstås, men faktiskt inte så fasligt mycket. När väl sista säcken var fylld och flyttad så återstod bara att ställa undan maskinen och städa bort kvarvarande skräp på marken.

Baksidan med säckarna är förstås att de, i och med att veden inte travas, rymmer mindre än häckarna, så det blir betydligt fler säckar på samma mängd ved. Kräver alltså mer utrymme för lagring, men markyta är inget direkt problem hemmavid. Däremot uppstod ett visst bekymmer i utrymmet för vinterveden, dvs den ved som ska eldas nu i vinter. Vedhäckarna gick ju alldeles utmärkt att trava ovanpå varandra, men säckarna sammarbetade inte alls.

Kom då på den enkla tanken att skruva ihop en lång "brygga" att placera ovanpå bottenvarvet med säckar. Testade det igår, och det verkar fungera riktigt OK. Nu kommer det att rymmas 24 vedsäckar i vinterförrådet, och jag hoppas att det ska motsvara ungefär en årsved. Bara att testa och se.



I varje fall så var det väldigt lätt att få säckarna på plats, och det blir också väldigt lätt att hämta en ny säck under vintern.